This study will focus on the role of social services and their experiences regarding why youth become involved in criminal activities, as well as the preventive measures social services offer to address this issue. The paper employs the theories of territorial stigmatization, systems theory, and labeling theory (of deviant behavior). The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with social workers who have experience working with youth involved in criminal activities or at risk of involvement. The results indicate that a lack of social cohesion can be a contributing factor to youth involvement in crime, and various factors can lead individuals to such situations.

Hot och våld inom den prehospitala vårdmiljön blir allt vanligare. För att patienten skall få god omvårdnad i alla lägen, inklusive hot- och våldssituationer, krävs att ambulanspersonalen har kunskap och utbildning för att hantera dessa. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av hot och våld samt hur det påverkar den prehospitala omvårdnaden. Data samlades in genom intervjuer med tio sjuksköterskor på två ambulansstationer i södra Sverige. Analys av intervjuerna genomfördes med tematisk innehållsanalys och resulterade i två teman; En oundviklig del av arbetet; Ökad medvetenhet minskar risk för hotfulla situationer, samt sex kategorier.

Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av läs- och skrivinlärningsmetoder har på barnens framgång i läs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus på arbetssätt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten säger, om uppfyllande mål och lärares plikter, är en viktig del i det hela och även det behandlas i bakgrunden. Lärarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestämda frågeområden och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lågstadielärare på samma avdelning i en skola i Mellansverige.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av att bedöma klienters körförmåga - ur arbetsterapeuters perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens län. Resultatet har i förhållande till studiens syfte identifierat arbetsterapeuternas erfarenhet av att tillämpa instrument, informera samt delge resultat av körförmågebedömningar. Studien bidrar även med arbetsterapeuternas erfarenhet av ökat behov för vidareutveckling inom det aktuella ämnet. I diskussionen lyfts vikten av information fram och på vilket sätt den framhålls till klienterna.

IntroduktionMellan 1994-2001, inträffade 833 hjärtstillestånd på Sahlgrenska Universitetssjukhus varav 523 dog påsjukhuset. Anhöriga är alltid fullständigt oförberedda för det som händer vid plötslig och oväntad dödSyfteAtt beskriva anhörigas erfarenhet av att befinna sig på akutavdelningen när en närstående genomgåråterupplivning efter ett hjärtstopp samt deras erfarenhet av sjukvårdspersonalens bemötande isituationen.MetodEn pilotstudie med två kvinnliga informanter, 46 år respektive 76 år. En kvalitativinnehållsanalys användes där de meningsbärande enheterna kodades och tolkades vilketbildade teman.ResultatI analysen av de två intervjuerna bildades fem teman som vart och ett karakteriserades av en känsla hosde anhöriga: mottagandet ? känsla av kaos; väntan ? känsla av ovetskap; bemötande ? känsla avförtroende; beskedet ? känsla av bekräftelse..

Design Patterns introducerades på 1990-talet och användningen sades medföra en rad fördelar som skulle hjälpa systemutvecklare i deras arbete. Bland annat skulle Design Patterns underlätta för systemutvecklarna att kommunicera med varandra samt ge en bättre överblick över och förståelse för systemarkitektur genom en höjd abstraktionsnivå. Systemutvecklaren skulle även få en ökad förståelse för god design. Två kritiska artiklar fick oss att vilja beskriva hur systemutvecklare som aktivt arbetar med Design Patterns upplever att centrala fördelar uppfylls. Vi genomförde fyra fallstudier där vi intervjuade erfarna systemutvecklare och vår slutsats är att de upplever att fördelarna med Design Patterns uppfylls.

I arbetet undersöks psykologers erfarenheter av hur psykisk ohälsa hos andra generationens flyktingar kan relateras till deras föräldrars exilproblematik och hur föräldrarnas exilproblematik blir relevant i psykoterapin med deras barn. Studien bygger på sex intervjuer med psykologer med erfarenhet av psykoterapeutiskt arbete med ungdomar som själva är födda i Sverige, men vars föräldrar är flyktingar. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Enligt de intervjuade psykologernas erfarenhet kan flera aspekter av föräldrarnas exil komma att påverka ungdomarnas psykiska ohälsa och detta kan visa sig hos ungdomarna i form av en identitetsproblematik, svårhanterliga känslor och en bristande framtidstro. Konsekvenserna för psykoterapin beskrivs i termer av svårigheter att skapa allians samt behov av mer öppenhet och flexibilitet i förhållande till metod..

