Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad barn har för tankar om och upplevelser av att ha kontaktfamilj. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om och hur barnen Àr delaktiga i besluts- och genomförandeprocessen.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur delaktig Àr barnet i processen att fÄ och ha kontaktfamilj?- Hur medvetet Àr barnet om anledningen till att de har kontaktfamilj?- Vad har barnet för egen förklaring till insatsen?- Hur upplever barnet att det Àr att ha kontaktfamilj?- Vad tÀnker barnet om insatsens varaktighet?Undersökningen Àr kvalitativ och grundar sig pÄ fem intervjuer med barn mellan 7 och 15 Är som har och har haft kontaktfamilj i minst ett Är. Metoden har gjort det möjligt att utifrÄn barns perspektiv ta reda pÄ dess upplevelser, tankar och delaktighet. I analysdelen presenteras resultatet av intervjuundersökningen och analys utifrÄn barnens berÀttelser med citat.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur personer som har Àldreomsorg upplever sina möjligheter att kunna pÄverka innehÄllet i vardagen. I syftet ligger ocksÄ att kunna belysa den Àldre personens upplevelse av vardagen med utgÄngspunkt i delaktighet och meningsfullhet. I studien söker vi svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur upplever Àldre personer sin vardag? Hur upplever Àldre personer sina möjligheter att göra val som rör vardagen? Hur kan Àldre personer vara delaktiga i sin vardag? Hur kommer meningsfullhet till uttryck i vardagen för Àldre?Studien har en kvalitativ ansats och studiens data Àr inhÀmtad genom nio intervjuer med Àldre som har Àldreomsorg. Respondenterna Àr Àldre personer över 65 Är som har Àldreomsorg inom hemtjÀnst och sÀrskilt boende.Resultatet av studien visar att den Àldre personen upplever sin vardag utifrÄn insikten om sina fysiska förutsÀttningar och begrÀnsningar.

Syfte: Mitt övergripande syfte med denna studie Àr att utifrÄn en deskriptiv utgÄngspunkt undersöka dels vad barn ska lÀra sig i förskolan om delaktighet och dels vad man menar med/hur man ser pÄ barns deaktighet i förskola, i styrdokument och tidigare forskning. Jag fokuserar pÄ följande tre frÄgestÀllningar, Hur förstÄs barns delaktighet i styrdokument och i förskolans arbetsplaner? Vad ska barn lÀra sig i förskolan om delaktighet? Varför ska barn göras delaktiga i dagens förskola? Teori: Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr tvÄ: hermeneutik vars ontologi tillÄter ett antal stÄndpunkter och att vi alltid har en viss förförstÄelse av det vi vill undersöka. Argumentationsanalys - en beskrivande analys av en argumentation vill genom att dela upp den i tes och argument göra den mer överblickbar och syftar ocksÄ till att underlÀtta en bedömning av argumentationens beviskraft. Metod: Förutom argumentationsanalys (som kan betecknas som bÄde teori respektive metod), och vÀrderande argumentationsanalys, har jag valt att genom en textanalys med epistemologisk ansats frÄn hermeneutiken undersöka dessa frÄgor.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utstrÀckning förÀldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingÄr att samverka med förÀldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge förÀldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (LÀroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra förÀldrasamarbete Àr avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick frÄn en kvalitativ hermeneutisk ansats dÀr verktyget self report anvÀndes.Tjugofyra förÀldrar svarade pÄ en enkÀt bestÄende av Ätta frÄgor.

Den hÀr studien handlar om hur invandrare upplever att deras handlingsutrymme och delaktighet pÄverkas av att inte behÀrska svenska sprÄket motsvarande slutnivÄn inom sfi (svenska för invandrare). Det Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med sju mÀn och kvinnor som alla invandrat till Sverige i vuxen Älder frÄn olika delar av vÀrlden. Syftet med undersökningen Àr att studera svenska sprÄkets betydelse för invandrare i Sverige som inte klarar att uppnÄ sfi:s slutnivÄ. För att ha möjlighet att sÀtta de resultat jag kommer fram till i relation till nÄgot, för att kunna göra jÀmförelser, har jag som referensgrupp intervjuat fyra personer som ocksÄ invandrat till Sverige i vuxen Älder men som alla klarat att fÄ godkÀnt slutbetyg inom sfi. Resultaten visar att det upplevda handlingsutrymmet för samtliga Àr situationsbetingat och relativt, dvs.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande Ă€r viktigt för att patienten ska kĂ€nna sig trygga och delaktig i sin vĂ„rd.SyfteAtt utvĂ€rdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt Ă„terbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation pĂ„ Bröstmottagning.MetodEn tvĂ€rsnittsstudie med kvantitativ ansats dĂ„ huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara pĂ„ en elektronisk enkĂ€t direkt efter sitt Ă„terbesök pĂ„ mottagningen. Totalt svarade 48 patienter pĂ„ enkĂ€ten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gĂ€ller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med Ă„terbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jĂ€mfört med de yngre.

