Detta arbete avhandlar ämnet om man ser till individen i matematikundervisningen. Vår erfarenhet säger oss att matematikundervisningen tenderar att vara enformig och att elever oftast arbetar i matematikboken. Som utgångspunkt studerar vi lärandeteorier. Därefter sammanställer vi resultaten från de elevenkäter och lärarintervjuer vi gjort. Undersökningen är gjord i årskurs ett, två, fyra och fem.

Syftet med studien var att få kunskap om hur en mindre grupp invånare i Banda Aceh, Indonesien, erfor det utländska biståndet som de mottog efter tsunamin år 2004 och på vilket sätt hjälpen har påverkat dem psykosocialt.  Målet var att fånga gruppens erfarenhet av situationen och hjälparbetet.  En fokusgruppintervju med fyra deltagare genomfördes. Intervjun analyserades med hjälp av teorier kring kristeori, intentionell makt samt paternalism. Studiens resultat visade att fokusgruppen uppfattade brister i det internationella hjälparbetet, exempelvis möjlighet till delaktighet och självbestämmande i hjälpen, hur informationen kommunicerades samt avsaknaden av hjälp på ett psykologiskt plan, vilket flera av intervjupersonerna lider av än idag. Studiens resultat överensstämmer med den tidigare forskning vi tagit del av..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir när det gäller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat på enkäten inte anser att de får tillräcklig information när det gäller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sättas i perspektiv till att 79 procent av eleverna själva är intresserade av internationell erfarenhet. Alltså finns det ett behov av information som inte är tillfredsställt..

Syftet med följande studie är att klarlägga vilka värden och skäl som ryms bakom användningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av läsningens värde i ett material bestående av halvstrukturerade intervjuer med två lärare och två elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) språkutveckling och förmågan att fungera som samhällsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmåga och kreativt tänkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största värde i humanistiska förmågor som i flera delar går utöver svenskämnets ramar. Vidare slås fast det angelägna i att det på skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lärarutbildningens litteraturdidaktik bör präglas av mångfald..

Det finns i dagsläget gott om spelplattformar med stöd för accelerometer.När spel skall utvecklas mot dessa spelplattformar så är det viktig att ställa frågorna. är det lämpligt att använda accelerometern? Vilka problem innebär det? Är andra alternativ mer lämpliga?I detta arbete behandlas spelet Flygplan. Är accelerometer en lämplig kontrolltyp till flygplan eller är ett tangentbord mer lämpligt. För att få svar på frågorna utvecklades en prototyp av Flygplan med de två kontrolltyperna.

Studien syftar till att undersöka problemlösningsprocessen då elever arbetar i grupp med matematiska problem samt uppmärksamma de uttrycksformer som används. En jämförelse mellan skolår fem och skolår nio görs för att upptäcka betydelsefulla skillnader. Metoderna som använts är kvalitativa i form av observation och intervju. Två grupper från respektive skolår har studerats, där varje grupp bestod av tre elever. Resultatet visar att grupperna i klass 9 är mer resultatinriktade och uppvisar en enkelriktad problemlösningsprocess, samtidigt som grupperna i klass 5 vid flertalet gånger går tillbaka i problemlösningsprocessen och vågar göra kvalificerade gissningar.

I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslångt lärande, tog slut 2002. I vår undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förändras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa även ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgår från observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgående intervjufrågor. Vi har även ställt ett antal allmänna frågor, som till viss del kan relateras till intervjufrågorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förändras markant beroende på om eleverna är vuxna eller ungdomar..

I vår studie har vi valt att undersöka i vilken utsträckning eleverna har förståelse för de geometriska begreppen area och omkrets och framförallt om eleverna kan skilja på dessa begrepp. Vi valde att genomföra undersökningen med hjälp av en enkät som besvarades av totalt 152 elever från 8 klasser fördelat på skolår 8 och 9. Enkäten består av rena matematiska uppgifter såväl som textuppgifter för att prova olika infallsvinklar hos våra informanter. Resultatet visar på att det finns brister och svårigheter med att skilja de båda begreppen åt vilket ytterligare förstärker vår egen erfarenhet samt tidigare studier på området. De största problemen uppstår när det gäller att hantera areabegreppet.

Följande studie hade som syfte att undersöka studentterapeuters känsloupplevelser i samtal med utbildningsklienter om existentiella teman. Studien grundade sig i semistrukturerade intervjuer med sex studentterapeuter på ett psykologprogram i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av abduktiv tematisk analys. Analysen grundade sig i huvudteman upplevda affekter, terapeutens affektmedvetenhet, härbärgering av affekter, terapeutens arbete med affekter och det existentiella samtalets påverkan. Resultaten visade på att en lägre medvetenhet om affekter och existentiella funderingar försvårade härbärgeringen av och det terapeutiska arbetet med affekterna, vilket ledde till missade möjligheter i terapin.

Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv.

Denna studie handlar om hur lärare uppfattar läxor och dess betydelse för lärande. Studien, som är en kvalitativ undersökning, är baserad på nio lärare som undervisar på gymnasiet i skilda ämnen och med olika antal års erfarenhet av läraryrket. Det pågår en debatt i skolvärlden idag ifall läxor är nödvändiga eller inte. Eftersom debatten främst riktar sig till grundskolan valde vi att lyfta den till gymnasial nivå. Vi har med hjälp av litteratur och lärares medverkan i intervjuer kommit fram till olika orsaker till varför lärare ger läxor.

Syftet med studien är att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förändringsprocesser med barn som upplevt våld och deras föräldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt våld. Resultatet visade att symptom på barn som ?endast? bevittnar våld av en nära anhörig är ofta desamma som barn som själva blir slagna, precis som behandlingen är densamma. Barn som upplever våld behöver hjälp med bearbetningen av traumat för att kunna få ett begripligande på vad som hänt.

I den här uppsatsen är utgångspunkten att belysa lärarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lärare som har mer eller mindre erfarenhet från att arbeta med elever med annat modersmål än svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lärare från två olika skolor i grundskolans tidigare år, är grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen är komplexa och att de lärare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vårt resultat visar att skolan ännu inte nått fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strävan att arbeta mot detta..

Syftet är att analysera integrationen i förvärvsprocessen mellan Pernod Ricard och Vin&Sprit genom att göra en fallstudie för att se vilka förutsättningar de har för att lyckas.Undersökningen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Metoden i denna uppsats kommer att bestå av intervjuer och skriftliga källor. Till största delen används primärdata men även sekundärdata kommer att förekomma.Erfarenhet och tidigare kunskap om internationella förvärv spelar en stor roll vid internationella förvärvsprocesser. Kulturella skillnader verkar inte spela en så stor roll som det ofta sägs. En decentraliserad affärsmodell kan dock förhindra att de eventuella kulturella skillnader som finns inte påverkar förvärvsprocessen negativt.

Studiens syfte är att undersöka socialsekreterares erfarenhet av nätverksplaceringar. Empirin söker besvara upplevelsen av stödet till nätverkshem, hur de verktyg som finns att tillgå kommer till användning i arbetet samt vilka begränsningar och möjligheter som finns i stödet till nätverkshem. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Intervjupersonerna valdes ut genom snöbollsurval.