Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute pÄ förskolorna. Men vi kÀnde att vi ville fördjupa oss pÄ hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jÀmföra olika resultat pÄ olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat sÄ har vi fÄtt resultat pÄ att det skiljer sig pÄ vad de sÀger och hur de gör pÄ avdelningen vi varit ute pÄ. Det som ocksÄ var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat pÄ intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskollÀraren sÄg det pÄ ett annat vis.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Delaktighet, vÄrdrelation och kommunikation Àr tre centrala begrepp inomhÀlso- och sjukvÄrden. Detta med tanke pÄ att det Àr tre faktorer som kan fÄ patienten attpÄverka dennes hÀlsoprocess samt att kunna trygghet. Syfte: Att belysa sjuksköterskansförutsÀttningar och hinder för att skapa delaktighet i vÄrdrelationen med patienter nÀrsamma verbala sprÄk inte talas. Metod: Studien utgÄr frÄn sjuksköterskans perspektiv ochbaseras pÄ en kvalitativ analys utifrÄn Evans (2002) litteraturstudie. Resultat: Det somansÄgs vara förutsÀttningar för delaktighet kunde vara tolkens nÀrvaro för skapandet avdelaktighet i vÄrdrelationen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur fem lÀrare i Ärskurserna ett, fyra och fem arbetar med inflytande och delaktighet för vÄrdnadshavare i skolan. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöktes vad delaktighet och inflytande för vÄrdnadshavare innebÀr för lÀraren. Vilka möjligheter för delaktighet och inflytande skapar lÀraren, och vilka för- respektive nackdelar med inflytande och delaktighet för vÄrdnadshavaren anser lÀraren kan finnas? Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna gör likartade tolkningar av betydelsen och innebörden av delaktighet och inflytande för vÄrdnadshavaren. Det som skiljer lÀrarna och framförallt Ärskurserna Ät Àr de olika arbetssÀtten de anvÀnder sig av i arbetet.

Studien inriktade sig pÄ individer vars falltrauma resulterat i höftfraktur. Syftet med studien var att beskriva hur mÀn och kvinnor upplever delaktighet i det vardagliga livet efter en höftfraktur. Urvalet bestod av tio deltagare, med jÀmn fördelning av könen. Studien hade en kvalitativ ansats och bearbetades med innehÄllsanalys. Resultatet visade att det förekom tydliga aktivitetsinskrÀnkningar som med förde en ökas isolering och socialt tillbakadragande, vilket bidrog till att deltagarna upplevde minskad delaktighet i vardagen.

Parkinsons sjukdom Àr en neurologisk sjukdom, som frÀmst drabbar motorik, men Àven kan pÄverka psykosociala och kognitiva funktioner. Studiens syfte var att kartlÀgga aktiviteter och upplevd delaktighet hos en grupp personer med Parkinsons sjukdom (n = 10). En semistrukturerad intervju gjordes med genomgÄng av aktiviteter under ett dygn. Data analyserades utifrÄn aktivitets- och delaktighetsdomÀnerna i ICF. JÀmförelse med tidigare forskningsresultat visade att personerna i den aktuella undersökningsgruppen Àgnade mer tid Ät personlig vÄrd, men mindre tid Ät vila och TV-tittande.

VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka, analysera och beskriva hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande pÄ förskolan. DÄ begreppen har blivit allt mer betydelsefulla i förskolan och dess lÀroplan har vi valt att gÄ djupare in pÄ hur barnen i verksamheterna upplever detta. Det finns en del studier pÄ hur vuxna arbetar kring barns delaktighet och inflytande men inte lika mÄnga som handlar om barnens perspektiv. DÀrför har vi i vÄr studie valt att enbart utgÄ ifrÄn barnens upplevelser och tankar kring delaktighet och inflytande. De frÄgestÀllningar vi har anvÀnt oss av har varit: Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande? Och vad vill barn ha inflytande över och vara delaktiga i? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med barn pÄ tre olika förskolor. Resultatet visar att det Àr i leken som barn kÀnner sig ha mest inflytande, dÀr upplever de flesta att de pÄ egen hand fÄr bestÀmma saker som vem de vill leka med och vad de vill leka med, men mÄnga av barnen hade gÀrna velat fÄ bestÀmma nÀr de skall fÄ leka.

MÀnniskan tillbringar en stor del av sitt liv pÄ arbetsplatsen och grunden för ett bra arbetsmiljöarbete Àr att de anstÀllda inte ska drabbas av skador eller ohÀlsa pÄ grund av sitt arbete. För att arbetsplatser ska vara bra behövs det att medarbetaren Àr delaktig och har inflytande över sin arbetssituation, dÀr graden av delaktighet har stor betydelse för att minska stressen och stÀrka arbetsglÀdjen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur medarbetaren upplever delaktighet och inflytande över sin arbetssituation samt om det finns nÄgot som frÀmjar eller hindrar medarbetarens upplevelse. För att samla in data till denna uppsats genomfördes intervjuer med tio medarbetare och tvÄ enhetschefer, vid tekniska förvaltningen inom LuleÄ kommun. Den teoretiska ram som anvÀndes för att analysera Àr Robert Karasek och Töres Theorells krav och kontrollmodell som innefattar just begreppen arbetskrav och kontroll i och över arbetet.

