Bakgrund: Sjukvårdens kostnader ökar, liksom antal vårdtillfällen och vårdtyngd och krav finns därför på att effektivisera vården. Samtidigt som vården skall effektiviseras så skall också kvaliteten på vården tillgodoses.Syfte: Att undersöka och beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av arbete på effektivitetssal.Metod: Studien utfördes med en beskrivande kvalitativ ansats och ett ändamålsenligt strategiskt urval har använts. Tio operationssjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta på effektivitetssal fick svara på sex i förväg utformade frågor genom enskilda intervjuer som spelades in på ljudband. Datan transkriberades sedan och analyserades genom innehållsanalys, där två huvudkategorier och flera underkategorier framkom.Resultat: Det finns både fördelar och nackdelar med arbetet på effektivitetssal samt också erfarenheter som inte kan tolkas som enbart positiva eller negativa. Fördelar var bland annat att arbetet var stimulerande, det var bättre teamarbete och bättre kommunikation.

Detta arbete har bestått i att utveckla en mobil förnyelsebar energikälla för hjälparbetare och expeditioner. Efter kontakt med Läkare Utan Gränsers internationella avdelning för logistik framkom att organisationen vid fältarbete saknar en pålitlig energikälla för att tillgodose sitt basbehov av el. Resultatet är en vattendriven elgenerator som alstrar ström från forsande vatten i floder och bäckar. De största fördelarna är mobiliteten, den enkla och snabba installationen och kontinuiteten i elproduktion..

Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke.Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC.

Bakgrund: Isoleringsvård är idag vanligt förekommande på infektionsavdelningar och andra somatiska vårdavdelningar. Det finns olika former av isoleringsvård, då det kan vara att man är bärare av en resistent bakterie och behöver vårdas i isolering för att skydda andra eller i form av skyddsisolering vid exempelvis nedsatt immunförsvar. Oavsett anledning är det en vård som innebär strikta restriktioner gällande hygien och där patienten är bunden till att vara inne på rummet, i isolering. Kontakt med andra kan därför reduceras, då onödig brytning av isolering bör minimeras.Syfte: Syftet var att belysa patienternas erfarenhet av vårdpersonal vid isoleringsvård på en somatisk vårdavdelning.Metod: En systematisk litteraturöversikt gjordes baserat på 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen gjordes med sin grund i Friberg, (2012).Resultat: Flertalet av patienterna hade erfarenheter kring hur viktiga vårdpersonalen var under deras isoleringsvård.

Bristande kognitiv förmåga eller ordförråd kan medföra svårigheter för barnet att kunna berätta om sin smärta och sålunda göra smärtan svåridentifierad. Barnet använder sig av lek och sömn för att hantera sin smärta vilket kan göra att smärtan inte uppmärksammas i mötet med ambulanssjukvården. All personal som vårdar barnet behöver ha kunskap att bemöta de fysiska och psykiska behov som föreligger. Smärta är en vanlig orsak till att barnet drabbas av ett sjukdomslidande och vårdlidande i samband med sjukdom och behandling. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn med smärta.

Då jag anser att det inte finns ett lättillgängligt och tillfredställande läromedel för frisörelever inom hud- och hårbottensproblem. Jag valde därför att sammanställa ett läromedel för detta område. För att göra ett eget läromedel har jag först gjort en enkätundersökning bland frisörelever för att se om kunskapen är lika på olika frisörskolor i olika delar av landet. Jag sammanställde sedan ett häfte från lämplig litteratur, internet och egen erfarenhet som kan användas i undervisningen inom hud- och hårbottensproblem för frisörelever..

Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och behandla smärta hos patienter som vårdas postoperativt på en thoraxkirurgisk intensivvårdsavdelning. Fem intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. En kvalitativ tematisk innehållsanalys genomfördes och resulterade i ett tema: 'att göra allt som står i ens makt för att lindra patientens smärta optimalt' och tre kategorier: 'att försöka förstå patientens smärtupplevelse', 'att väga fördelar med smärtlindring mot nackdelar' och 'att mer än patientens smärtupplevelse påverkar smärtbehandlingen'. Resultatet visade att intensivvårdssjuksköterskornas erfarenhet var att en vaken patients beskrivning av sin smärtupplevelse är mest exakt. Det finns beteenden och tecken som signalerar smärta hos sederade patienter.

Introduktion: Äldre bor idag kvar längre i sina hem vilket ofta medför ökade vårdbehov och kraven på sjukvård, speciellt hemsjukvård ökar med detta. För att hemsjukvårdens sjuksköterskor ska kunna ge en optimal vård krävs en väl utförd vårdplanering där informationsöverföringen mellan de olika leden fungerar så ingen viktig information faller bort under vägen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av informationsöverföring till hemsjukvården i samband med samordnad vårdplanering. Metod: Studien ingick i forskningsprojektet "Äldre och samordnad vårdplanering". En kvalitativ metod men en induktiv ansats användes.

