Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans vÀrld sedan lÀroplanen reviderades 2010. DÀr betonas i lÀroplanen för förskolan, att förskollÀrarna har ansvaret för mÄl och riktlinjer i förskolans verksamhet. DÀrför anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer pÄ fyra förskolor varav tvÄ förskolor Àr Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua bÄde förskollÀrare och barnskötare för att se om vi kunde mÀrka nÄgon skillnad i svaren pÄ vÄra intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att ur en demokratiaspekt undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen i tvÄ olika förskolor, en som Àr Reggio Emilia - inspirerad och en som inte har nÄgon specifik pedagogik. Jag har Àven försökt identifiera eventuella skillnader mellan dessa tvÄ förskolor. Studien har relaterats till tidigare forskning och relevanta teorier utifrÄn dess frÄgestÀllningar. Jag har valt att lÀgga tyngd pÄ pedagogernas syfte med och organisering av samlingen samt deras beskrivning av det konkreta arbetet med barns delaktighet. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer, med öppna frÄgor till fyra kvinnliga pedagoger. Resultatet visar att nÀstan alla pedagoger strÀvar efter gemenskap och vi-kÀnsla men ocksÄ inflytande och delaktighet i gruppen, samtidigt som det skall vara roligt och lÀrorikt för barnen. En skillnad som framkommit mellan de tvÄ förskolorna Àr att Reggio Emilia - inspirerade Kastanjen arbetar med en mer demokratiskt arbetsÀtt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmÄl..

Lek Àr en naturlig del av barns liv. Lek Àr en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva fÀrdigheter och förser barnet med sociala fÀrdigheter, kreativitet och sjÀlvmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsÀttning utför fÀrre aktiviteter Àn andra barn och ofta leker för sig sjÀlva. I mÄnga fall beror det pÄ att de inte har tillgÄng till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning samt att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att skapa förutsÀttningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och pÄ vilket sÀtt lÀrare lÄter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien Àr att problematisera och visa pÄ hur verksamma lÀrare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillÄts bestÀmma. Studien bygger pÄ intervjuer med fem förskollÀrare och fyra grundskollÀrare.Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig Ät mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig Ät i verksamheterna. VÄra intervjusvar pekar pÄ att förskollÀrarna lÀgger fokus pÄ barns idéer och initiativ och att barnen Àr delaktiga i de lÀrandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vÄr undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara pÄ dessa idéer och initiativ och utifrÄn dessa forma verksamheten.

NÀrstÄendes delaktighet i omvÄrdnaden Àr viktig för den vÄrdbehövande och borde vara lika viktig för vÄrdpersonalen. Att upplevelserna ibland skiljer sig Ät, finns det sÀkert flera anledningar till. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av delaktighet i omvÄrdnaden av vÄrdbehövande anhörig pÄ sjukhus. VÄr studie baserades pÄ 8 semistrukturerade intervjuer, analyserade med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att kÀmpa för sin delaktighet: och fem kategorier: (1) Att vara eller inte var delaktig, (2) Att kÀnna med den vÄrdbehövande och tÀnka pÄ framtiden, (3) Att mötas av nonchalans, (4) Att det Àr jobbigt men ibland fÄ stöd och (5) Att förtroende och tillit Àr beroende av vem personen Àr.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet i skolaktiviteter. Syftet var Àven att analysera detta utifrÄn sambandet mellan begreppen person, miljö och aktivitet, utifrÄn the Model of Human Occupational [MOHO] (Kielhofner, 2002). I studien inkluderades sju artiklar som analyserades utifrÄn metoden kvalitativ innehÄlls analys beskriven av Patton (2002). Analysen resulterade i tre kategorier: Fysiska skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet, sociala skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet samt hur hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar skolaktivitet. Resultatet visade att hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet till skolaktiviteter.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:? PÄ vilket sÀtt uppfattar elever att de Àr delaktiga i hÀlsofrÀmjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hÀlsofrÀmjande skola?Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden Àr den mest brukbara för oss dÄ vi Àr ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Ett utvecklingsarbete om elevers lÀs och skrivutveckling samt förÀldrarnas delaktighet. Arbetet innehÄller underlag för lÀs- och skrivutvecklande hemuppgifter..

Den hÀr studien syftar till att beskriva fyra gravt synskadade personers syn pÄ punktskriftens betydelse för delaktighet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att fÄ fatt i deltagarnas berÀttelser och erfarenheter. Resultaten har tolkats med hjÀlp av min egen förförstÄelse samt tidigare forskning och annan relevant information. Resultatet visar att delaktighet Àr ett mycket komplext fenomen som Àr situationsbunden och pÄverkas av personliga och miljömÀssiga faktorer. TillgÀnglighet, normalitet och autonomi Àr genomgÄende teman i studien.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kÀrleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förÀndras boken i och med att den översÀtts? Vilka förtjÀnster och problem finns med den taktila översÀttningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas?Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna.Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sÀttning. En av analysens upptÀckter Àr att de taktila bilderna genomgÄende har blivit förenklade i förhÄllande till sin visuella förlaga.Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kÀrleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn..

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger vid en sÀrskola anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation för att ÄskÄdliggöra lÀrande och utveckling hos elever samt problematisera hur pedagogerna ser pÄ pedagogisk dokumentation som medel för elevernas delaktighet i lÀroprocesserna. Vilken syn har pedagogerna pÄ begreppet lÀrande? Vad Àr dokumentationens primÀra syfte? Vilken betydelse har den pedagogiska dokumentationen för elevernas delaktighet? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat tvÄ verksamma specialpedagoger pÄ en sÀrskola. Denna studie utfördes kvalitativt med intervjuer utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. VÄr empiriska studie har visat att pedagogerna anser att dokumentationen har stor betydelse för elevens delaktighet och metakognition.

UtifrÄn vÄra erfarenheter som sjuksköterskor har vi en gemensam upplevelse av att det finns problem runt lÀkemedel och Àldre. Det finns studier som visar att mellan 10 till 20 procent av Àldre som lÀggs in akut pÄ sjukhus beror pÄ lÀkemedelsrelaterade problem. Biverkningar av lÀkemedel kan för den Àldre ge ett lidande istÀllet för ett lindrande. För att komma vidare tror vi att sjuksköterskor i mötet med den Àldre behöver skapa förutsÀttningar för delaktighet i lÀkemedelsbehandling och dÀrmed kunna uppfatta den Àldres behov sÄvÀl uttalade som outtalade. Vad Àr det som hindrar och möjliggör patientens delaktighet i sin lÀkemedelsbehandling? Syftet med uppsatsen Àr att belysa den Àldres förutsÀttningar för delaktighet i sin lÀkemedelsbehandling.

Allt fler personer i det svenska samhÀllet kommer frÄn en annan kultur Àn den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero pÄ ett eget val eller att omstÀndigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation Àr en förutsÀttning för sÄvÀl god vÄrd som för delaktighet.Syftet med denna studie Àr att beskriva icke svensktalande personers kÀnsla av delaktighet i vÄrdmötet med och utan tolk.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie.  Det erhÄllna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys.

RÀtten till politisk delaktighet Àr en central kÀrna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till frÀmjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp frÄn den deliberativa demokratimodellen och med hjÀlp av centrala begrepp sÄsom deltagande, politisk jÀmlikhet och grupprepresentation sÄ har studien pÄ övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillÀmpar medborgardialog och i vilken utstrÀckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor sÄ visar resultatet pÄ att medborgardialog Àr ett effektivt instrument för att frÀmja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna Àr dÀrför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor..