Sökresultat:
293 Uppsatser om Förändrad kroppsuppfattning - Sida 17 av 20
Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom : En systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser ställs varje år i Sverige. Ungefär 7000 av dessa är kvinnor som drabbas av någon form av bröstcancer. Detta innebär att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer.Metod: För att besvara studiens syfte användes systematisk litteraturstudie som metod.
Uppfattningar om kroppslängd hos vuxna personer
Bakgrund: Uppfattningen och upplevelsen av den egna kroppen är viktiga aspekter ur hälsosynpunkt då sämre medvetande om kroppen kan få konsekvenser för hälsan i form av sjukdomar och skador. Det här berör sjukgymnastik då sjukgymnastiska interventioner inte enbart bygger på förståelsen för de fysiska funktionerna i kroppen utan även på människans upplevelse av sin kropp och rörelse. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan uppfattad kroppslängd i jämförelse med andra människor, tillfredsställelse av kroppslängd och uppmätt kroppslängd samt potentiella könsskillnader i detta. Metod: En enkät innehållande frågor om uppfattad längd samt påståenden att vilja vara kortare eller längre genomfördes av 55 deltagare. Även mätning av kroppslängd genomfördes.
Grovmotorik - ett bortglömt inslag i dagens förskola? : En undersökning om grovmotorikens betydelse i dag jämfört med för femton år sedan
Syftet med vår undersökning är att belysa hur förskollärare tänker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jämfört med för femton år sedan. Vi vill även skapa en förståelse för varför och hur en eventuell förändring har skett. Detta gör vi genom att fråga hur pedagogens förhållningssätt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jämfört med för femton år sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk träning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jämfört med för femton år sedan och det är främst tre faktorer som påverkar hur mycket det blir ? tid, gruppstorlek och medvetenhet.
Förskolepedagoger och matematik
Syftet med denna rapport är att förstå verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jämfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jämfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers är för att se om det finns några kopplingar samt om det finns spår från teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har även undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha använt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar.
Behandling av fetma : Effekter på BMI, midjemått, vikt, ?Känsla av sammanhang?, kroppsuppfattning och självupplevd hälsa
AimThe aim of this study was to evaluate the effects of MotVikt´s obesity-treatment program on eight severely obese subjects, concerning Body Mass Index, Waist-Circumference and Weight after three and a half months and Sense of Coherence, Body Image and Self-experienced Health after three months. The question in focus was: Did MotVikt´s obesity-treatment program have any effects concerning the factors mentioned above?MetodInformation was collected with questionnaires that were filled out by the eight subjects, three men and five women, who participated in MotVikt´s last round of treatment. Data concerning waist-circumference, weight and BMI were provided by MotVikt. The questionnaires that were used to get information about Sense of Coherence, Body Image and Self-Experienced health were SOC-29, BSQ and IQOLA SF-36.ResultatThe average BMI in the group has decreased with 2,9 kg/m2, from 39,7 till 36,8.
Ett liv med hiv - En litteraturstudie om erfarenheter av att leva som hivpositiv i Sverige
Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, har en särställning i samhället när det
gäller tabubelagda sjukdomar. Fortfarande finns det mycket okunskap om hiv,
detta kan yttra sig som att samhället, på grund av okunskap, ställer personer
med hiv utanför gemenskapen. Genom att ställas utanför gemenskapen kan personer
med hiv uppleva känslor av skam inför sig själv och sin sjukdom. Syfte: Syftet
med studien var att belysa livsvärlden för personer med hiv. Metod: En
litteraturstudie av två självbiografiska böcker som analyserades med kvalitativ
metod.
Reduktion av stoftutsla?pp fra?n na?rva?rmepanna genom tillsats av kaolin som bra?nsleadditiv
Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.
