Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6.Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier är relaterade till det sociokulturella perspektivet på lärande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen består av beskrivningar av olika händelser, både mer generella skeenden men även sådant som är karaktäriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.

Under vår utbildning har vi funnit att resonemangen kring användarmedverkan oftast beskrivs utifrån systemutvecklarens perspektiv och menar att det här finns en rad fördomar och kunskapsluckor kring hur användarna ser på systemutvecklingsprocessen. Vi har därför valt att undersöka hur användarna påverkas av att vara deltagare i ett systemutvecklingsprojekt och vad ett deltagande arbetssätt får för påverkan hos deras uppfattning, inställning och kunskap kring datorstödet. Syftet är att förbättra kommande involvering av användarrepresentanter då man med en förbättrad förståelse av hur dessa ser på sin medverkan, bättre kan anpassa den till deras uppfattningar och målsättningar med arbetet. I syfte att ge en så djuplodande bild av användarmedverkan som möjligt har vi genomfört en kvalitativ studie med ett antal intervjuer där respondenterna gavs tillfälle att svara fritt och med egna ord. Vår studie har, bland annat, visat att användarmedverkan leder till att användarna blir mer nöjda med systemen, vare sig de är bra system eller inte.

Syftet med föreliggande arbete är att med utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektivstudera hur pojkar blir till i nätverk av mänskliga och icke-mänskliga aktörer påförskolegården. Ett posthumanistiskt perspektiv och en normkritisk teori är utgångspunkterför studien. Vårt empiriska material har insamlats genom videoinspelningar och observationergenom observationsschema. Vi har genomfört studien på en förskolegård under tre tillfällen,total har 4,5 timmes empirisk material samlats in. Resultatet belyser tre teman som viuppmärksammat som återkommande i det empiriska materialet.

Det enda vi vet med säkerhet här i livet är att vi någon gång kommer att dö och för en del handlar det dessförinnan om att bli vårdad i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med de sex S:n, en modell som används inom den palliativa vården på en Hospiceavdelning i Malmö. Denna modell har sitt ursprung i Weismananalysen, en ?psykologisk obduktion? som omarbetats till att kunna användas genom hela vårdprocessen kring den döende patienten. Data inhämtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor.

Inom redovisning finns en eftersträvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnå. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade på regler eller på principer och ska enligt standardsättarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur användarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna är dock mindre betonat i litteraturen.Syftet med denna studie är att generera en ökad förståelse för hur användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken påverkan redovisningsstandarder har på konstruktionen.Studien har genomförts med ett användarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter där standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att väsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier.Studien når slutsatsen att användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har någon betydelse för konstruktionen av enkelhet..

Sammandrag I detta examensarbete har vi gjort en jämförelse mellan två skolor. Den ena är en etniskt mångkulturell skola vilket innebär att övervägande del av eleverna har annat modersmål än svenska. Den andra skolan har enbart elever med svenska som modersmål. Vi har fokuserat på hur pedagoger arbetar med att främja elevernas förståelse för det mångkulturella samhället. Vi har tagit reda på hur de använder värdegrunden utifrån ett etniskt perspektiv framför allt i svenskämnet.

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering i flera perspektiv för en organisation som ett komplement till den traditionella ekonomistyrningen som inriktar sig på att uppnå kortsiktiga mål. För att den strategiska ekonomistyrningen skall skapa mervärden krävs att medarbetarnas kreativitet och kunskap tillvaratas. För att uppnå detta har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control. Styrmodellen skall ge organisationen en helhetssyn och nyckeln ligger i att medarbetarna förstår och accepterar ledningens visioner. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ledningen vill förmedla i den strategiska ekonomistyrningen uppfattas av medarbetarna.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill..

Föreliggande studie avser att studera makt och ledarskap utifrån ett förstagångschefs-perspektiv. Frågan uppsatsen ställer är: Vilka maktkällor besitter några förstagångschefer i detaljhandels- och hotell & restaurangbranschen? För att få förståelse för ämnet har teori om ledarskap och makt studerats och det teoretiska angreppssättet har utgått ifrån French och Ravens maktklassificering varpå även ytterligare två maktfaktorer lagts till. Uppsatsen har gjorts genom en kvalitativ undersökning med förstagångschefer och deras underordnade. Deras gemensamma uppfattning om förstagångschefens makt har sammanställts och skapat en överblick över vilken makt som verkligen existerar.

IT-utvecklingen har gått väldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjänster har öppnats upp genom tillgång till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis på kommersiella grunder och delvis med hjälp av offentliga subventioner från kommuner, stat och EU. Många utredningar och kartläggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hävdar att de positiva effekterna av en utbyggnad är såpass stora att ett offentligt stöd krävs, framförallt på landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett på om satsningarna faktiskt är lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur på landet verkligen är samhällsekonomiskt motiverade har vi därför utfört en fallstudie på hur utbyggnaden av bredband har gått till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetära och icke-monetära nyttor identifierats och vägts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

Med denna studie är vår ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmålet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill få syn på tanken bakom omorganisationen och vad det är för resurser som krävs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie är att studera hur det fungerar när ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. Här kommer vi också studera förskolans traditioner närmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgår ifrån följande frågeställningar: Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna? Hur påverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten? Vilka förutsättningar gynnar en framgångsrik implementering och verksamhet med barnen? När vi har analyserat vårt material har vi använt oss av teori om implementering.

Uppsatsen undersöker hur skolledare och skolpräster på fyra gymnasieskolor i en stad i södra Sverige tänker kring krisarbete på den egna skolan. Problemformuleringen består av tre frågor: Hur ser rektorer respektive skolpräster på skolans krisberedskap? Hur bedrivs arbetet vid kris? Hur resonerar man kring kris och katastrof ur ett pedagogiskt perspektiv? I uppsatsens litteraturstudium diskuteras olika aspekter av kris- katastrofhantering såsom riskanalys och utformningen av en krisplan, ledarskapets betydelse vid krissituationer, bemötande av elever i sorg samt pedagogiska perspektiv på kris och katastrof. För att nå syftet med studien valdes kvalitativ metod och totalt intervjuades sju personer: fyra rektorer och tre skolpräster. Resultatet av intervjuanalysen sammanfattas i tre olika kategorier: tilltro till skolornas krisplan, roller och kriser som utveckling och lärande.

I ett rum vid simulatorcentralen på Saab i Linköping står flygsimulatorn PMSIM. Den består av en förarkabin placerad i en sfärisk dom, på vilken en simulering av den visuella omvärlden projiceras. PMSIM används för utveckling, träning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnå ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förändra flygsimulatorn. Två perspektiv på systemutvecklingsstrategier; evolutionär och traditionell systemutveckling appliceras på förändringsverksamheten.

Strävan efter att undvika subjektivism resulterar ofta i en objektivism där kunskapsbildningen är helt bestämd av objektet och inte av det upplevande subjektet. Subjekt ställs mot objekt - medvetande mot föremål. Detta motsatsförhållande upphävs av studiens val av perspektiv som istället för över fokus på lärandet som sker mellan subjekt och objekt - korrelationen mellan människa och värld.Syftet med studien är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv undersöka subjektets roll i mötet med objektet. För att uppfylla syftet görs en litteraturstudie, vars teoretiska material bearbetas via den fenomenologiska reduktionen.Sökandet efter ett subjektsbegrepp som kan möta och undersöka objekt utan att hamna i vare sig subjektivism eller objektivism, leder till ett artificiellt subjekt som förlorar de mänskliga elementen i processen. Genom dess avskalning av subjektiva faktorer minskas subjektets korrelation till objektet samtidigt som subjektet alltmer övergår till att bli ett objekt.