Syfte. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att befrämja patienters sömn ur ett omvårdnadsperspektiv.Bakgrund. Sömn är ett tillstånd som befinner sig utanför den medvetna kontrollen och ses som en viktig del av livet. Människan vet av erfarenhet att sömnen är ett stort behov och utan sömn en längre tid förändras våra beteenden, vår förmåga att koncentrera oss minskar, temperamentet ändrar sig och handlingsförmågan avtar. Tidigare forskning har visat att patienter inneliggande på sjukhus ofta klagar på sömnstörningar.Metod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som kan vara avgörande för att en kommersialiseringsprocess med grund i akademin ska inledas. Den teoretiska referensramen i studien belyser nätverksteori, incitament till entreprenörskap inom akademin samt teori om vägen från akademisk forskning till företag. Intervjuer har genomförts med aktörer som har ansetts kunna visa på hur kommersialiseringsprocessen går till. Två fallföretag har studerats; Seabased och Enreduce. Båda dessa företag har sin grund i akademisk forskning.

Bakgrund: Få donationer sker i Sverige idag, det kan därför vara svårt att erhålla och upprätthålla professionell kompetens. Forskning har visat på en uppfattning att potentiella donatorer ibland förbises på grund av organisationsmässiga brister i struktur och riktlinjer. Även bristande kunskap och ett behov av mer utbildning finns beskrivet i flertal studier.Syfte: Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor uppfattar sin kunskap och beredskap gällande organdonationsprocessen.Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats. En fokusgruppintervju genomfördes som datainsamling, urvalet bestod av intensivvårdssjuksköterskor som var verksamma på en allmän intensivvårdsavdelning. Innehållsanalys användes för att bearbeta materialet.Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier.

Vänster kammares ejektionsfraktion (EF) är ett mått på hur stor andel av den diastoliska kammarvolymen som pumpas ut under systole. EF anges i procent och tillämpas främst för bedömning av den globala systoliska vänster-kammarfunktionen och beräknas med hjälp av den slutdiastoliska volymen (EDV) och den slutsystoliska volymen (ESV). För närvarande är tvådimensionell ekokardiografi (2DE) den mest använda metoden för bestämning av vänster-kammarvolymer och EF med hjälp av Simpsons biplanmetod. Då 2DE kräver god erfarenhet för optimal bildinsamling samt att Simpsons gör geometriska antaganden av vänsterkammarens form, kan denna kombination visa sig vara problematisk, speciellt hos patienter med avvikande vänsterkammarform. Introduktionen av tredimensionell ekokardiografi (3DE) har gjort det möjligt att undvika geometriska antaganden tack vare den pyramidala datainsamlingen samtidigt som metoden anses vara mindre användarkänslig.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning.Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande.

Abstrakt: Vi lever i ett samhälle där informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer både i skolan och i vardagslivet. Samhället kräver av barn och ungdomar att de är förberedda inför hanteringen av IKT när de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebär att lärarna i dagens skola behöver tillgång till IKT för att använda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frågan är hur stor erfarenhet och möjligheter läraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslår och dessa metoders användningsområden. Vidare att jämföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhållna genom en intervju. Jag jämför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrån hennes långa erfarenhet som pedagog (ca 50 år), med erfarenhet av undervisning på alla nivåer, av ett brett ålderspann, och stor variation på begåvningar, dessutom på grund av hennes långa erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och inställning till utantillspel, och därigenom belyses frågan kring utantillspelets funktion och roll.

Bakgrund: Att ta beslut om ej HLR började redan på 50-talet och har visat sig vara ett svårt etiskt beslut. Ofta missförstås begreppet ej HLR och behandlingsbegränsningar av vårdpersonalen, vilket i förlängningen kan leda till olika vård av olika patienter beroende på hur den personal som är i tjänst tolkar begreppet. Sjuksköterskor ställs ofta inför etiska dilemman vid beslut kring behandling i livets slutskede, dels gentemot läkare och undersköterskor men även gentemot patient och anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut gällande ej HLR. Metod: Semistrukturerad intervjustudie av åtta sjuksköterskor på en akutvårdsklinik, analys med kvalitativ innehållsanalys.

Inledning: På BVC möter sjuksköterskan föräldrar och deras barn under barnens första år.Hon har här en betydande roll i att vägleda och stödja föräldrarna till att ge sina barn enhälsosam uppväxt. Få studier har visat på mammors behov och erfarenhet av stöd från BVC -sjuksköterskan efter nedläggning av amning före 6 månader ålder. Vi har i denna pilotstudievalt att undersöka dessa erfarenheter utifrån mödrarnas vardagsvärld.Syfte: Att få kunskap om vad modern upplever som stöd/icke stöd från BVC-sjuksköterskannär hon fattat beslutet att sluta amma.Metod: Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes föranalysering av pilotstudiens två intervjuer.Resultat: När intervjuerna analyserades framkom temat: mödrars efterfrågan och erfarenhetav stöd från BVC-sjuksköterskan efter nedläggning av amning. Resultatet presenteras utifrånfyra subteman: Upplevelsen av att sakna stöd och konkret information från BVC, upplevelsenav att söka bekräftelse från BVC, upplevelsen av att efterlysa en attitydförändring ochupplevelsen av att få ett positivt bemötande.Diskussion: Vid analys av resultatet är författarna medvetna om sin egen förförståelse ochbristande erfarenhet av intervjuver. Resultatet belyser tänkvärda och intressanta erfarenheterav hur mödrarna upplever stödet från BVC.

Mindfulness i klinisk behandling är ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sätt att definiera, operationalisera och tillämpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att åskådliggöra terapeuters kvalitativt varierande sätt att beskriva, använda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpå en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet går i linje med den internationella forskningsdebatten och åskådliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillämpar och upplever sitt arbete med mindfulness.

Placeringar i familjehem är allt mer vanligt förekommande i samhället. Studier visar att barnoch ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benämnt fosterhem) riskerar i störreutsträckning negativa omständigheter som kan prägla deras resterande liv. Studiens syfte är attbelysa och sammanställa aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barnoch ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxnalivet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, somanalyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohälsa,arbetslöshet och beteendeproblematik är konsekvent vanligare i denna grupp jämfört mednormalbefolkningen.

Forskning visar att alternativ medicin är en allt mer vanlig behandlingsform. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori om kulturrelaterad omvårdnad har tillämpats till ämnet alternativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om alternativ medicin. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvalitativ ansats. Sex studenter från termin fem på Örebro universitet har intervjuats om deras uppfattning om alternativ medicin.

Syfte: Vi som studerar till fastighetsmäklare ser att fastighetsmäklarbranschen har hamnat i dålig dager. En tes vi har är att detta till stor del beror på media. En annan tes är att de flesta gliringar gentemot yrkesrollen kommer från personer som saknar erfarenhet av fastighetsmäklare. När vi tog del av statistik som tvärtemot visade att fyra av fem kunder var nöjda med sin fastighetsmäklare, bestämde vi oss för att undersöka saken djupare. Syftet med arbetet är att verifiera eller falsifiera våra två teser.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av den professionella rollen i ett multidisciplinärt team inom psykiatrins ätstörningsenhet. Inklusionskriterierna för undersökningsgruppen var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett års erfarenhet inom psykiatrins ätstörningsenhet. Undersökningsgruppen bestod av tio arbetsterapeuter med vid geografisk spridning över Sverige. Studien genomfördes via telefonintervjuer och intervjuutskrifterna analyserades med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av arbetsterapeutens roll i teamet?, ?Att erhålla stöd från teamets representanter?, ?Otydliga professionella roller i teamet? och ?Att sträva mot samma mål?.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil.