Syftet med examensarbetet var att undersöka ledarskapet före, under och efter en större räddningsinsats. I arbetet söks följande frågeställningar besvaras: Vilka aspekter av styrkeledarnas vardagliga ledarskap har störst betydelse för deras ledarskap under och efter en räddningsinsats och hur kommer detta till uttryck? Hur upplever brandmännen ledarskapet före, under och efter en räddningsinsats och vad värdesätter de hos styrkeledarna? och Hur upplever insatsledarna och styrkeledarna den rådande ledarskapsstrukturen och hur påverkar den deras ledarskap gentemot brandmännen? För att besvara frågeställningarna har totalt 24 intervjuer genomförts, där informanterna utgjordes av inre befäl, insatsledare, styrkeledare samt brandmän. Resultaten visade, att tillit inom styrkan var av central betydelse för styrkeledarnas ledarskap. Brandmännen var generellt sett nöjda med sin styrkeledare.

Mitt syfte med det här arbetet är att konstruera ett arbetsmaterial med tillhörande lärarhandledningar som pedagoger kan ha nytta av i sitt arbete med teknik inom förskolans verksamhet. Jag vill veta om det kan bli lättare för pedagoger i förskolan att arbeta med teknik efter att ha genomfört dessa teknikövningar. Innan jag utformade teknikövningarna fick pedagogerna och barnen på berörd förskola komma med önskemål inom vilka teknikområden de ville få övningar i. Utifrån pedagogernas och barnens önskemål kring teknikarbete utformade jag sedan åtta olika övningar med tillhörande lärarhandledningar. Därefter fick pedagogerna arbeta med övningarna i två veckor.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje dag 15-20 kvinnor av bröstcancer. För de kvinnor som drabbas är det vanligt med starka känslor såsom ångest, rädsla och chock.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av bröstcancer.Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats. Data har samlats in från fem självbiografier skrivna av kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Dataanalysen är gjord enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Studien visar att kvinnor som drabbats av bröstcancer går igenom en mycket känsloladdad tid. Rädsla, tomhet och ångest är vanligt förekommande känslor.

Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva män och kvinnors förändrade livskvalitet efter en PCI behandling. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Academic search elite, Chinal och Pubmed. Nitton artiklar som motsvarade urvalskriterierna valdes ut och granskades. Samtliga artiklar var kvantitativa. Resultatet visade att den stora fördelen med PCI behandling är att patienterna fick en minskad frekvens av angina vilket gjorde att både den fysiska och psykiska hälsan ökade.

Bakgrund: Den viktigaste faktorn för att förhindra för tidig död av hjärtinfarkt, är att få kvinnan att slå larm så snart som möjligt efter debutsymtomen, alltså en ?utbildningsfråga?. Att vara uppmärksam på patientens och dennes närstående, innebär att gå in i deras livsvärld. En människas livsvärld innebär dennes vardagliga liv och tillvaro. Idag upplever många människor ett livslidande i och med att livssituationen innebär en alltför hög stressnivå.

Sammanfattning saknas..

Uppsatsen syfte var att förstå hur fyra unga män formar sin identitet och sin livsstil genom sina användarprofiler och sitt beteende på Facebook. Arbetet beskriver även hur dessa personer anpassar sig efter andra användare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet består av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkäter. Den information som materialet genererade visade att de unga männen till stor grad anpassar sig efter omgivningen på Facebook. Facebook är en stor del av de studerade individernas vardag och är en bidragande faktor till deras självbild.

Syftet i denna studie är att undersöka förekomsten av resultatmanipulering samt graden av dess förekomst under året för ett vd-byte och året efterföljande ett vd-byte. Tidigare forskning har visat att resultatmanipulering förekommer och att fenomenet i amerikanska och australiensiska företag är kopplat till vd-byten där resultatmanipulering har använts för att sänka resultatet under året för vd-bytet och sedan i syfte att höja resultatet under åren efter ett vd-byte. Urvalet utgörs av företag ur Stockholmsbörsens Large Cap-lista registrerade under perioden 2006 till 2009. Efter bortfall är antalet företag i urvalet 48. Metoden är kvantitativ och består av insamling av sekundärdata.

