Syftet med studien var att beskriva vilka interventioner arbetsterapeuter använder sig av för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna vara delaktiga i dagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie som kan ge en fördjupad kunskap inom det valda området. Denna studie är en litteraturöversikt som syftar till att beskriva befintlig kunskap. Data insamlades genom sökningar i databaser. Sökningen resulterade i tolv utvalda artiklar som analyserades vidare utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys som beskriver det synliga och faktiska innehållet i artiklarna.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen som drabbar unga kvinnor, och flera hundra kvinnor under fyrtio år får diagnosen varje år. Denna studie har valt att belysa unga kvinnors upplevelser av att drabbas, då dagens forskningsläge framförallt belyser äldre kvinnors upplevelser. Denna studie är gjord på kvinnor mellan 29-50 år. Orsaken till bröstcancer är idag inte klarlagd, men det finns teorier om vad som kan påverka uppkomsten. Att drabbas av bröstcancer som ung påverkar hela kvinnans livssituation och det sker en rad kroppsförändringar i samband med behandlingen.

Syfte: Syftet är att undersöka vilka åtgärder som föreslås i åtgärdsprogram för elever i årskurs 8 samt på vilket sätt åtgärderna får konsekvenser i den pedagogiska verksamheten. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Vad är det som styr vilka elever som får åtgärdsprogram? Vilka åtgärder skall genomföras enligt åtgärdsprogrammet? På vilket sätt och i vilken utsträckning följs åtgärdsprogrammen upp? Metod: Metoden för att hitta svaren på frågeställningarna är intervjuer tillsammans med genomgång av ett antal åtgärdsprogram som skrivits för elever i åk 8. 7 högstadielärare från 5 olika skolor intervjuades med en kvalitativ intervjumetodik. 13 åtgärdsprogram har analyserats huvudsakligen utifrån en kvalitativ ansats men med inslag av kvantitativ ansats.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur unga vuxna arbetslösa upplever sin situation under de första 90 dagarna på Arbetsförmedlingen genom frågeställningarna: Hur upplever de stödet och mottagandet på Arbetsförmedlingen och hur ser deras handlingshorisonter ut? Empirin har samlats in via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju intervjupersoner som vid tillfället för intervjuerna var inskrivna på en arbetsförmedling i en småstad i Västra Sverige. För att nå en fördjupad förståelse av empirin har de teoretiska ansatserna KASAM och Careership använts. Resultaten visar att bland unga vuxna arbetslösa återfanns somliga med en positiv bild av Arbetsförmedlingen och andra med en negativ bild, men att båda dessa grupper, efter 90 dagar utvecklade en känsla av en positiv överraskning gentemot myndigheten, utifrån sitt respektive utgångsläge. De hade vidare svårt att skapa sig en helhetsförståelse för Arbetsförmedlingens verksamhet men tyckte att de fått ett gott mottagande.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Studiens övergripande syfte har varit att belysa hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (2001:453), samt hur biståndshandläggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handläggningsprocessen. Studien har genomförts på en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg i Malmö stad. Vår granskning av 16 utredningar inom äldreomsorgen syftade till att ta reda på hur helhetssynen beaktas i dessa utredningar. Våra resultat visar att uppgifter om till exempel fysisk hälsa, ADL-status, boendesituation och socialt nätverk förekom i samtliga utredningar, medan uppgifter om exempelvis intressen och närmiljö förekom mer sällan. Hur omfat-tande beskrivningarna av uppgifterna är varierar.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett kraftigt ökande hälsoproblem i världen. Att kunna bemöta och förstå patienter som har övervikt eller fetma är därför väsentligt för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna bör kunna bemöta och ge råd gällande alternativa behandlingar som oftast involverar förändring av livsstil och vanor hos patienten. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor bemöter patienter som har övervikt och fetma. Metod: Studien grundar sig på ett kvalitativt synsätt av hur sjuksköterskor bemöter patienter med övervikt och fetma.

Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd.

I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har. Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal.

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp.

I Sverige har personer som är i behov av omfattande stöd i vardagen rätt till assistans, en tjänst som utförs av personliga assistenter. Den vedertagna benämningen av funktionshindrade i behov av assistans är brukare. Det som skiljer yrket personlig assistent från övriga vårdyrken är att det inte krävs en formell yrkesutbildning. Eftersom den personliga assistenten är en del av brukarens privatliv är personkemi och personlig kompetens faktorer som ofta väger tyngre än formell utbildning. Den personliga assistenten assisterar brukaren i de vardagliga sysslorna, vilket innefattar bland annat, planering, matlagning och assistans vid måltider.

Anorexia nervosa är ett allvarligt och livshotande tillstånd. Sjukdomen kännetecknas av viktnedgång och en förvrängd kroppsbild. Denna sjukdom drabbar inte bara individen som injuknat utan hela familjen påverkas. Föräldrar till ett barn med anorexi är i stort behov av stöd och information. Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdsammanhanget då föräldrarna ofta har skuldkänslor över barnets sjukdom eller känner sig skuldbelagda av vårdpersonal.

Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar (18-25-åringar) som är inskrivna på arbetsförmedlingen i en mindre ort upplever sin livssituation som arbetslös, vilka framtidsvisioner de har samt om det föreligger skillnader i dessa avseenden beroende på familjebakgrund. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med ungdomar inskrivna på en arbetsförmedling i en mindre ort i Mellansverige som sedan transkriberats, meningskoncentrerats och slutligen analyserats främst med utgångspunkt i begreppen habitus, livsstil samt transaktionella behov. Resultaten i studien visar att respondenterna antingen vill flytta eller att förutsättningarna i orten gör att de känner sig tvingade till att göra det. Två olika mönster kan urskiljas i resultaten då respondenterna antingen tenderar att se flytten som ett medel för att få jobb eller tillgodogöra sig en utbildning, eller att de ser jobb eller utbildning som ett medel för att kunna flytta från orten. I analysen kopplar jag dessa två kategorier till begreppen habitus respektive livsstil och konstaterar att vissa ungdomar är mer habitusbetingade i sina handlingsmönster medan andra mer livsstilsbetingade.

Bakgrund: Abort är ett ingrepp där upplevelsen av denna påverkas av kvinnans livssituation. I Sverige gjordes 37524 stycken aborter år 2009. Abort har varit tillåtet i Sverige sedan 1975. Kvinnor som gjort abort behöver omvårdnad som även ser till den psykiskt påfrestande upplevelsen som det för vissa kvinnor kan innebära. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser före, under och efter abort.