Sökresultat:
14901 Uppsatser om Förändringens fyra rum - Sida 64 av 994
En stilistisk analys av Scott Joplins ragtimekompositioner
AbstractDaniel Lantz: En stilistisk analys av Scott Joplins ragtimekompositioner. ? Uppsala: Musikvetenskap. 2001. 60 p.Detta arbete Àr en stilistisk studie av 33 ragtimekompositioner av Scott Joplin.
IntÀktsredovisning i byggföretag : En studie av intÀktsredovisning för pÄgÄende arbeten.
Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.
Are you smart enough to be stupid? : En receptions- och innehÄllsanalys av Diesels reklamkampanj BE STUPID
Reklam försöker fÄnga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker fÄ oss att stanna till, men vill Àven bli ihÄgkommen efter att vi har lÀmnat den. I den hÀr c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? Àr syftet att fÄ ökad förstÄelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framstÀlls i dessa annonser. Vi besvarar frÄgor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas.
Hur arbetar barnpedagogerna med naturverksamhet? : en undersökning av naturverksamhet vid fyra förskolor inom GÀvle kommun
Enligt lÀroplanen för förskolan Lpf 98 ska förskolorna planera naturverksamheter och miljöaktiviteter för barn. Man vill med detta uppnÄ att barn ska fÄ en positiv syn pÄ naturvÄrdsfrÄgor och lÀra sig naturens kretslopp. Barn ska lÀra sig aktsamhet och att ha ett bra förhÄllningssÀtt till naturen och miljön.I början av min rapport finns det citat och sammanfattningar frÄn undersökningar, kurslitteratur och artiklar. Jag tar upp naturens betydelse för barnen och vikten av att planera naturverksamhet. DÀrefter beskriver jag tillvÀgagÄngssÀttet genom observationer av sÄvÀl barn som personal.
Dator eller ordbok? : En studie om datorer som ett hjÀlpmedel i undervisningen
Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra inlÀrning med hjÀlp av dator gentemot inlÀrning med hjÀlp av ordbok. TvÄ klasser pÄ samma gymnasieskola och samma program, har blivit testade pÄ ordförstÄelse. Under en lektion fick klass A anvÀnda sig av datorer medan klass B fick anvÀnda ordböcker. NÀsta lektion fick klass A anvÀnda ordböcker och klass B datorer. Varje lektion bestod av 20 ord att lÀra in.
VÄrdpersonalens upplevelse och behov i omvÄrdnaden kring patienter med dubbla diagnoser
Under senare Är har samsjuklighet mellan psykiatriska sjukdomar och missbruksproblem uppmÀrksammats allt mer bÄde i Sverige och internationellt. VÄrdpersonal inom bÄde psykiatrin och missbruksvÄrden möter patienter med dubbla diagnoser. Termen dubbeldiagnos (DD) började anvÀndas inom litteraturen under 1980-talet. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur vÄrdpersonalen upplever det att vÄrda DD patienter samt vad vÄrdpersonalen behöver för att ge omvÄrdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie.
DÄ tvÄ blev tre : FörstagÄngsförÀldrars förvÀntningar inför och upplevelse av förÀldrarollen
FörvÀntningar inför förÀldrarollen och i vilken utstrÀckning som dessa infrias har betydelse för anpassningen till förÀldraskapet och den nyblivna förÀlders hÀlsa. Studiens fokus var ovÀntade upplevelser i förÀldrarollen och hur dessa stÄr i relation till tankar och förvÀntningar inför rollen. Fyra heterosexuella par som fÄtt sitt första barn för mellan fem mÄnader och tvÄ Är sedan intervjuades i studien. Det semi-strukturerade intervjuerna transkriberades för att sedan menings-koncentreras och tematiseras. Meningskoncentreringen resulterade i fyra huvudteman: Tid, Prestation, Relationen till barnet och Relationen till andra.
Matematik och estetiska uttrycksformer i förskolan : En kvalitativ undersökning om hur matematik och musik integreras
Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras nÄgon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar. Fyra förskolor och fyra förskollÀrare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett mÄlinriktat urval dÄ vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer. I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. MÄnga ej förvÀntade begrepp sÄ som talordning, olika strategier för rÀkning som pekrÀkning, motsatsord och jÀmförelseord förekom under observationerna.
