Att drabbas av en plötslig och ovÀntad död som familj innebÀr en komplex situation dÀr omvÄrdnaden fokuserar pÄ den avlidne. Den överlevande familjen och de behov som uppstÄr för dem efter dödsfallet ignoreras för att istÀllet centreras kring praktiskt omvÄrdnadsarbete kring den avlidne. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas behov av stöd vid plötslig och ovÀntad död av en nÀrstÄende. Metod för studien var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning med en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver anhörigas behov av stöd vid plötslig och ovÀntad död.

AbstraktTitel: ?Jag tÀnkte bara: ?Inte hÀr, inte hÀr, inte hÀr?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av sjÀlvmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WÄgerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: VÄren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur publiken minns, kÀnner och pÄverkas av sjÀlvmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av hÀndelsen lÄter sig inte summeras pÄ nÄgot enkelt sÀtt, men fem av de mest förekommande kÀnslouttrycken var: ?Oro/rÀdsla?, ?MedkÀnsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?LÀttnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sÀtter in sig sjÀlva i sammanhanget ?nationen Sverige? dÀr det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. PÄ samma sÀtt tar de avstÄnd frÄn ett utlÀndskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Bakgrund: Alla patienter oavsett diagnos skall tillförsÀkras en palliativ vÄrd i livets slut pÄ lika villkor över hela landet. Forskning visar att den Àldre patienten inte alltid ges möjlighet att ta del av denna typ av vÄrd. Det finns en tydlig trend mot att Àldre mÀnniskor i större utstrÀckning kommer att vÄrdas i sitt hem till livets slut. För distriktssköterskan innebÀr detta att stÀllas inför nya utmaningar i sin profession för att kunna ge dessa patienter palliativ vÄrd. Den Àldre mÀnniskan i livets slut genomgÄr en transition.

Syftet med denna c-uppsats var att undersöka hur förÀldrar upplevt samverkanenligt VÀstbus riktlinjer. VÀstbus (2012) Àr en sammansÀttning av riktlinjer för hurbarn och unga med psykisk, pskykiatrisk och social problematik ska bemötas inomVÀstra Götalandsregionen. I uppsatsen har följande frÄgestÀllningar behandlats:? Hur beskriver förÀldrarna sin förvÀntan, medverkan och upplevelse avVÀstbusmötena ?? Hur upplever förÀldrarna att deras problem tagits om hand ?? Hur har förÀldrarna uppfattat VÀstbus riktlinjer och hur gestaltar de sig ideras berÀttelser ?? Hur pratar förÀldrarna om de olika aktörerna ?För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ metod anvÀnts. Semistruktureradeintervjuer har anvÀnts för att samla in empiri.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gĂ„ronden med fokus pĂ„information, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvĂ„rdnadsansvariga sjuksköterskor pĂ„tvĂ„ kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Information var en stor del av gĂ„ronden och kunde bĂ„de lyfta och sĂ€nka gĂ„ronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan bĂ„de bevaras och krĂ€nkas under gĂ„roden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gĂ„ronden. Att bevara patienternas integritet under gĂ„ronden ansĂ„gs varavĂ„rdpersonalens uppgift och i mĂ„nga fall enbart sjuksköterskornas.

Uppsatsen handlar om hur förskollÀrare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lÀrande i förskollan. Fem förskollÀrare blev intervjuade till studien. Denna studie Àr genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollÀrarna anser att det Àr viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan..