I Uppsala har det inte funnits tillräckliga resurser för att personer med ät- och kommunikationssvårigheter ska få fortsatta logopedinsatser efter att de har skrivits ut från den geriatriska vården. Ett projekt startades därför 2007 med målet att utveckla modeller för logopediskt arbete så att vårdkedjan blir komplett och rehabilitering kan fortsätta så länge vårdtagaren har behov av det. Projektet har riktat sig till personer över 65 år som har ät- och/eller kommunikationssvårigheter på grund av stroke eller progredierande kognitiv/neurologisk sjukdom. Syftet med den här studien har varit att utvärdera projektet efter att halva projekttiden har gått. En processutvärdering baserad på dokumentation om projektet har gjorts.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter ett hjärtstopp samt hur närstående upplevde att livet påverkades efter en anhörigs hjärtstopp. Metod: Sökningar efter artiklar skedde via PubMed, CINAHL och Medline. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, primärkällor samt publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2012. Huvudresultat: Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos patienterna. Det aktiva dagliga livet (ADL) och/eller den fysiska förmågan var försämrad, dock rapporterades en tillfredsställande livskvalitet och en god ADL nivå 15 år efter hjärtstoppet.

BakgrundBakgrunden tar upp tidigare forskning och erfarenhetsbaserad kunskap om leken och miljöns betydelse i förskolan. Artikeln av Gmitrova, Podhajecka och Gmitrov (2009) tar upp rollekens betydelse för barnen och pedagogers förhållningssätt. Rönnermans teorier om utvecklingsarbete ligger till grund för undersökningen.SyfteVi vill undersöka hur barn och pedagoger på en förskola responderar på en förändring i en del av barnens lekmiljö.MetodUndersökningen är en aktionsforskning vilket innebär ett utvecklingsarbete av ett problem. Intervjuer med pedagoger och barn samt flera observationer har utförts för att få fler perspektiv av förändringen. Intervjuerna har gjorts med tre pedagoger och åtta barn i åldrarna fyra till fem år.

Individer som blivit brännskadade upplever både fysiska och psykiska hinder. En acceptans av den nya kroppen kan ta lång tid. Under rehabiliteringsprocessen på sjukhuset arbetar det multiprofessionella teamet med denna patientgrupp för att de ska kunna klara av vardagen. Sjuksköterskan bör ha god kunskap av att vårda brännskadade patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individen upplever sin livssituation efter en brännskada för att sjuksköterskan ska få en ökad kunskap och därigenom kunna ge en god omvårdnad.

Denna uppsats handlar om åtta helt vanliga barn och deras helt vanliga mammor ur medelklassen och om hur barnens kontakt med papporna ser ut efter att föräldrarna gått skilda vägar. Uppsatsens syfte är att få kunskap om och en förståelse för hur barnen uppfattar kontakten med sina pappor. Uppsatsens tre frågeställningar är sålunda: 1).Vad säger de intervjuade barnen om umgängeskontakten med sina pappor efter föräldrarnas separation? 2). Hur uppfattar mammorna sina barns upplevelse av att ha kontakt med sina pappor? 3).Hur kan man se på detta i förhållande till barnens bästa och barnens rätt till båda sina föräldrar?Genom en kvalitativ intervjustudie barnen själva kommit till tals.

En levertransplantation är ett livsförändrande ingrepp som innebär en chans till ett nytt liv för patienter med en livshotande diagnos. Ingreppet medför också stora omställningar för patienter i form av fysiska och psykiska svårigheter. Genom att få en större inblick i patienters livssituation kan sjuksköterskorna med den nyvunna kunskapen, ge en bättre anpassad vård till patienterna. Syftet med denna uppsats är att belysa patienternas upplevelser av sin livssituation efter en levertransplantation. Metoden som används är en litteratur baserad studie utifrån kvalitativa vetenskapliga artiklar, inriktat på patienters upplevelse kring levertransplantation.