Integrationen är väldigt kritisk för företagsfusioner, då det är där värdeskapandet sker. Det finns en uppsjö av teorier om hur integrationen ska bedrivas. Men trots det misslyckas en stor andel av företagsfusioner att skapa ett ökat värde. Kommer råden från teoribildningar verkligen till användning, då det är så många som misslyckas? I den här uppsatsen har vi tagit fäste på tre konkreta råd kring lyckad integration vid företagsfusioner, som rör tidig integrationsplanering, HR-avdelningens involvering och medarbetarnas involvering i integrationsarbetet.

Axelinstabilitet är en vanlig problematik som sjukgymnaster möter i sin kliniska vardag. Instabiliteten kan bero på flera faktorer och variera i grad. Med hjälp av en noggrann klinisk undersökning och olika åtgärder i form av rehabilitering, hjälpmedel och operation kan instabilitet i axeln behandlas. Det finns idag otillräckligt underlag för behandlingsstrategiers effekt på axelledsinstabilitet. Syftet med studien var att kartlägga vilka sjukgymnastiska undersöknings-, utvärderings- och behandlingsmetoder som används vid instabilitet i axelleden, inom primärvården i ett län i norra Sverige.

Björkman, Annika. (2013) Förskollärares och föräldrars röster om inskolning av adopterade barn i förskolan; Preschool teachers and parents opinion on the induction of adopted children in preschool. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Handledare: Lisbeth Amhag Examinator: Magnus Erlandsson Syftet var att belysa vilka konsekvenser fyra förskollärares erfarenheter och förhållningssätt fick vid inskolningen av adopterade barn i förskolan. I undersökningen belyses även på vilka sätt, kunskap och erfarenheter om adopterade barns bakgrund, användes av förskollärare vid inskolningen samt på vilka sätt tre adoptivföräldrars erfarenheter och kunskap om sitt barn och dess bakgrund togs tillvara. Metoder som användes i undersökningen var intervjuer och berättelser.

Inom ramen för röntgensjuksköterskors kompetens ingår flertalet yrkesspecifika kunskaper.Det ställs särskilda krav på teoretisk, teknisk och praktisk kunskap om optimal diagnostiskbild och optimal stråldos ska uppnås. Förutsättning för en god radiografisk omvårdnad ochoptimal bild är röntgensjuksköterskans kompetens, kunskap, skicklighet och erfarenhet.Tidigare forskning har visat att röntgensjuksköterskans kompetens, skicklighet, erfarenhet ochkunskap utgör underlag för att skapa diagnostisk bild. Syftet med studien är att undersökaröntgensjuksköterskans anledning till bildomtagning och hur de skapar bästa möjligadiagnostiska bilder. En pilotstudie med kvalitativ innehållsanalys utfördes. Fyraröntgensjuksköterskor som arbetar med konventionell röntgen intervjuades.

Medicinsk och vårdvetenskaplig forskning som behandlar urträning ur respirator syftar på urträningsmetoder och tekniker för att minska vårdtid, komplikationer och sänka vårdkostnader inom intensivvården. Det finns vårdvetenskaplig litteratur som menar att sjuksköterskan kan spela en betydande roll i detta genom sin kunskap om och närvaro till intensivvårdspatienten. Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans roll avseende urträning av patienter som respiratorvårdas på IVA. Resultatet baseras på en litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskans roller kan sammanfattas i fem områden: kommunikationen med patienten, att lära känna patienten, samarbete i personalgruppen, erfarenhet och teknisk kunskap, kliniskt arbete och utveckling.

AbstraktBakgrund: För att vårdas inom sluten tvångsvård ska en allvarlig psykisk störning föreligga. Tvångsåtgärder fick endast ske när det förelåg risk för att patienter skadar sig själv eller andra och då skonsamt och med hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder väckte starka känslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. Tvångsåtgärders inverkan på patienter över tid var oklar, likaså vad som är tvång och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård.

Bakgrund: Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS) är en knädiagnos som många sjukgymnaster kommer i kontakt med. Patienter beskriver ofta en diffus smärta framtill och/eller baktill på knät, vilken kan utlösas eller förvärras vid aktivitet. Huvudbehandlingen är fysiska åtgärder, exempelvis träning av Mm. quadriceps, vilken kan kombineras med exempelvis tejpning, ortos eller stretching. För att uppnå bästa resultat är det viktigt att sjukgymnasterna arbetar både efter vetenskap och klinisk erfarenhet.