Kompetensförsörjning Àr ett aktuellt Àmne som framlyfts som en framgÄngsfaktor för organisatorer. Det finns ÀndÄ mÄnga organisationer som inte arbetar strategiskt inom kompetensförsörjningsomrÄdet. MÄnga organisationer har inte lagt arbete pÄ att hitta de strategier och arbetssÀtt kring kompetensförsörjning som passar just deras organisation. Det vanligaste Àr att rekrytering, skapande- och utveckling av kompetens, överföring av kompetens och att behÄlla kompetens först blir aktiviteter i arbetet nÀr ett behov uppkommer. Vi anser att det Àr ett viktigt Àmne eftersom det Àr relativt nytt att kategorisera medarbetarna som organisationens viktiga resurs. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick och en förstÄelse över hur kompetensförsörjningsarbetet kan se ut i olika organisationer.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mÄl, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och Äterrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfÀllig för att utlÀsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sÀtt att bedriva utvecklingssamarbete pÄ. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man inom nÄgra av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tÀnkande kring resultatmÀtning, vad som pÄverkat denna utveckling och vad det har fÄtt för konsekvenser. Slutsatserna Àr att de enskilda organisationerna som ingÄr i denna studie har ökat sin ambition att mÀta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal Är tillbaka och lÀrt sig och utvecklats mycket pÄ omrÄdet. I vilken utstrÀckning de pÄverkats av externa krav i omstÀllningen Àr svÄrt att avgöra, men ökade krav har fÄtt konsekvenser för organisationerna.

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade omrÄden, inom sÄvÀl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den nÀrmsta framtiden? Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med tvÄ typer av enkÀtstudier. Syftet med undersökningen Àr dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser pÄ det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar Àven till att ta reda pÄ om företag och organisationer, det vill sÀga det vi ibland benÀmner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Denna uppsats vill beskriva tvÄ olika typer av konst- och vetenskapsorganisationer som sammanför konstnÀrer och vetenskapsmÀn. Olika hÀndelser frÄn dessa organisationer beskrivs dels för att verksamheten har varit banbrytande av olika slag. Dels innebÀr verksamheten nÄgonting nytt pÄ i alla fall i organiserad form. Det andra Àr att stÀlla E.A.T. och ASCI mot den linjÀra spridningsmodellen.

Tanken bakom examensarbetet var att undersöka huruvida de Àldre system som finns i bruk ute i organisationer idag uppfattas som ett problem samt vad som i sÄdana fall görs Ät problemet. Ett flertal författare har under Ären förklarat hur förÀndringar i system leder till en försÀmrad struktur vilket förr eller senare orsakar ett försvÄrat underhÄllsarbete av system. För att ta reda pÄ hur vÀl litteraturen stÀmmer överrens med svenska organisationer sÄ har vi intervjuat fyra respondenter för att fÄ deras syn pÄ problematiken. Denna har sedan jÀmförts och diskuterats mot de premisser vi funnit i litteraturen. Det har framkommit att det litteraturen inom omrÄdet menar, stÀmmer till stor del med det vÄra respondenter berÀttat.

MÄl och rutiner Àr nÄgot som Àr intressant att undersöka för att kunna se hur organisationer mÀter och sÀtter realistiska mÄl med systemförvaltningen. Denna uppsats undersöker detta samt vilka rutiner som ingÄr i systemförvaltning och ska vara till hjÀlp för dem som arbetar eller ska arbeta inom ÀmnesomrÄdet. Enligt teorier skall mÄlen bl.a. vara mÀtbara och realistiska samt rutinerna bidrar till att uppnÄ mÄlen. Det har visat sig att organisationer fÄr mÀtbara mÄl genom att jobba enligt styrkort, utvÀrderingsrapporter samt tidsstudier.

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur det grÀnslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det grÀnslösa arbetet diskuteras av tjÀnstemÀn. Studien utgÄr ifrÄn Karaseks och Theorells modell bestÄende av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien gÄr Àven in pÄ vad ett grÀnslöst arbete innebÀr och hur flexibilitet pÄverkar anstÀllda och deras organisationer.För en djupare förstÄelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa nÀrmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. TvÄ intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och anvÀnder vÀldigt olika strategier för att fÄ balans i det grÀnslösa arbete.

Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fa?tt en allt sto?rre betydelse i samha?llet. Som en naturlig fo?ljd av detta har bankernas verksamhet fo?ra?ndrats, bland annat genom o?kat utbud av tekniska tja?nster och produkter. Tidigare studier pa?visar att ma?nniskans beteende har fo?ra?ndrats i takt med samha?llets utveckling och ma?ste idag va?nja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna.

