Introduktion: Familjecentrerad vÄrd innebÀr en process dÀr involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktÀriseras av en relation mellan vÄrdpersonal och familj dÀr bÄda parter tar Ätar sig ansvar för barnets omvÄrdnad och hÀlsovÄrd. För barn upplevs en separation frÄn förÀldrarna ofta som ett stort trauma, varför det Àr viktigt att förÀldrarna Àr nÀrvarande under sjukhusvistelsen. FörÀldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vÄrd ger sÄledes en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vÄrd.

Vi lever i ett komplext samhÀlle dÀr erfarenheter fort blir omoderna och omvÀrlden Àr uppbyggd av skriven information som snabbt förÀndras. Alla mÀnniskor ska ha samma möjligheter till att bli demokratiska och delaktiga samhÀllsmedborgare. För det krÀvs en lÀsförstÄelseförmÄga för att hitta strategier för tolkning och reflektion. För personer med funktionsnedsÀttning Àr det sÀrskilt svÄrt att hitta rÀtt, förstÄ och framförallt tolka. En nyckel till delaktighet Àr lÀsförstÄelse. Arbetets syfte Àr att belysa hur vuxna med lindrig utvecklingsstörning som gÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program anvÀnder sin lÀsförstÄelse i det dagliga livet efter avslutad skolgÄng.

Patienters rÀtt till delaktighet i sin vÄrd Àr lagstadgad och patienters rÀttigheter har stÀrkts under desenaste decennierna. Delaktighet har i tidigare forskning visat sig vara svÄrt att definiera och attsjuksköterskor och patienter ofta skattar patientens vilja att vara delaktig olika. Syftet medlitteraturstudien var att fÄ fördjupad kunskap om vilka faktorer som Àr av betydelse för Àldre patientersdelaktighet i sin vÄrd. Litteraturöversikten bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar mellan Ären 1997-2008.Dessa analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Fyra teman framkom som betydande faktorer fördelaktighet.

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar pÄ att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort frÄn den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstÄtt som framgÄngsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa Àr maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hÀnt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förÀndrats efter införandet av New public management med hjÀlp av de centrala dragen. Vi har valt att begrÀnsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgÄtt ifrÄn Àr den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvÀrsnittsanalys dÀr vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet pÄ förskolan.

JÀgerdén, Matilda, Wallin, Rebecka. Förankring av förÀndringsarbete. En fallstudie av svenska polismyndighetens arbetsprocess med framtagandet av en nationellt gemensam vÀrdegrund. D-uppsats i socialt arbete och verksamhetsutveckling. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, enheten för socialt arbete, 2009. FörÀndringsarbete sker stÀndigt inom organisationer med syfte att förÀndra, förbÀttra samt utveckla verksamheten.

En stor del av befolkningen tillbringar den största delen av sin tid pÄ arbetet. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena att arbeta med för att ökat vÀlbefinnande bland fler mÀnniskor. Delaktighet och inflytande Àr faktorer som har stor betydelse för individens vÀlmÄende, som kan frÀmjas genom ett bra ledarskap och en bra psykosocial arbetssituation. Ett idag vanligt försök till att skapa delaktighet och inflytande pÄ arbetsplatsen Àr att anvÀnda sig av Ärliga medarbetarsamtal. Beroende pÄ hur det vÀljer att anvÀndas kan det leda till ett viktigt lÀrande för sÄvÀl individ som organisation, men anvÀnds instrumentet slarvigt riskerar samtalet att förlora sin mening för samtliga inblandade.

Bakgrund: NÀrstÄende synes ha en central roll i den palliativa patientens vÄrd. Kommunikationen mellan de nÀrstÄende och sjuksköterskor Àr en viktig del i omvÄrdnadsarbetet. Syfte: Att belysa kommunikationen mellan den palliativa patientens nÀrstÄende och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt dÀr 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar funna i databaserna Cinahl och PubMed analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultat: De nÀrstÄende synes ha ett stort behov av delaktighet i den palliativa vÄrden.

Den hÀr studien undersöker elever genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 6 om deras förstÄelse för hÄllbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hÄllbar utveckling. Det som framkommer i enkÀtundersökningen analyseras och den visar pÄ ett stort intresse frÄn elevernas sida. Studien visar att begreppet hÄllbar utveckling Àr otydligt för eleverna, Àven om de har arbetat med en del av de olika omrÄdena under terminen. Redan 1987 faststÀlldes det i Brundtland kommissionen begreppet hÄllbar utveckling och vad det stÄr för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya LÀroplanen frÄn 2011.

