Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelärares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrågor för att uppnå syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare riktade mot tidigare år. Frågorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet består av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrån våra forskningsfrågor.

SAMMANFATTNING_______________________________________________________________ Ida Brantek & Jessica Persson "Okej ibland är det tråkigt, ibland är det kul. Ibland är det sådär."En studie om barns uppfattningar om massage i förskoleklass."Okey sometimes it´s boring, sometimes it´s fun. Sometimes it´s neither well nor poorly."A study of children's perceptions of massage in the preschool.Antal sidor: 33_______________________________________________________________________________Syftet med studien är att undersöka barns uppfattningar om massage i förskoleklass.Frågeställningar:- Hur uppfattar barnen sin delaktighet?- Hur uttrycker barnen att de känner kring massagesituationerna?För att få svar på syftet och frågeställningarna genomfördes 14 intervjuer med 22 barn i en förskoleklass där massage är ett återkommande inslag i verksamheten flera gånger i veckan. Resultatet visar att de flesta barn har en positiv inställning till massage.

I denna uppsats undersöks elevinflytande ur ett elevperspektiv, detta för att öka lärares förståelse för hur elever upplever och ser på begreppet elevinflytande. Vi diskuterar också hur elevernas erfarenheter av begreppet elevinflytande ser ut samt vilka positiva respektive negativa tankar det finns hos eleverna kring begreppet. Den bild som framkommer i undersökningen jämförs sedan med tidigare forskning. Teoridelen baseras på begreppen intresse och makt. Undersökningen utgörs av enkäter gjorda i en årskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6, samt en gruppintervju i varje årskurs.

Det finns idag lagar och internationella rekommendationer som förespråkar barn och ungas rättighet och möjlighet till reellt inflytande i processer som rör dess fysiska miljö. Detta examensarbete syftar till att skapa en större förståelse för vilka förutsättningar dagens kommunala fysiska planeringsprocesser står inför i frågan om barn och ungas möjlighet till medverkan och inflytande. För att förstå dagens förutsättningar så måste man förstå de historiska aspekterna och dess utveckling som lett oss fram till den syn samhället har på barn som medborgare och aktörer i vår fysiska planering. Genom en djupgående litteraturstudie läggs den teoretiska grunden för de historiska och samtida aspekterna när det gäller barn och ungas inflytande. Det finns idag mycket forskning, teori och kunskap kring ämnet som utvecklats under 1900-talet. Mycket av denna forskning och teori kring barns möjlighet till delaktighet och påverkan tillhör dock de senaste decenniernas forskning och främst med fokus på ratificeringen av FN:s barnkonvention som förespråkar barn som egna individer kapabla att agera i frågor som berör dem och dess närmiljö.

Jag har valt att fördjupa mig i den nya läroplanen för förskolan, (Lpfö98 reviderad 2010). Här kommer jag att belysa inflytande och delaktighet ur ett föräldraperspektiv samt ur ett pedagogperspektiv. Detta genom att göra kvalitativa intervjuer för att få en uppfattning om hur mycket och vad föräldrarna vet om läroplanen för förskolan. Jag anser att detta är en viktig aspekt då vårdnadshavare enligt läroplanen ska vara delaktiga i verksamheten och kunna påverka denna. För mig som blivande pedagog är det då viktigt att först ta reda vilken information föräldrar fått kring den nya läroplanen som började gälla 1 juli 2011 samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar för att etablera en föräldrasamverkan.

Syftet med studien har varit att undersöka en planerad aktivitet på en 5-årsavdelning utifrån pedagogens intentioner med det som planeras samt att ta reda på vad barnen som deltar i aktiviteten anser att de lärt sig. Studien bygger på den planerade pedagogiska verksamheten, vad som planeras och hur det uppfattas av barnen. Genom intervjuer och en observation har jag försökt att få syn på och ta del av barnens tankar kring deras lärande. Arbetet på förskolan görs enligt pedagogerna utifrån barnens intresse och läroplanen för förskola. Resultatet visar att den planerade pedagogiska verksamheten är förutbestämd i förhållande till vad barnen ska lära.

Målet med denna kandidatexamensuppsats är att undersöka vilka metoder det finns för medborgarinflytande idag samt vilken roll, makt och vilket ansvar planeraren har i en medborgardialog. Arbetet ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka metoder finns för medborgardialog i Sverige idag och hur avspeglas demokratin i dem? Vad har planeraren för roll, makt och ansvar i en medborgardialog? Vad har planeraren för inställning till medborgaren och medborgarinflytande? Vilka möjligheter och begränsningar har planeraren vad det gäller att påverka medborgarens inflytande i planprocessen? Syftet med kandidatexamensarbetet är att öka förståelsen kring planerarens inflytande och möjligheter i planprocessen och medborgardialogen för att hen i framtiden ska kunna axla sin yrkesroll på bästa tänkbara sätt. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma planerare gjorts. I uppsatsen konstateras att planeraren och andra aktörers makt, roll, och attityd är avgörande för medborgardialogens utveckling, samt att förväntningar, förtroende och förståelse har stor betydelse. Arbetet visar att planeraren idag har en kommunikativ roll i medborgardialogen och ofta fungerar som samtalsledare, utan att ha någon egentlig utbildning inom området.