SyfteSyftet med mitt arbete Àr att studera dels lÀrares och dels arabisktalande elevers uppfattningar om undervisningen. Ett sÀrskilt fokus riktas mot sprÄkets betydelse och sprÄkutveckling. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Vilka hinder och möjligheter framkommer i lÀrares och elevers utsagor om hur sprÄkutvecklande undervisningen organiseras och bedrivs? ? Vilka önskemÄl framförs frÄn lÀrare och elever nÀr det gÀller undervisningens utformning, det vill sÀga hur skulle de vilja att ?det sÄg ut??Metod Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att genomföra undersökningen och uppnÄ mitt syfte. Intervjuerna genomfördes i en mÄngkulturell lÄg och mellanstadieskola.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Undersökningens syfte har varit att utveckla och pröva en metod som vi valt att kalla Att dansa historia. Hur Àmnet historia kan undervisas med dans som metod. DÀrmed vill vi skapa kunskap om hur en sÄdan undervisning med hjÀlp av dans kan se ut.Undersökningen har utförts i tvÄ delar. Den första delen med nÀmnd metod Att dansa historia, det vill sÀga dansade historialektioner. Andra delen var en intervjustudie dÀr kunskapsutveckling genom metoden diskuterades med elever och lÀrare.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilken syn lÀrare har pÄ samtal i matematik-undervisningen samt vilken roll de anser sig ha i dessa. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr följande:- Vad anser lÀrare att samtal har för syfte i matematikundervisningen?- Vilken roll anser sig lÀrare ha i samtal som sker i matematikundervisningen?Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod för att fÄ svar pÄ frÄgorna. De som har intervjuats Àr sex matematiklÀrare som Àr verksamma i Ärskurserna 1-6. Respondenterna har valts ut genom bekvÀmlighetsurval.Resultatet visar att lÀrarna ser samtalen som ett sÀtt att göra matematikundervisningen varierad och vardagsnÀra.

Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier vid, och pÄverkan av hot och/eller vÄld riktat mot behandlingsassistenter pÄ boenden utan krav pÄ drogfrihet inom Social resursförvaltning. Vi ville ta reda pÄ hur hot och vÄld pÄverkar behandlingsassistenter professionellt och privat, vilka strategier de utarbetat samt vilket stöd och hjÀlp de fÄr frÄn kollegor, ledning och externa parter.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Insamlandet av empiriskt material har utförts med hjÀlp av Ätta semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av meningskoncentrering med ett hermeneutiskt helhetsperspektiv.Resultaten visar att behandlingsassistenterna upplever en förhöjd stressnivÄ, nÄgot som ocksÄ följer med vissa av dem utanför arbetet. De har normaliserat mindre hot och vÄldsincidenter och anser att det Àr en del av arbetet.

Författarna till detta arbete Àr Lars Börjesson och Pierre Löfström. Vi har valt att döpa vÄrt arbete till Pedagogiskt drama för alla eller för nÄgra? ? En kvalitativ undersökning om attityder kring pedagogiskt drama. Vi har valt att göra detta arbete för att undersöka om det finns attitydskillnader mellan tvÄ enheter pÄ en lÀrarutbildning. Eftersom vi inte sjÀlva har haft pedagogiskt drama i vÄr utbildning, Àr vÄr förhoppning att pedagogiskt drama blir tillgÀngligt för framtida lÀrarstudenter eftersom vi anser att det Àr en mycket bra pedagogik.

Aktuell forskning visar att svenska skolresultat Àr nedÄtgÄende, dÀr bristande systematiskt kvalitetsarbete pekas ut som en möjlig anledning till att eleverna inte nÄr de grundlÀggande mÄlen. Flens kommun var en av de kommuner som uppmanats av Skolverket att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete och vidare initierade kommunen uppbyggnaden av ett kvalitetsledningssystem. Studiens syfte var att erhÄlla en djupare förstÄelse för medarbetarna i Flens kommuns upplevelser av uppbyggnaden. Studien sökte genom ett kvalitativt perspektiv, svar pÄ frÄgor kring vad ett kvalitetsledningssystem kan definieras som, vilka moment som Àr betydelsefulla samt vilka deltagare som upplevs betydelsefulla vid uppbyggandet. Resultaten frÄn de bÄda sammanstÀlldes i fyra kategorier: Anpassning till kontext, Stabil process, Management och Allas delaktighet.

Denna studie visar hur valet av metod och vÀrderarens antagande pÄverkar vÀrderingen avbyggrÀtter. Inledningsvis studeras ett antal faktiska vÀrderingar med avseende pÄ anvÀndametoder och antaganden. Vi finner att fastighetsvÀrderarna i regel anvÀnder ortsprismetodenvid vÀrdering av byggrÀtter, som komplement anvÀnds ibland en kalkylbaserad metod. Detvisas att fastighetsvÀrderarens antaganden om framtida bebyggelse i hög grad pÄverkarvÀrderingen. I mindre utstrÀckning pÄverkar valet av vÀrderingsmodell..