BarnavÄrdscentralen (BVC) Àr en frivillig men vÀl socialt accepterad del av barnhÀlsovÄrden i Sverige. Behovet av stöd pÄ BVC har förÀndrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn Àr beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen trÀffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjÀlpa barn som Àr utsatta för omsorgssvikt. Syftet med studien Àr att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer dÀr de misstÀnker att barn kan vara utsatta för omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjÀlpa barn och familj.En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och Ätta BVC-sjuksköterskor intervjuades.

Professionella har svÄrt att upptÀcka barn till psykiskt sjuka och fÄr pÄ sÄ sÀtt svÄrt att informera barnen om vad det innebÀr att ha en psykiskt sjuk förÀlder samt att ge hjÀlp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn Àr svag av mÄnga olika anledningar sÄsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svÄrt för organisationerna att fÄnga upp barnet och ge den hjÀlp och de stöd som behövs. Skolan Àr en vÀrld dÀr barn till psykiskt sjuka ibland upptÀcks, oftast genom bristfÀlliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det hÀnder att barnen sjÀlva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att fÄ hjÀlp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjÀlpa barn till psykiskt sjuka men det krÀvs fortsatt forskning inom Àmnet för att förhoppningsvis finna en lösning pÄ samverkansproblematiken och pÄ sÄ sÀtt kunna nÄ ut till och hjÀlpa fler barn till psykiskt sjuka..

Genom Ären har datortomografiska undersökningar ökat i antal bÄde för vuxna och barn. Undersökningarna stÄr för stor del av strÄldosen till patienter inom medicinsk röntgen och barn Àr kÀnsligare för strÄlning Àn vuxna. Syfte med denna litteraturöversikt Àr att ta reda pÄ hur olika tekniker inom datortomografi kan vara till hjÀlp för sÀnkning av strÄldosen för barnundersökningar. Metod Àr systematisk litteraturöversikt och innebÀr i praktiken att insamling, granskning och sammanstÀllning av redan befintlig data i form av studier och artiklar görs. Det Resultat vi kommit fram till Àr att det finns olika tekniker som kan vara till stor hjÀlp nÀr strÄldos ska besparas för barn som ska genomgÄ datortomografiska undersökningar.

Bakgrund: Varje Är dör cirka 600 barn, varav tre av fyra dör pÄ sjukhus. NÀr ett barn dör vare sig det handlar om sjukdom eller olycka pÄverkar detta förÀldrarna för resten av livet. Barn som fÄr palliativ vÄrd lider av olika sjukdomar med dödlig utgÄng. NÀr ett barn fÄr palliativ vÄrd kan förÀldrar uppleva mÄnga starka kÀnslor sÄ som sorg. Hur förÀldrar hanterar upplevelser av att sitt barn Àr under palliativ vÄrd Àr individuellt.

I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom Àr en utav dem. Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av nÀr de arbetar med barn som har fÄtt diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fÄtt ta del av deras arbetssÀtt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssÀtt som pedagoger anvÀnder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom Àr bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssÀtt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bÀsta av alla arbetssÀtt och gör undervisningen individanpassad..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka i vilka situationer barn sjÀlva uttrycker att de mÄr bra samt undersöka nÀr förÀldrar och pedagoger upplever att barn mÄr bra pÄ förskolan.  Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femÄrsÄldern och med förÀldrar och pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mÄr bra nÀr de leker, denna uppfattning delas ocksÄ av förÀldrar och pedagoger i barnens nÀrhet. För barnen Àr det viktigt med vÀnner och social samspel för sitt vÀlbefinnande. Undersökningen visar ocksÄ att pedagogerna i sin planering och med sitt sÀtt att tillrÀttalÀgga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfÀlle till Flow.

Barn som bevittnar vÄld mellan förÀldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohÀlsa, dÀribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat pÄ grad av vÄld men ocksÄ pÄ barnets anknytning till förÀldrarna. DÄ forskning kring anknytning frÀmst fokuserat pÄ relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förÀlder har olika samband med barns traumasymptom. Data frÄn 64 barn tillhandahölls frÄn en nationell utvÀrdering av behandlingar för barn som upplevt vÄld hemma. Analyser av barnens sjÀlvskattningar visade att anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att vÄld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat vÄldet eller inte.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

I Sverige och Norge har 3-5 % av alla barn diagnosen ADHD. Diagnosen innebÀr i huvudsak svÄrigheter med hyperaktivitet, impulsivitet och uppmÀrksamhet. Barnen kan Àven ha motoriska svÄrigheter, dÄ en sjukgymnastisk utredning kan göras. Syftet med studien Àr att belysa svenska och norska sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av bedömning och behandling av barn med ADHD med motoriska svÄrigheter. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer av svenska och norska sjukgymnaster.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka om förskolepedagoger Àr förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt Àr verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? FrÄgestÀllningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger pÄ sin utbildning och kompetens, i förhÄllande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsÀttning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola Àr anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsÀttning? Hur ser förskolepedagoger pÄ samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsÀttning och andra barn i barngruppen pÄ förskolan? Den hÀr studien ?En förskola för alla barn?? tar sin utgÄngspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla mÀnniskor ska kunna fungera normalt i samhÀllet oavsett funktionsnedsÀttning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida nÄgra förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ?Alla barn? innefattar Àven barn med en fysisk funktionsnedsÀttning sÄ som syn- och hörselskador samt rörelsehinder.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse för hur barn i Äldern ett till tre Är delar sina upplevelser med andra barn och förskollÀrare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvÀrldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt, dÀr vi genomfört videoobservationer och fÀltanteckningar. FÀltanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. VÄr studie utfördes pÄ tvÄ olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhÄllande till sin omvÀrld.

ABSTRAKT Idag visar forskning pÄ allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero pÄ samhÀllets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska fÀrdigheter visar studier pÄ att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se vÀldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollÀrare om deras uppfattningar angÄende förskolegÄrdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien Àr en fenomenografisk ansats dÀr vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och dÀr empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vÄr studie visar pÄ att Àven om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en smÄstad har förskollÀrarna i stort sÀtt liknande uppfattningar och tankar om förskolegÄrdens betydelse för barns motoriska utveckling.

En studie har gjorts i vilka arbetsmetoder lÀrare anvÀnder i Àmnet geometri för barn i Äldrarna 10 - 12 Är. Resultatet visar pÄ att lÀrarna arbetar med praktisk matematik i geometri, men att det Àven Àr viktigt med konkret matematik dÀr eleverna kan koppla sina kunskaper till verkligheten utanför skolan..

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ varför förÀldrar vÀljer att sÀtta sina barn pÄ montessoriskola. Jag skulle Àven vilja veta varför de valde just den montessoriskolan som de gjort, eftersom jag av erfarenhet vet att montessoriskolor kan vara mycket olika. För att göra det hÀr arbetet har jag besökt tre olika montessoriskolor i södra Sverige och intervjuat tvÄ barns förÀldrar frÄn vardera skola. Det var förÀldrar till en flicka och en pojke i skolÄr 1. Skolorna lÄg i tre ganska olika miljöer, medvetet val av mig, för att mina intervjuer och skolor skulle kunna jÀmföras med varandra. Jag valde en skola i en by, en skola i en stad och en skola i ett ekonomiskt vÀlbÀrgat samhÀlle.