Sök:

Sökresultat:

4281 Uppsatser om Föräldrars erfarenhet - Sida 19 av 286

Namnpublicering i samband med brott

FrÄgan om namnpublicering i media i samband med brott Àr alltid lika aktuell. Det finns tunga argument bÄde för och emot publicering. Dessa Àr ofta beroende av sammanhanget och det enskilda fallet. I de allra flesta fall Àr det allmÀnintresset som avgör om det anses motiverat med en namnpublicering. Syftet med denna undersökning Àr att genom en enkÀtundersökning studera vad allmÀnheten anser om namnpublicering i samband med brott.

Arbetsterapeutens upplevelse av sin roll i teamet vid bedömning och behandling av personer med Àtstörningar : -en kvalitativ intervjustudie

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? Àr en fallstudie med kvalitativ metod dÀr ?BerÀttelsen om K? stÄr i centrum.Det empiriska arbetet sÀtts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. FlerÄrig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar pÄ följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom anvÀndandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sÄdan kommunikation?Hur förhÄller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser fÄr denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det Àr möjligt att konstruera en förstÄelse av sin verklighet och sig sjÀlv genom sitt handlande i kropp, rörelse, fÀrger, lera, ljud pÄ instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som sprÄk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjÀnst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] Àr av avgörande betydelse dÄ utveckling av sinne och sjÀlv Àr en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmÀnskligt omrÄde skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, kÀnslomÀssiga, intersubjektiva mötet som uppstÄr ? och att tolkning fÄr stÄ tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken Àr central för var mÀnniska.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vÄrt vara som mÀnniskor. Jag har i tidigare texter anvÀnt benÀmningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Nyutexaminerade IVA-sjuksköterskors upplevelse av sin yrkesroll : erfarenheter efter sex mÄnader

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade IVA-sjuksköterskors upplevelse av sin nya yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervju valdes som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet bearbetades i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) modell för textanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var kÀnslor i början, kÀnslor nu, kunskap i början och kunskap nu.

Att utveckla sin kompetens som psykoterapihandledare : en studie om förhÄllningssÀtt och synen pÄ handledning hos handledare under utbildning

I denna undersökning Àr handledare under utbildning i fokus. Syftet Àr att se om det sker nÄgon förÀndring under utbildningen och vad förÀndringen bestÄr av. Det Àr en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Materialet som anvÀnts Àr insamlat under tvÄ Är av handledarkandidaterna i ett forskningsprojekt. Genom studier av hur handledarna förhöll sig till det narrativa materialet under en handledningstimme i början och slutet av utbildningen framtrÀdde en bild som tydde pÄ att handledarna förÀndrades.

Svenska som andrasprÄk : instÀllningen till Àmnet bland nÄgra lÀrare

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares instÀllning till Àmnet svenska som andrasprÄk Àr.FrÄgestÀllningarna vi utgick ifrÄn var:? Vilken instÀllningen har nÄgra olika lÀrare till Àmnet SVA?? PÄverkar lÀrarens kunskap om Àmnet SVA dennes instÀllning till det?? Hur arbetar de olika skolorna med SVA?? Under vilka omstÀndigheter bedrivs SVA-undervisningen pÄ nÄgra skolor?Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sex kvinnliga lÀrare i varierande Äldrar och med olika utbildningar. Vi har anvÀnt oss av en semistrukturerad intervju för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram lÀrarnas instÀllning till Àmnet.Resultatet visar att instÀllningen till Àmnet till viss del pÄverkas av lÀrarnas utbildning och erfarenhet pÄ sÄ sÀtt att lÀrare med en god utbildning eller lÄng erfarenhet inom yrket har en mer positiv instÀllning. Undersökningen har visat att skolorna oftast lÀgger SVA-undervisningen pÄ den tid det passar lÀraren, vilket Àven kan vara efter elevens skoldag. LÀraren som bedriver undervisningen har mycket sÀllan nÄgon utbildningen i Àmnet.

Deltagardemokrati och medborgardialog - En kvantitativ studie om Göteborgs stadsdelsnÀmndspolitikers instÀllning till ökat medborgarinflytande

FrÄgor om huruvida medborgarna bör ges mer utrymme i politiska beslutsprocesser diskuteras pÄ mÄnga hÄll, inom akademin och i samhÀllet i stort. En kommun dÀr detta Àr högst aktuellt Àr Göteborg, som har arbetat mycket med deltagardemokratiska frÄgor pÄ senare tid. Denna studie vÀnder sig till stadsdelsnÀmndspolitikerna i Göteborgs stad för att genom en enkÀtundersökning undersöka deras instÀllning till deltagardemokratiska inslag. Med en statistisk analys baserad pÄ enkÀtsvaren studerar jag hur erfarenhet av medborgardialog, könstillhörighet och kommunfullmÀktigemandat pÄverkar politikers instÀllning till deltagardemokrati och medborgardialog, och resultaten leder fram till bÄde vÀntade och ovÀntade resultat. Kvinnliga politiker visar sig vara mer vÀlvilligt instÀllda Àn manliga till deltagardemokrati och medborgardialog, detsamma gÀller de politiker som har mandat i kommunfullmÀktige jÀmfört med resterande politiker.

Patienters erfarenhet av information i samband med ICD-implantation (implanterbar defibrillator)

Antalet patienter med ICD-behandling (implanterbar defibrillator) ökar. Antalet patienter som behandlas med ICD berÀknas vara omkring 1400-2000 patienter/Är. DÄ behandlingen ges pÄ indikationen risk för livshotande hjÀrtrytmrubbning, Àr kunskap om bemötande av patienten i en allvarlig livssituation och skapande av delaktighet avgörande. Patienten behöver stöd till förstÄelse och kunskap för att uppleva hÀlsa och livskvalitet. Det mellanmÀnskliga mötet Àr centralt för att ge information till patienten.

