När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Syftet med studien är att beskriva arbetslösa ungdomarnas upplevelser av vardagen ? deras subjektiva erfarande av det som är av central betydelse för dem ? för att fördjupa kunskapen och få ett bättre underlag för samhällets framtida kontakter med arbetslösa ungdomar. Det empiriska underlaget utgjordes av en intervjustudie som genomfördes bland sexton arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år, som varit arbetslösa mellan 3-18 månader. Resultaten visar att de flesta ungdomarna var missnöjda med sin livssituation som arbetslösa. Beskrivningar av vardagen som tråkig, ensam, meningslös, stressande och deprimerande var frekvent återkommande i intervjuerna.

Steneryd, L & Quittberg, C. ?Perverterad demon eller vanlig kille.? Den svenske mannen som köpare av sexuella tjänster. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde socialt arbete, 2006.

Denna studie, ?Att leva ovetandes i det tysta?, är skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende är ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft så stort fokus i samhället. Istället har fokus legat på exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte på deras anhöriga som också är drabbade. Syftet med denna studie är att ta reda på om insikten om att vara medberoende, kan få anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda.

AbstraktAtt vårda en hemmaboende anhörig med diagnosen schizofreni innebär ofta ett stort ansvar för vårdgivaren och en känslomässig påfrestning där oro, skuld, rädsla och sorg är fyra hörnstenar. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa upplevelsen av att vårda en nära anhörig med schizofreni samt vilka copingstrategier som används.16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Innehållsanalysen resulterade i kategorierna: anhörigas börda, sjukdomens inverkan på familjens livskvalitet, anhörigas upplevda känslor, kontroll över tillvaron, distansering genom aktiviteter samt socialt stöd. Resultatet visade att föräldrar som vårdade sitt schizofrena barn hemma ofta uttryckte en sorg över förlusten av det friska barnet och en oro för framtiden. En central fråga handlar om vem som ska ta hand om det sjuka barnet när föräldrarna inte längre orkar.

Denna uppsats övergripande syfte har varit att undersöka hur deltagarna i ett projekt riktat mot anhörigvårdare till närstående med annat modersmål än svenska upplever och beskriver sin situation och hur projektet lyckats med att anpassa sig till målgruppens behov. För att besvara studiens syfte har vi genom kvalitativ metod genomfört en fokusgrupp och tre djupintervjuer. Vi har genom dessa försökt svara på hur deltagarna i projektet upplever sin livssituation och hur de påverkas av att vårda en närstående, hur projektet lyckats med att lyfta fram vårdgivarens behov samt om de planerade åtgärderna i projektet uppnått sitt mål genom att anpassa sig till målgruppens behov. Vårt resultat visar på hur anhörigas livssituation är påfrestande och tung. Omsorgsgivarna efterfrågar mer insatser från kommunen och de anser att de alternativ som finns inte är tillräcklig bra utformade för att möta de äldres behov för att utgöra ett alternativ till omsorgen.

Ungdomsarbetslösheten är ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbär försörjningsstöd. Det har visat sig vara svårt för en del ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsåtgärder som kan hjälpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga är mer utsatta än andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte är att undersöka vilka komponenter eller händelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som är en arbetsmarknadsåtgärd syftar till att hjälpa ungdomar som har svårigheter med att strukturera upp sin vardag.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Den stad vi bor och studerar i har under den senaste tiden drabbats av ett större företags konkurs. På grund av detta har fenomenet arbetslöshet känts väldigt aktuellt för oss. Syftet med denna kvalitativa studie är således att undersöka hur en mindre grupp arbetslösa människor upplever en förändrad livssituation samt hur de hanterar denna. I och med studiens syfte har vi valt att undersöka hur dessa människor mår och hur tillfreds de är med sina liv. Vi vill även undersöka på vilka vis de hanterar sin arbetslöshet.