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhÀlle och att alla barn ska bli integrerade i den allmÀnna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att sÀkerstÀlla barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gÀller Àven för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ mer om de termer som ofta nÀmns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de anvÀnds och beskrivs i nÄgra betydande skoldokument.

Inledning: Syftet med studien var att ta reda pÄ hur en metod för neuropsykiatriska utredningar upplevdes av de förÀldrar som deltagit i den. Utredningsmetoden kallas TA-C, eng. Therapeutic Assessment with Child. I den sÀtts sÀrskilt vÀrde till delaktighet och den terapeutiska potentialen.FrÄgestÀllningar: 1: Vad var förÀldrarnas anledning att söka utredning? Hur beskrev förÀldrar sig delaktiga i den neuropsykiatriska utredningen av deras barn? Hur var utredningen till hjÀlp att förstÄ sitt barn?Metod: Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju, 10 förÀldrar som genomgÄtt en form av neuropsykiatrisk utredning för deras barn.Resultat: Resultatet visar att förÀldrarna har upplevt betydande delaktighet och förstÄelse för sitt barn, och kopplar ofta ihop begreppen, som att de har en ömsesidig pÄverkan.

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att Ă€ldre mĂ€nniskor kĂ€nner autonomi och möjlighet att sjĂ€lva pĂ„verka sina liv trots att de Ă€r i beroendestĂ€llning till andra för att klara sin allmĂ€nna dagliga levnad. UtifrĂ„n den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss pĂ„ tre teman; formella och informella omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet pĂ„visade att bĂ„de informella och  formella omsorgsgivare har en stor betydelse för Ă€ldres upplevelse av autonomi, dĂ€r integritet och sjĂ€lvbestĂ€mmande var ledorden. Äldre mĂ€nniskor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handlĂ€ggningsprocessen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av sÀrskilt stöd i Àmnena svenska, engelska eller matematik som fÄr sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade dÄ de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den hÀr studien olika dimensioner av delaktighet, nÀmligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). NÄgot som vi ytterligare ville ta reda pÄ var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lÀttast och svÄrast kunde hÀnföras. Den metod som anvÀndes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att intervjua sex elever i Ärskurs nio.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur tvÄ olika skolor arbetar med delaktighet, samt att undersöka eventuella likheter/olikheter. Vi har intervjuat tvÄ rektorer samt tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ olika skolor i norra Stockholm och stÀllt frÄgor som behandlar begreppet delaktighet. De teoretiska utgÄngspunkter vi har anvÀnt oss av Àr delaktighet ur ett socialt perspektiv dÀr vi diskuterar hur den sociala gemenskapen pÄverkar elevens delaktighet i klassrummet, hur eleven pÄverkas av att flyttas mellan stora och smÄ grupper och vilka metoder skolorna vÀljer att anvÀnda sig av för att skapa en delaktighet i undervisningssituationer. Vi har Àven utgÄtt frÄn delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv dÀr vi resonerar kring hur eleven ska fÄ göra sig hörd, att de mÄste ta egna initiativ och vÄga ta för sig i undervisningen för att kunna kÀnna en delaktighet. Att vÄga ta för sig krÀver ocksÄ en del av skolan och dess organisation, som lÀrare mÄste man försöka skapa en trygg och sÀker miljö för eleven att arbeta och utvecklas i.

Syften med detta examensarbete var att fÄ en ökad förstÄelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har Àven studerat vilka framgÄngsfaktorer som kan stÀrka delaktigheten utifrÄn elevhÀlsans nya mÄl. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad pÄ fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrÄn Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsÀttet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte Àr sjÀlvklar för alla elever.

Andelen Àldre i samhÀllet har ökat och dÀrmed har Àven förekomsten av demenssjukdomar tilltagit. Aktivitet Àr av stor betydelse för personer med demenssjukdom, dock pÄverkar sjukdomen ofta individens aktivitetsförmÄga och det kan bli svÄrt att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var dÀrför att kartlÀgga och beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. En litteraturstudie genomfördes, och datainsamlingen skedde bÄde genom en systematisk sökning i databaser och genom sekundÀr sökning. Sammanlagt inkluderades 14 vetenskapliga artiklar i studien.

Sammanfattning Titel: FörskollÀrares syn pÄ smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese MÄnsson Bengtsson PÄ senare Är har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populÀrare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit sÄ pass utspritt som det har i svenska förskolor, dÄ det av personalen krÀver ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt, för att anvÀndas pÄ det etiska sÀtt som det Äsyftar. Synliggörandet av barn och deras lÀrande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien Àr att framhÀva fyra förskollÀrares syn pÄ och Äsikter om smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur bÄde förskollÀrarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.