SAMMANFATTNINGBakgrundEutanasi debatteras i många länder och åsikterna är många. Att agera etiskt och moraliskt utifrån lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vårdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rätt till autonomi och självbestämmande blir lidande.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors inställning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka åtgärder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede.MetodEn litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text.ResultatMajoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i länder där eutanasi är tillåtet enligt lag ställde sig positiva till eutanasi.

En stomioperation innebär att en del av tarmen läggs ut på buken och bildar en konstgjord öppning där urin eller avföring töms. Anledningar till detta kan vara exempelvis cancer i tarm eller urinblåsa eller olika inflammatoriska tarmsjukdomar. En stomioperation medför en förändrad kroppsuppfattning. Stomin inverkar också på den egna sexualiteten såväl fysiskt som psykiskt. Det är viktigt för patienten att få diskutera dessa frågor.

Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi.

BakgrundI Sverige dör nästan 1000 kvinnor varje år av maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen. Cirka 2900 gynekologiska cancerfall rapporteras årligen vilket motsvarar tolv procent av alla cancerfall hos kvinnor. Prognos, symtom och behandling skiljer sig mellan de olika typerna av cancer. Behandlingen kan vara i form av kirurgi, strålning, kemoterapi och i vissa fall hormoner. Gynekologisk cancer och konsekvenser av behandling kan innebära både fysiska och psykologiska förändringar, vilket kan påverka sexualitet, kroppsuppfattning och självkänsla.SyfteSyftet var att undersöka hur konsekvenserna av gynekologisk cancer kan påverka sexualitet och kroppsuppfattning samt belysa behovet av information kring dessa aspekter.MetodDetta var en litteraturbaserad studie.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte äratt undersöka idrottslärare och skolsköterskors uppfattningarom förekomsten av ortorexi på högstadie-och gymnasieskolor. Med detta som utgångspunkt var mina frågeställningar: Anser idrottslärare och skolsköterskor att det finns ett problem med ortorexi i skolan? Anser idrottslärare/skolsköterskor att media påverkar elevernas kroppsbild? Har skolpersonalen tid och möjlighet att upptäcka ett eventuellt problem?Skiljersig idrottslärarnas och skolsköterskorna uppfattning åt?MetodHalvstrukturerade intervjuer ligger som grund för denna kvalitativa studie. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. En e-postförfrågan skickades ut till tjugofem idrottslärare och skolsköterskor i Östergötland.

Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

Bakgrund: En cancerdiagnos är ofta startskottet för en livskris och påverkar många områden i livet så som familj, kroppsbild och sociala relationer. Att få ett cancerbesked kan skapa ett lidande hos kvinnan. Sjuksköterskans fyra huvudområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Hälsa är ett centralt begrepp i omvårdnad och människan kan uppleva hälsa även om kroppen uppvisar tecken på sjukdom. Hopp och hälsa ställs ofta i relation till varandra och anses vara ett primärt behov hos människan och att känna hopp kan leda till att situationen känns mer acceptabel.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och i Sverige diagnostiseras cirka 7000 nya fall per år. Behandlingsstrategierna vid bröstcancer är i första hand kirurgi följd av eventuell strålbehandling och läkemedelsbehandling. Efter genomförd mastektomi erbjuds alla svenska kvinnor plastikkirurgisk rekonstruktion. Rekonstruktion är frivilligt men många kvinnor väljer att rekonstruera för att känna sig mer kvinnliga, mer självsäkra i sin kropp och sin sexualitet och som en ?hel? människa igen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att undersöka vad idrottslärare har för uppfattningar kring elevers duschning samt vistelse i omklädningsrummet efter genomförd idrottslektion.Hur ser idrottslärarna på att eleverna duschar eller inte duschar efter idrottslektionen?Vilka anledningar kan det finnas bakom idrottslärarnas åsikter?Hur tänker lärarna kring deras möjliga ansvar att få eleverna att duscha och sköta sin hygien? MetodKvalitativ metod har använts för att få fram resultatet, då genom semistrukturerade intervjuer som spelats in med diktafon. I studien medverkar fem idrottslärare som för närvarande arbetar inom grundskolan. Ett hermeneutiskt arbetssätt har använts för att analysera den data som samlats in under intervjuerna. Varje lärare har intervjuats två gånger och intervjuerna är analyserade utifrån teman som har hittats i de transkriberingar som gjorts av intervjuerna.