Kunskap Àr en organisations mest vÀrdefulla tillgÄng i strÀvan efter konkurrenskraft som vÀxer genom kunskapsöverföring. De hinder som finns för kunskapsöverföringen kan dÀrför utgöra ett allvarligt problem. Projektbaserade organisationer pÄstÄs vara gynnande för de organisationer som har specialiserade kunskapstillgÄngar, men ett problem som lyfts fram Àr att kunskapen tenderar att tappas bort nÀr projektet avslutats. Denna fallstudie beskriver dÀrför de hinder som kan förekomma vid kunskapsöverföring i en projektbaserad organisation, samt hur en sÄdan organisation konkret arbetar för att överkomma sÄdana hinder. Det studerade fallföretaget Àr JM AB som projektutvecklar nyproducerade bostÀder, dÀr fyra personer intervjuats samt rapporter granskats. Resultatet visar att det förekommer flera hinder för kunskapsöverföring hos JM och att de arbetar aktivt för att överbygga dessa, framförallt med ett unikt verksamhetssystem. Verksamhetssystemet ger dock upphov till nya problem som att anstÀllda förlitar sig för mycket pÄ verksamhetssystemet och dÀrför slutar att tÀnka sjÀlva samt att kunskap som inte innefattas av verksamhetssystemet glöms..

Denna uppsats behandlar Àmnet lÀrande i organisationer med avseende pÄ smÄ organisationer.VÄrt syfte Àr: att bidra med en ökad förstÄelse för hur lÀrandet pÄverkas av den interna kommunikationen i smÄ organisationer. Den hÀr förstÄelsen hoppas vi kan inspirera sÄvÀl praktiker som forskare, till att uppmÀrksamma den interna kommunikationens betydelse för lÀrandet inom smÄ organisationer.Studien bestÄr av tvÄ fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och RawFusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras frÀmst av deras storlek, samt att de bÄda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen Àr deduktiv och utgÄr frÄn ett ramverk som baseras pÄ forskning inom lÀrande i organisationer.

Studien utforskar vilka faktorer som pÄverkar organisationer i utvecklandet av enmobilapplikation för Smartphone. Syftet har varit att kunna bidra med kunskaper som gördet möjligt för organisationer att i framtiden effektivisera och förbÀttrautvecklingsprocessen av mobilapplikationer. Studien Àr genomförd som en kvalitativ,induktiv och normativ studie med aktionsforskning som forskningsmetod. Relevantlitteratur har Àven studerats och studien har genomförts under ett utvecklingsprojekt av enmobilapplikation hos företaget Jula AB. FrÄgestÀllningen som studien behandlade varvilka bakomliggande faktorer Àr det som styr utvecklingen av en mobilapplikation?Slutsatserna som drogs var att organisationens instÀllning till IT/IS samverkar med dessgenerella strategi och pÄverkar valet av funktionaliteten i mobilapplikationen.

Under 1990-talet förÀndrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, sÄ kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förÀndringar för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fÄtt ett allt större inflytande pÄ deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med tvÄ ideella organisationer pÄ entreprenad och en ansvarig kommuntjÀnsteman undersökt den förÀndrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vÄr analys har vi Àven anvÀnt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

Vi har undersökt hur införandeprocessen av tunna klienter pÄverkat anvÀndbarhet och datorsystemhantering hos anvÀndare och systemadministratörer vid fyra olika organisationer. Undersökningen genomfördes som fallstudier vid en kommunal, tvÄ statliga samt en privat organisation. Resultatet visar att anvÀndbarheten och datorsystemhanteringen generellt sett fungerat bra efterhand som organisationerna trimmat in systemet med tunna klienter. MotstÄnd och negativ instÀllning till tunna klienter har visat sig i huvudsak bero pÄ andra faktorer Àn de rent tekniska. Analysen av fallstudien pekar pÄ att det Àr hur införandet genomförts vid de olika organisationerna som har haft störst betydelse för hur framgÄngsrik processen med införandet av tunna klienter varit.

AffÀrssystem har blivit allt vanligare i organisationer och framhÄlls av systemleverantörer som ett verktyg för att öka organisationers flexibilitet. Forskning tyder dock pÄ att affÀrssystem bÄde kan öka och minska flexibiliteten för organisationer. FÄ empiriska studier har genomförts vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ organisationers flexibilitet och forskningen Àr splittrad vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ flexibiliteten för organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att illustrera och förklara hur ett affÀrssystem pÄverkar flexibilitet i en organisation. För att besvara syftet skapas en analysmodell som syntetiserar tidigare forskning om flexibilitet med en organisatorisk förÀndringsmodell.