Sammanfattning Syftet med det hÀr arbetet Àr att studera pedagogernas syn pÄ barns inflytande i förskolan. Detta har vi undersökt med hjÀlp av samtal och intervjuer med pedagoger samt observationer av verksamheten. För att fÄ en bredare förstÄelse har vi vÀnt oss till tre avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor. Med hjÀlp av vÄra intervjuer med öppna frÄgor har vi fÄtt mÄnga olika synvinklar pÄ pedagogernas tankar och Äsikter om delaktighet och inflytande i förskolan. Vi har kommit fram till att barnens delaktighet och inflytande grundas i att vara nÀrvarande och lyhörda pedagoger.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet Àr en central bestÀmningsfaktor för anstÀlldas hÀlsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och pÄverka pÄ arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en stÀndig dialog, frÀmjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnÄtt hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod anvÀndes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Bakgrunden till studien ligger i att Sverige har fÄtt kritik frÄn Förenta Nationernas (FN) barnrÀttskommitté för den rÄdande bristen pÄ barns delaktighet i beslut som rör deras egna liv. Idrottsföreningar Àr en viktig arena för barns utveckling och utgör en stor del av deras fritid. Föreningsidrotten ska enligt Riksidrottsförbundet utgÄ frÄn barnkonventionen och bör dÀrför arbeta med frÄgor som rör barn och ungas rÀtt till inflytande.Syftet med studien var att beskriva flickornas perspektiv pÄ inflytande och delaktighet i sin idrottsförening och att sedan belysa det med hjÀlp av ett barnperspektiv. Fokusgruppsdiskussioner anvÀndes för att undersöka problemomrÄdet. Tio deltagare delades in i tvÄ olika fokusgrupper som diskuterade i cirka en halvtimma var.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra förÀldrars perspektiv pÄ tvÄ olika inskolningsmetoder, traditionell (tvÄ-tre veckors) och förÀldraaktiv (tre-dagars), med fokus pÄ inflytande och delaktighet. Med hjÀlp av frÄgestÀllningarna om hur förÀldrar upplever möjligheten till inflytande och delaktighet under introduktionen i förskolan, samt om hur de upplever de olika metoderna för inskolning, ville vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns nÀr det gÀller inskolningsperioden i förskolan. DÄ det finns en brist pÄ tidigare studier kring Àmnet ville vi Àndra pÄ detta och finnas som ett stöd för förskollÀrare och pedagoger i förskolans vÀrld. VÄr studie gjordes via kvalitativ metod och resulterade i att vi med hjÀlp av vÄra teorier kunde göra förÀldrars röster hörda. Kortfattat resulterade studien i att vi kunde se att viljan till att vara delaktig och ha inflytande över förÀldrars inskolning visade sig vara stor, dock enbart om pedagogerna uppmuntrar till denna delaktighet.

Syftet med studien var att undersöka alkoholmissbrukets betydelse för arbetet med vÄrdtagares möjligheter till delaktighet samt vilket bemötande hemtjÀnstpersonalen har mot vÄrdtagare med alkoholmissbruk. FrÄgestÀllningarna var; hur skiljde sig arbetet med delaktighet, enligt hemtjÀnstpersonal, mellan vÄrdtagare med alkoholmissbruk och vÄrdtagare utan alkoholmissbruk? Hur sÄg möjligheter till delaktighet ut för alkoholmissbrukande vÄrdtagare inom hemtjÀnsten, enligt hemtjÀnstpersonal? Hur sÄg, enligt hemtjÀnstpersonal, bemötandet ut till vÄrdtagare med alkoholmissbruk i förhÄllande till de vÄrdtagarna utan alkoholmissbruk?Den teoretiska utgÄngspunkten var teorier kring delaktighet och bemötande. Exempel pÄ teorier kring delaktighet Àr att en individ mÄste sjÀlv uppleva sig som delaktig för att vara delaktig. Delaktighet handlar om ett samspel mellan individ och omgivning.

Ungdomar begÄr brott och de utsÀtts för brott. De brott som begÄs av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket pÄverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör pÄ sin fritid, var de Àr och vem de umgÄs med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsÀttas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen Àr det som för dessa ungdomar samman.

Problem/Bakgrund: Det finns mÄnga förÀndringsstrategier och modeller, recept, för att förÀndra, men Àven för att organisera verksamheter. Olika modeller och recept kommer och gÄr. Oftast framstÀlls resultatet i olika termer och nÄgot som ofta Äterkommer Àr att graden delaktighet har ökat. Kan det vara sÄ att det Àr graden av delaktighet Àr en dold mekanism som ligger bakom en lyckad förÀndring?Syfte: Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett kausalt orsakssamband mellan betingelserna ledning, ansvar och vÀrdering och hÀndelserna sjukskrivning, personalomsÀttning och pÄverka dÀr delaktighet utgör mekanismen som aktiverar förloppet.Slutsatser/Resultat: Det finns ett kausalt orsakssamband mellan betingelsen ledning och hÀndelserna sjukskrivning, upplevd delaktighet och personalomsÀttning.