Welfare is every person's right. To create conditions for a good welfare it requires coordinated strategic interventions at national and local level. Efforts must be politically supported to be able to strengthen public health. Local welfare management is a measure used to control and monitor public health. The purpose of this study was to investigate local actors perceptions of collaboration in strategic public health efforts with local welfare management in a municipality in central Sweden.

Deltagandet i organisationer och föreningar sjunker och det ses som ett hot mot demokratin. Det finns några få undantag och det är pensionärsorganisationerna. De är representerade i pensionärsråd som finns i varje svensk kommun med syfte att bevaka äldrefrågor i kommunen. Studien belyser ledamöternas syn på pensionärsrådens demokratiska möjligheter till inflytande, hur ledamöterna ser på sitt uppdrag och vad de anser att syftet med pensionärsrådet är eller bör vara. Valet föll på Stockholms stadsdelsnämnders pensionärsråd.

Svenska som andraspråk är ett relativt sett nytt skolämne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att ämnet skulle ge skolelever med utländsk bakgrund det särskilda stöd och inlärningspedagogik som dessa elever förväntades behöva för att lära sig svenska och för att förstå och integreras i det svenska samhället. Den här uppsatsens primära uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som får sig svenska som andraspråk tilldelat, i grundskolans senare år, väljs ut och om elev och målsman har något inflytande. En sekundär frågeställning har varit att undersöka vad lärare och skolledarna tror om svenska som andraspråks framtid som skolämne. Den här uppsatsen har visat att det råder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker på olika sätt på olika skolor och i olika kommuner. Den har även visat att målsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nästan alla intervjuade nämnde särskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolämnets utveckling..

I övergången från industrialism till post-industrialism förändras städernas ekonomiska förutsättningar och ökar konkurrensen. Städer som tidigare haft en god tillväxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens från länder som tillhandahåller billigare arbetskraft. I den här situationen väljer många städer att satsa på att stärka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invånare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi är att satsa på kultur och evenemang. Värdskapet för evenemang kan vid första anblick framstå som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, något som gagnar staden med alla dess invånare samt även regionen och landet som helhet.

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats.Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill.

Detta examensarbete handlar om klassrumsmiljö, vad pedagogerna tänker kring den och hur stort inflytande eleverna har. Idéen till denna studie kom från en diskussion om elevers behov, inkludering och exkludering samt deras möjlighet till påverkan av klassrummet under sin egen skolgång. Syftet med denna studie är att se hur några klasslärare utformar sina klassrum samt hur stor del eleverna kan och får påverka. Vi kommer även att undersöka de olika pedagogikerna, Reggio Emilia, Waldorf och Vittra, och vilka tankar dessa pedagogiker har kring sin klassrumsmiljö. Vi har genomfört en kvalitativ intervju med mailfrågor och lärarna vi intervjuat kommer från olika delar i Sverige och undervisar på lågstadiet. Resultatet visar på att eleverna inte har så stort inflytande, men att lärarna ändå har en tanke kring utformningen av sitt klassrum. Majoriteten av lärarna har läshörna med soffor eller annan rumsindelning, en del av lärarna kan påverka detta medan i andra fall styr pedagogiken.

Den här uppsatsen undersöker lärarnas betydelse för musik- och kulturskolornas utbud och prioriteringar. Den undersöker också deras attityder inom olika områden som skulle kunna ha betydelse för dessa prioriteringar. Undersökningen är gjord enligt kvalitativ metod, genom intervjuer med instrumentallärare vid olika musik- och kulturskolor. Det är mycket som talar för att musiklärare uppfattar att de har ett stort inflytande över beslut som fattas inom musik- och kulturskolan. För det första upplever lärare att musikskolan själv har ett stort inflytande över sin verksamhet och att kollegiet bör vara en viktig grund för de beslut som tas.

Att arbeta som distriktssköterska innebär ett brett arbetsfält och att träffa många patientkategorier och deras anhöriga. Det kräver att distriktssköterskan kan arbeta i team eftersom hon samverkar med många olika professioner, men också att kunna vara arbetsledare när så krävs. Erfarenheter visar att distriktssköterskor känner sig stressade på grund av hög arbetsbelastning. Vårt syfte med studien är därför att beskriva källor till stress hos distriktssköterskor som arbetar i hemsjukvård. Studien har genomförts som en intervjustudie.