Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer.

Syftet med denna litteraturstudie var att skapa överblick av den forskning som handlar om sjuksköterskors attityd till personer med alkoholberoende. Designen som använts är en deskriptiv litteraturöversikt. Artiklarna hittades efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. 13 artiklar analyseras efter modellen för att göra en litteraturöversikt där likheter och skillnader jämförs. Resultatet visar att attityder som kan ligga till grund för ett bristande bemötande av personer med alkoholberoende kan härledas till brist på erfarenhet av möte med patientgruppen.

Telefonen har blivit ett redskap för människor som söker kontakt med hälso- och sjukvården vilket har medfört krav på ökad tillgänglighet till den telefonrådgivning som ges vid hälsocentraler. Telefonrådgivning på hälsocentral utförs av distriktssköterskor och är en svår, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom kräver tålamod och flexibilitet. Telefonrådgivning medför ibland svåra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid än tidigare. Syftet med studien var att få kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrådgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrådgivning.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning elever som studerar spanska på gymnasiet har. Utifrån forskning om målspråksanvändning samt kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000: 87) som båda betonar vikten av att lärare och elever använder målspråket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som läser spanska steg 1, 2 och 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lärare använder målspråket i klassrummet och att dessa huvudsakligen använder målspråket i samband med språkrelaterade övningar medan modersmålet används för sådant som är viktigt, svårt och nytt. Eleverna använder framför allt modersmålet i klassrummet.

Syfte: Att redogöra för sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och World of Science. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara primärkällor, vara skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan år 2003-2013. Ytterligare inklusionskriterier var att sjuksköterskorna skulle ha erfarenhet av LCP, samt att de vetenskapliga artiklarna erhöll medel eller hög poäng vid granskningen och var godkänd av en etisk kommitté.

Bakgrund:Under 2000-talets början uppdagades ett antal företagsbedrägeriskandaler. Till följd av dem började investerare att ställa allt högre krav på företagens styrelser. I Sverige tog kodgruppen därför fram svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden för svenskbolagsstyrning är syftet ?att förbättra styrningen av svenska bolag och ska utgöra god sed för bolagsstyrning?.

Utifrån en kvalitativ undersökning med inspiration av fenomenologin, har studiens syfte varit att undersöka lärarens förhållningssätt vid föräldrasamverkan ur ett lärarperspektiv. Vi har använt oss av tre principer från Lars Eriksons (2004) avhandling Föräldrar och skola som analysbegrepp för att bland annat fördjupa och pröva resultatet från vår empiri, men även för att pröva och analysera principerna. Våra två forskningsfrågor ligger till grund för studiens utformning, Vilka teman vid fenomenet föräldrasamverkan framträder då lärarens förhållningssätt studeras som levd erfarenhet samt Hur kan vi förstå lärarens levda erfarenhet i förhållande till Eriksons (2004) principer och hur kan principerna prövas i förhållande till vår empiri. Ur ett historiskt perspektiv har vi problematiserat föräldrasamverkan som en komplex relation som har förändrats från tidigt 1900- tal fram tills i dag. Vi har avslutat arbetet med en diskussion kring studiens delar.Studien utfördes genom en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie med tillhörande intervjuguide, där frågorna var halvstrukturerade och informanterna gavs stort utrymme att dela med sig av sin livsvärld.

Syftet med vår studie var att ta reda på vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. Målet för vår undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling från både förskola och skola. Vi gjorde även en begränsad undersökning av de kartläggningsmaterial som våra respondenter hade erfarenhet av. Våra frågeställningar resulterade i en sammanställning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartläggning och behovet av ett kartläggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkät som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angående demens och demensproblematik. Uppkomsten av denna studie får sin grund i människors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till någonting, i detta fall demenssjukdom. Det är av vikt att få veta vad socionomstudenter, som är en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att på så sätt kunna se eventuella brister i ett möte. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhållande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var även utifrån dessa teman som enkätstudien utformades. Således undersöker uppsatsen frågeställningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utsträckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och demensproblematik. Frågeställningarna har analyserats med hjälp av univariatanalys och bivariat analys.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över och problemen förväntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens välmående och kan även påverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie där åtta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design användes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat under de senaste åren, vilket har medfört att sjuksköterskan kommer att få möta många patienter från olika kulturer. Att ge en god och likartad vård är viktigt oavsett vilken kultur patienterna kommer ifrån. En god kommunikation är av betydelse för att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som kommer från en annan kultur i samband med vård på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Syftet med vår studie är att försöka synliggöra och jämföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras inställning till matematik utifrån förskolans styrdokument, då förskolan i dagarna står inför en reviderad läroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkätundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för några semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollärare och barnskötare med olika lång tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att läroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning påverkar pedagogers syn på matematikens betydelse i förskolan. Anmärkningsvärt var att det var de pedagoger med längst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll läroplanens betydelse. Vår tolkning av det resultatet är att flera år av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förståelse av vad målen innebär praktiskt..

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smärta hos dem äldre patienter möta svårigheter. Dem äldre patienterna kan ha svårt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smärta. Samtidigt är sjuksköterskans roll vid bedömning av smärta viktig eftersom den är grunden till optimal behandling av smärta hos dem äldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

Kihlsten, M & Levenius, J. Sjuksköterskan och patienter med ett narkotikamissbruk. En empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014. Bakgrund: Förekomsten av patienter med narkotikamissbruk inom somatisk vård har ökat.

Långvarig smärta definieras som smärta som pågått under en tidsperiod på minst tre månader. Sjukgymnastliga behandlingsmetoder för detta tillstånd är många men få har stark vetenskaplig evidens som kan ge tydliga riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnastiska behandlingsmetoder som nyttjas vid behandling av långvarig smärta och skäl till vald behandling inom vårdcentraler, privatklinker samt specialiserade smärtenheter. Metod: Webbenkäter skickades ut till 144 kliniska sjukgymnaster uppdelat på tre verksamhetsgrupper: smärtenhet, vårdcentral och privatklinik. Kliniskt verksamma sjukgymnaster arbetade främst med patientutbildning och fysisk träning i cirkulatoriskt syfte vid behandling av långvarig smärta.