Goodwill, goodwillnedskrivningar och redovisning -En kvalitativ undersökning ur ett investerarperspektiv
NÀr IFRS 3 infördes 2005 innebar det en förÀndring för goodwillposten som numera inte ska skrivasav utan Ärligen nedskrivningsprövas. Detta har lett till en vÀxande goodwillpost i svenska företagsbalansrÀkningar. För investerare borde detta vara av intresse dÄ goodwillposten Àr svÄr att vÀrdera.En förÀndring av goodwillpostens storlek kan dÄ pÄverka en investerares investeringsanalys. Motdenna bakgrund har vi i uppsatsen undersökt hur investerare uppfattar goodwillposten i sininvesteringsanalys samt vilka effekter en nedskrivning av goodwill fÄr för investerare.Förhoppningen med studien Àr att öka förstÄelsen kring investerares uppfattning av goodwill samteffekterna och signalvÀrdet vid en nedskrivning. Tidigare forskning pÄ omrÄdet har till största delenvarit inriktad pÄ kvantitativa studier varför denna uppsats har en kvalitativ ansats.
Undervisning i NO för alla
Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.
Konkurrenssituationen pÄ den svenska bankmarknaden
Denna uppsats behandlar konkurrensgraden pÄ marknaden för utlÄning i Sverige för de fyra storbankerna, Nordea, Handelsbanken, S-E-banken och Föreningssparbanken under tidsperioden 1989-2002. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka konkurrenssituationen pÄ den svenska bankmarknaden för utlÄning bland de fyra storbankerna. Studien syftar Àven till att undersöka hur bankernas prissÀttning har pÄverkats av fusionen. För att fÄ en förstÄelse för Àmnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgÄng till de olika fusionsmotiven. Denna teoretiska genomgÄng har sedan legat till grund för den modell som beskriver efterfrÄgan.
Konsten att samverka : - rektorer och socialsekreterares upplevelser om samverkan
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur rektorer och socialsekreterare ansÄg att samverkan dem emellan fungerade samt om det fanns utrymme för utvecklingsmöjligheter. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra rektorer och fyra socialsekreterare. I tolkningen av empirin lÄg hermeneutiken som grund och i analysen kopplade vi empirin till Berth Danermarks modell och tidigare forskning. VÄr undersökning visade pÄ att respondenterna ansÄg att samverkan fungerar vÀl till en början nÀr en anmÀlan utreds men att samverkan sedan försvÄras genom att tystnadsplikten krÀver ett samtycke frÄn vÄrdnadshavarna. Om samtycke inte ges försvÄras samverkan mellan parterna och socialsekreterarna kan inte ge feedback till rektorerna i Àrendet.
Svenska sprÄket - en förutsÀttning för integration?
Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns dÄ en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika Äldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen pÄ detta omrÄde Àr sparsam Àven om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vÀgen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lÀrare och en elev anvÀndes pÄ olika sÀtt för att informera om den pÄgÄende integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lÀrare och elev pÄgick under fyra veckor i oktober Är 2006. Det visade sig att svÄrigheterna för eleverna att fÄ en fullgod undervisning, dvs.
Historieperspektiv och bedömning : -En kvalitativ undersökning av gymnasielÀrares bedömningsunderlag i historia
Jag har i denna undersökning studerat fyra historielÀrares bedömningsunderlag för kursen Historia A pÄ gymnasiet. Syftet med detta Àr att jag vill belysa hur historielÀrare tÀnker om och anvÀnder sig av olika historiska perspektiv i sin undervisning och sin bedömning. För att kunna dela in lÀrarnas examinationsuppgifter utgick jag ifrÄn tre olika kategorier; politisk historia, krigshistoria och kulturhistoria. En intervju genomfördes ocksÄ med varje lÀrare bland annat kring vad som framkommit i min analys.SammanstÀllningen av intervjumaterialet visar att alla fyra lÀrare anser att det kulturella perspektivet skall vÀga tyngst i undervisningen och i examinationsfrÄgorna. De menar framförallt att det Àr viktigt att studera vilka livsvillkor och förutsÀttningar mÀnniskor har levt med genom tiderna.
En studie av ungdomars skrivpraktik i skolan och pÄ fritiden
De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor dÀr skolans mer formativa förhÄllningssÀtt stÀller andra krav bÄde till sitt innehÄll och form jÀmfört med fritidens skrivpraktik dÀr ungdomarna ofta sjÀlva vÀljer bÄde textarena och formen för denna. Syftet med den hÀr undersökningen var att försöka förstÄ och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels pÄ sin fritid och dels i skolan. Vi ville Àven studera om fritidens skrivpraktik pÄverkade skolans skrivpraktik och i sÄ fall hur. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av Ätta olika informanter, lika mÄnga flickor och pojkar, fördelat pÄ fyra stycken i Ärskurs 8 pÄ grundskolan och fyra stycken i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jÀmfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ÀmnesomrÄdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med sjÀlva skrivpraktiken..