Syfte: Att belysa hur faktorer inom omrÄdena person, miljö och sysselsÀttning kan pÄverka delaktigheten hos personer med stroke vid rehabilitering i hemmet. Metod: Genom en litteraturstudie har tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa och kvantitativ art analyserats utifrÄn Internationell klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa (ICF) och Person Environment Occupation Model (PEO).Resultat: Resultatet visade att vÄrdtagare som rehabiliterats i sin hemmiljö upplever mer delaktig i rehabiliteringen i jÀmförelse med vÄrdtagare som har genomgÄtt sin rehabilitering pÄ sjukhus. Betydelsefulla faktorer till den ökade delaktigheten Àr bland annat att vÄrdgivare fÄr anpassa sig till vÄrdtagaren, som dÀrmed fÄr ett ökat medbestÀmmande. VÄrdtagare upplever en trygghet nÀr rehabiliteringen Àger rum i hemmet, eftersom det Àr dÀr de har sina gamla aktivitetsmönster. VÄrdgivare fÄr Àven större möjligheter att identifiera vilka aktiviteter som tidigare varit meningsfulla för vÄrdtagaren. Minskad delaktighet kopplas i flera studier till informationsbrist hos vÄrdtagarna angÄende deras nya livssituation och rehabiliteringsinsatser.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av interventioner som har lett till ökad delaktighet i arbetslivet för kvinnor med lÄngvarig smÀrta. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex arbetsterapeuter som var ÀndamÄlsenligt utvalda. Materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i följande huvudkategorier: ?Vikten av ett klientcentrerat helhetsperspektiv?, ?Vikten av att pröva i reell miljö?, ?Vikten av att förÀndra arbetsmiljön och anpassa utrustningen?, ?Vikten av kunskap för att öka delaktighet i arbetslivet? och ?Vikten av samverkan för att öka effekten av arbetslivsinriktad rehabilitering?. Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade erfarenhet av flertalet framgÄngsrika interventioner.

Trots att mÄnga menar att Human Resources har en allt viktigare roll i förÀndringsprocesser rÄder det brist pÄ studier som undersöker pÄ vilket sÀtt de i sitt dagliga arbete Àr involverade i förÀndringsprocesser och hur de interagerar med andra aktörer inom organisationen under processen.Syftet med denna studie Àr att undersöka vad HR bidrar med kopplat till processen vid planerade organisationsförÀndringar. Undersökningens frÄgestÀllning inriktades pÄ vilka olika roller HR kan ta vid planerade organisationsförÀndringar samt vilka faktorer som pÄverkar HRŽs delaktighet i dessa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare pÄ tvÄ olika organisationer inom privat sektor.Resultatet visar pÄ att HR framförallt tar tvÄ olika typer av roller som vi har benÀmnt supportrollen och den sjÀlvstÀndiga rollen. Dessa kopplar vi i analysen sedan till tvÄ övergripande roller som HR kan utgÄ ifrÄn i sitt agerande. De faktorer vi har sett i vÄr studie som pÄverkar HRŽs delaktighet i förÀndringsprocesser Àr brist pÄ tid, stort avstÄnd till kÀrnverksamheten och medarbetarna, vilken relation de har till cheferna samt vilken typ av förÀndring det handlar om..

Syfte: Bakgrunden till syftet kommer av ett intresse att utveckla gymnasiesÀrskolans verksamhet nÀr det gÀller samverkan med gymnasieskolan och olika inkluderande undervisningslösningar. Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera hur lÀrare och rektorer inom skolformerna gymnasiesÀrskola och gymnasieskola uppfattar begreppen samverkan och delaktighet. UtifrÄn dessa uppfattningar diskuteras organisatoriska förutsÀttningar för lÀrande och kunskapsutveckling hos elever med utvecklingsstörning.Teori: Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt frÄn ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv som Àr ett perspektiv dÀr samspelet mellan skolans organisation och verksamhet och de enskilda eleverna stÄr i fokus. Studiens forskningsintresse kan beskrivas i termer av att tolka och försöka förstÄ hur begreppen samverkan och delaktighet uppfattas av lÀrare och rektorer och hur detta pÄverkar gymnasieskolans organisation och utvecklingsstörda elevers kunskapsutveckling.Metod: Arbetet hÀmtar sin inspiration frÄn fenomenografin vars grund Àr att studera variationen i uppfattningar av fenomen eller kort sagt mÀnniskors olika sÀtt att uppfatta sin omvÀrld. Datainsamlingen Àr gjord med hjÀlp av 15 kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare verksamma inom gymnasiesÀrskolan och gymnasieskolan i tvÄ kommuner i Sverige.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsÀttning i förskola. En intervjustudie av nÄgra pedagogers uppfattning och arbetssÀtt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachersŽ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde: FramgÄngsfaktorer för barn med hörselnedsÀttning har kartlagts, dÀribland nÀmns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsÀttning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur skolans vision ser ut gÀllande arbetet med vÀrdegrunden i relation till elevens uppfattning och delaktighet. TvÄ delstudier har genomförts dÀr den första syftar till att ta reda pÄ elevernas uppfattningar och delaktighet i skolans arbete med vÀrdegrundsfrÄgor utifrÄn en enkÀtundersökning. Den andra studien har fokuserat pÄ vad regering, Skolverk och kommun har för riktlinjer och mÄl pÄ skolan gÀllande vÀrdegrund och mobbning genom en granskning av offentliga dokument, publikationer och rapporter. Detta för att sedan jÀmföras med tvÄ skolors planeringar och se om dessa tvÄ skolor uppfyller de krav som regering och skolverk har. Det resultat som framkommit av detta examensarbete visar att elevernas delaktighet och kunskaper om vÀrdegrunden Àr lÄg pÄ en av de studerade skolorna, detta trots styrdokumentens krav om likabehandlingsplaner, vÀrdegrundsplanering och ÄtgÀrdsprogram.

Detta arbete handlar om förÀldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete pÄ en svensk kommunal skola jÀmfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkÀtundersökning har vi fÄtt en bild av hur förÀldrar och lÀrare pÄ skolorna ser pÄ engagemanget. Syftet med arbetet Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt förÀldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de bÄda skolorna. Resultatet visar att de tvÄ skolorna skiljer sig Ät genom att förÀldrarna pÄ den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgÄng. FörÀldrarna pÄ bÄda skolorna tycker dock att det Àr mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bÀsta..