Ungdomsarbetslöshet utgör ett problem i dagens samhälle som kan medföra allvarliga och varaktiga konsekvenser för den enskilde och samhället, både på kort och på lång sikt. Arbetsmarknadspolitiska insatser syftar till att främja ungas etableringsmöjligheter på arbetsmarknaden men kunskapen gällande dess resultat och effekter är begränsad. Utgången i uppsatsen var därför att fokusera på ungdomar som erhållit en anställning efter en tid av arbetslöshet. Syftet var att genom en kvalitativ studie skapa en större förståelse för ungdomars erfarenheter av arbetslösheten samt belysa vilket stöd de fick respektive saknade från de arbetsmarknadsinsatser de deltog i. Uppsatsens frågeställningar var, hur beskriver ungdomarna att deras livssituation påverkades av arbetslösheten? Vilka typer av stöd upplever ungdomarna att de fick från arbetsmarknadsinsatserna och hur var stödet till hjälp? Finns det något stöd ungdomarna saknade från insatserna? I så fall vad? Vi använde en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer för att besvara våra forskningsfrågor.

Bakgrund: Bakgrunden till denna c-uppsats var ett uppdrag som givits av Åre kommun som ville kartlägga målgruppen psykiskt funktionsnedsattas livssituation.Syfte: Syftet med denna c-uppsats var att få kunskap om levnadsvillkor för målgruppen psykiskt funktionsnedsatt. De livsområden som valts att studera är, boende och fritid.Metod: Strävan var att genomföra en totalundersökning, genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning. Urvalskriterium var personer över 18 år bosatta i Åre kommun, och som sökt hjälp/stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning.Resultat: Detta resulterade i en urvalsgrupp av 20 personer varav 16 svarade, svarsfrekvens 80 %. 13 personer var i arbetsför ålder, en av dessa angav lön som sin huvudsakliga inkomstkälla. Samtliga i urvalsgruppen hade ett eget boende, ingen var hemlös och ingen bodde i gruppboende eller servicehus.

Bröstcancer utgör den främsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Storbetydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandlingav bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strålning.Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Syftet med dennalitteraturstudie är att beskriva hur yngre kvinnors livssituation påverkas avbröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna tilllitteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samtgenom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar.

Bakgrund: Varje år drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. En stroke kan orsaka bestående skada på hjärnvävnaden. Sjukdomen är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Rehabilitering syftar till att återställa förlorad funktion och ska bygga på respekt och värdighet för individen. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som har drabbats av stroke erfar sin livssituation.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier genomfördes. Dataanalysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelse av en förändrad kropp, möta världen med nya förutsättningar och omgivningens betydelse för att känna välbefinnande.

Patienter som insjuknat i kronisk njurinsufficiens och ska påbörja dialysbehandling står inför ett val som ska komma att påverka hela deras livssituation. Majoriteten av dem som har dialysbehandling har dialys på dialysmottagning där behandlingarna sköts av sjuksköterskor. Vi ville med föreliggande uppsats få mer kunskap om hem hemodialys (hemHD) och syftet var att beskriva patientens upplevelse av hemHD och hur denna behandling påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet i det dagliga livet. Arbetet är en litteraturstudie och resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar från år 1998 till år 2011. Resultatet redovisas i två huvudteman som delats in i vardera fyra subteman relaterade till hälsorelaterad livskvalitet.

Syftet med studien har varit att undersöka dörrvakternas motsägelsefulla arbetssituation. Jag ville även undersöka om deras arbetssituation har lett till en livssituation där de bildat egna gemenskaper dörrvakter emellan och frågeställningarna: Hur upplever dörrvakterna sin arbetssituation inom nöjessektorn, slits de mellan olika världar i ett sorts ingenmansland? Hur upplever de att andra individer ser på deras yrkeskategori? Är det så att dörrvakters arbetssituation påverkar deras livssituation där de slutit sig samman i en egen gemenskap eller subkultur? I sin arbetssituation beskriver samtliga intervjupersoner hur de slits mellan olika sociala världar. Dörrvakterna upplever att de ständigt måste upprätthålla en balans mellan aktörerna i branschen. Ungefär som en kameleont måste de ständigt anpassa sig till de olika aktörerna (polisen, de kriminella, krögaren) och de olika arbetsmiljöerna (krogarna).