Syftet med detta arbete är att få inblick i vad verksamma pedagoger har för inställningar och erfarenheter av att arbeta med skönlitteratur i matematikundervisningen. För att få svar på detta utfördes enkätundersökningar och intervjuer med verksamma pedagoger som arbetade med elever från förskoleklass till skolår sex. Resultatet visar att pedagogerna som svarat på enkäten ofta använder skönlitteratur i undervisningen, men inte lika ofta i matematikundervisningen. De flesta är dock positiva till det och tror att skönlitteratur kan gynna matematikundervisningen, de har även olika förslag på hur. Intervjuerna gjordes för att få en djupare insikt i hur arbetet med skönlitteratur i matematikundervisningen kan se ut.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Drogmissbruk är ett utbrett fenomen i samhället. Bakomliggande orsaker till ett drogmissbruk är ärftlighet, utsatthet under uppväxten och dess dövande effekt på ångest. Vårdpersonal kan anse att patienten med drogmissbruk själv är ansvarig för sin situation. Det finns en rädsla och ovilja hos vårdpersonal att bemöta patienter med drogmissbruk, vilket kan bero på bristande kunskap och erfarenhet. Vårdpersonal uttrycker en vilja till utökad kunskap och erfarenhet av drogmissbruk.

Syfte med denna fallstudie är att undersöka hur användarnas medverkan vid anpassningar av gränssnitt för ett processtyrsystem påverkar användbarheten av denna. Eftersom det är gränssnittet som användarna interagerar med är det viktigt att användarna involveras i anpassningen vid införandet så att hänsyn tas till deras behov och önskemål. I min fallstudie valde jag att undersöka processen för användarmedverkan vid anpassningen av ett grässnitt för ett standardstyrsystem ur användarnas perspektiv. Undersökningen är baserad på ett stort företag med ett nytt system för styrning och övervakning av tillverkningsprocessen, som nyligen implementerades dels på en befintlig produktionsenhet och dels på två nybyggda produktionsenheter. Olika kategorier av användare(operatörer)har kunnat identifierats: de som har erfarenhet av användning av ett sådant system och aktivt medverkat vid utformning av användargränssnitt, de som har erfarenhet men inte medverkat aktivt och de som inte har särskilt mycket erfarenhet av system användandet överhuvudtaget.

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en ständigt pågående retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och därför inte ifrågasätts i någon egentlig utsträckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthållna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har därför mer konkret handlat om att skildra hur samhällsdialogen förklarar rådande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrågasätta förklaringarnas sanningsanspråk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sägas handla om att individen antingen saknar rätt utbildning, rätt erfarenhet eller både och, att kompetens är möjlig att lära, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervägande del, anses åligga samhället. Resultatet har vidare påvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstår som motsägelsefull då åsikten att rätt kompetens är synonymt med rätt erfarenhet inte alls är förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rätt kompetens och att studiens slutsats därför blivit dels att den påtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering från arbetsgivarnas sida än om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgå så länge den inte ifrågasätts..

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smärta hos dem äldre patienter möta svårigheter. Dem äldre patienterna kan ha svårt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smärta. Samtidigt är sjuksköterskans roll vid bedömning av smärta viktig eftersom den är grunden till optimal behandling av smärta hos dem äldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

I ett flertal studier påvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredställelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i åldrarna 22 - 43 år med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frågor intervjuades personerna om deras erfarenhet av fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

En av de vanligaste ätstörningarna i dag är Anorexia Nervosa, som yttrar sig främst i självsvält och ofta även överdriven träning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av gruppaktiviteter som en intervention för klienter med Anorexia Nervosa. Studien baserades på sex intervjuer med sju deltagare. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsterapeutens planering av gruppaktiviteter, arbetsterapeutens roll och förhållningssätt i gruppaktiviteter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet både kan stödja och hindra klienter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet på olika sätt leder till förändrat aktivitetsutförande.

Studien handlar om stickskador och skador med vassa föremål inom hälso- och sjukvård. Dessa skador är en risk som hälso- och sjukvårdspersonal utsätter sig för i sitt dagliga arbete. Stick- och skärskador är direkt förenade med risk för blodburen smitta såsom HIV, HCV och HBV. Litteraturstudien baserades på befintlig kvantitativ forskning och syftet med studien var att i vetenskaplig litteratur undersöka vilka faktorer som kan påverka sjukvårdspersonals hantering av stickande/skärande föremål. De faktorer som identifierades var; personrelaterade orsaker, materiella orsaker samt organisatoriska orsaker.