Att vara kroniskt beroende av urinkatetrisering
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur kroniskt beroende av urinkateterisering inverkar på vardagen och hur sjuksköterskan kan stödja denna patientgrupp. Åtta vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes enligt givna kriterier. Därefter tolkades artiklarna utifrån modifierad innehållstextanalys. Meningsbärande enheter eller begrepp togs ut som subteman som sedan reducerades till att skapa fem huvudteman, upplevelse, accepterande/icke accepterande, kunskap/information, empowerment, livskvalitet. Subteman tilläts ligga kvar för att öka förståelsen för urvalet i resultatet.
Mannens upplevelser av att leva med sjukdomen bröstcancer : med fokus på mötet med sjukvården
Bröstcancer kan vara en omvälvande upplevelse samtidigt som det kan medföra obehagliga sjukhusbesök och läkarvård, som i ett ögonblick kan vända upp och ner på tillvaron. Under året 2007 fick 45 män en bröstcancerdiagnos i Sverige. Att möta en man som har fått diagnosen bröstcancer kan vara en väldigt speciell och ovanlig situation för vårdpersonalen eftersom diagnosen är relativt ovanlig. Detta kan resultera i att vårdpersonalen inte vet hur dem ska bemöta mannen i den aktuella vårdsituationen. För att förstå mannen som får bröstcancer måste hans upplevelser bejakas.
Bär media skulden för ungdomars osunda kroppsideal? : en litteraturstudie om hur medias bild av kroppsideal påverkar ungdomars kroppsuppfattning
Bakgrund: Barn har rätt till stöd som möjliggör en god hälsa och sjuksköterskor inom barnhälsovården (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hälsofrämjande genom ett stödjande och vägledande arbetssätt. En tidig identifiering av viktproblem är väsentlig eftersom åtgärder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är viktigt för att kunna utveckla och förbättra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma.
Tarmstomi och sexualitet : en litteraturöversikt
BakgrundVanliga orsaker till att en person får en tarmstomi är bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De två vanligaste typerna av tarmstomier är ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation påverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen är en individuell process och kan kräva mycket av patienten och närstående. En tarmstomi kan ge känsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rädsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan påverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i så fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förändras och påverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.
Yngre kvinnors livssituation vid bröstcancer : The lifesituation of younger women with breast cancer
Bröstcancer utgör den främsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Storbetydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandlingav bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strålning.Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Syftet med dennalitteraturstudie är att beskriva hur yngre kvinnors livssituation påverkas avbröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna tilllitteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samtgenom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar.
Kvinnors upplevelse efter bilateral profylaktisk mastektomi
Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor är bröstcancer och varje år insjuknar 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Bröstcancerbehandling är olika och innefattar exempelvis kirurgi, strålbehandling och mastektomi. Faktorer som ökar risken för bröstcancer är kön, ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare sjukdomshistoria, sent klimakterium, tidig menstruation. Vid ärftlighet och ökad risk för att drabbas av bröstcancer kan mastektomi göras i profylaktiskt syfte. Mastektomi är en behandling där hela bröstet opereras bort, ibland båda brösten.
Mannens upplevelser av att leva med sjukdomen bröstcancer - med fokus på mötet med sjukvården
Bröstcancer kan vara en omvälvande upplevelse samtidigt som det kan medföra
obehagliga sjukhusbesök och läkarvård, som i ett ögonblick kan vända upp och
ner på tillvaron. Under året 2007 fick 45 män en bröstcancerdiagnos i Sverige.
Att möta en man som har fått diagnosen bröstcancer kan vara en väldigt speciell
och ovanlig situation för vårdpersonalen eftersom diagnosen är relativt
ovanlig. Detta kan resultera i att vårdpersonalen inte vet hur dem ska bemöta
mannen i den aktuella vårdsituationen. För att förstå mannen som får
bröstcancer måste hans upplevelser bejakas.
Pedagogers syn på barns fysiska aktivitet
Examensarbetet handlar om pedagogers inställning till barns fysiska aktivitet på Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma område i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begränsningar verksamheterna har när det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser på fysisk aktivitet och hur det främjas på Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frågeställningar är: Vilken inställning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsätts läroplanens strävansmål i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsättningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger från både förskola och skola.