Pedagogisk kartlÀggning i matematik : en kvalitativ studie av specialpedagogers tillvÀgagÄngssÀtt

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

VĂ€xelvis boende och stress

Syftet med föreliggande studie var att jÀmföra stressupplevelsen hos unga kvinnor som har bott i vÀxelvis boende med unga kvinnor som har bott i kÀrnfamilj. TvÄ fokusgruppsintervjuer genomfördes dÀr sammanlagt tio kvinnor medverkade i Äldern 16-20 Är. Med hjÀlp av en intervjuguide, som innehöll frÄgestÀllningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och boendeform samt kvinnornas kontakt med förÀldrar, syskon, slÀkt och vÀnner, besvarades frÄgestÀllningarna. UtgÄngspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansÄgs relevant dÄ kÀnslan av sammanhang grundlÀggs i barndomen och fokuserar pÄ god hÀlsa. Resultatet visade bland annat att de unga kvinnorna vilka hade bott i kÀrnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet frÄn ett vÀxelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till bÄde boendeform, fritid och förÀldrarelationen.

Om barn i skolan med ADHD : Pedagogers erfarenheter av att arbeta med barn med ADHD

Studiens syfte Àr att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berÀtta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssÀtt som kan anvÀndas. Kvalitativa intervjuer var den metod som anvÀndes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna frÄn de fyra olika skolorna som intervjuades berÀttade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som anvÀndes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssÀtt pedagogerna anvÀnder utan av flera olika metoder. Den visar Àven deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan.

Individers erfarenhet av icke farmakologisk behandling vid lÄngvarig smÀrta : En litteraturöversikt

Aim: The aim of this study was to highlighting the experiences of individuals of non-pharmacological treatment for chronic pain.Method: The study was designed as a literature review with aim to review andcompile the articles results. This study has been based on a systematic literature search of supplementing out of an unsystematic search were 11 articles were found.Results: The participants in the studies had experienced a good effect out of non-pharmacological treatments for their pain and a improved quality of life. Based on participantsÂŽ experiences of treatment two categories occurred: body awareness and relaxation. Body awareness arose through treatments like yoga, mindfulness meditation and CBT. Relaxation occurred through treatments, like music, heat, massage and meditation.Conclusion: This study highlights how non-pharmacological treatments is experienced by individuals with chronic pain and two key areas have been identified.

Hur kan man kombinera olika projektorganisationsmodeller?

För att arbetet i ett projekt ska flyta pÄ sÄ smidigt som möjligt sÄ gÀller det att ha en bra projektorganisation. I litteraturen finns flera projektorganisationsmodeller beskrivna, men dessa Àr skapade för idealförlopp och gÄr sÀllan att anvÀnda rakt av i verkligheten. IstÀllet för att ta fram helt nya organisationsformer skulle företag kunna spara bÄde tid och pengar pÄ att direkt kombinera teorins idealmodeller. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur teorins traditionella projektorganisationsmodeller kan kombineras. Rapporten baseras pÄ intervjuer pÄ ett företag som har en lÄng erfarenhet av projektarbeten och som tagit fram en projektorganisationsmodell som innehÄller delar frÄn flera idealmodeller.

Jag vill inte! : En fallstudie om emotionell respons, vid IT-systemuppgradering, hos personer med kort erfarenhet i det gamla systemet

Uppsatsen undersöker den emotionella responsen vid förÀndringsarbete med IT-fokus, som involverar personer med kort erfarenhet i det gamla IT-systemet, för att belysa reaktioner och upplevelser ur ett mÀnskligt perspektiv och för att undersöka huruvida förÀndringsmotstÄnd har uppstÄtt. Intervjuer genomförs med tre personer, som alla arbetar deltid med schemalÀggning och lokalbokning pÄ Linköpings universitet, dÀr en omfattande systemuppgradering av lokalbokningssystemet genomförts under Ärsskiftet 2012-2013. DÀrutöver genomförs ocksÄ ett samtal med Alf Westelius, professor vid Linköpings universitet, för att stimulera till teoriinhÀmtning och analys av det empiriska materialet.Den centrala slutsatsen som kan dras av fallstudien Àr att förÀndringsmotstÄnd inte nödvÀndigtvis alltid mÄste uppstÄ vid IT-relaterat förÀndringsarbete, men att om det uppstÄr finns det inte nÄgot enkelt svar pÄ varför; förÀndringsmotstÄnd kan pÄ mÄnga sÀtt förebyggas genom att organisationen, inom vilken förÀndringar sker, anammar synsÀttet att förÀndringar Àr nÄgot konstant, inte extraordinÀrt, och att organisationen prioriterar att upplösa personernas individuella oro inför den stundande förÀndringen pÄ ett personligt plan, istÀllet för att generalisera och försöka dra slutsatser frÄn stereotypa antaganden..

Botaniska trÀdgÄrdar : en kÀlla till inspiration och kunskap för trÀd i urban miljö?

Att arbeta med levande material i urban miljö blir alltmer till en utmaning för den gröna sektorn. Ett antal faktorer bidrar till att vÄra stadstrÀd för en tynande tillvaro eller dör i förtid. För att behÄlla vÄra stÀder gröna behöver vi dels en större mÄngfald av trÀd men Àven uppslag pÄ nya och bÀttre anpassade arter. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur botaniska trÀdgÄrdar kan fungera som en kÀlla till kunskap och erfarenhet för att utveckla trÀdanvÀndningen i urbana miljöer. För att kunna svara pÄ frÄgan valde vi att undersöka tre botaniska trÀdgÄrdar i Sverige. Lunds botaniska, Göteborgs botaniska och Bergianska i Stockholm har ingÄtt i studien.


<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->