Syftet med uppsatsen Àr att belysa och tydliggöra lÀrarens yrkesetiska ansvar och skyldigheter vad gÀller anmÀlningsplikt vid misstanke om att ett barn misshandlas psykiskt eller fysiskt av sina vÄrdnadshavare.I litteraturgenomgÄngen redogör vi för Àmnet relevant fakta ? detta för att ge lÀsaren en sÄ bred kunskapsbas som möjligt av det omrÄde som vi vill belysa.Den empiriska delen av arbetet bestÄr av tre sammanstÀllda intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med tvÄ lÀrare och en person som blivit utsatt för misshandel som barn. Med de tvÄ lÀrarna har vi talat om yrkesetik i skolan, och den kÀnslomÀssiga sÄvÀl som den praktiska processen som det innebÀr att göra en anmÀlan om barnmisshandel. Med den tredje informanten har vi talat om betydelsen av stöd och hjÀlp frÄn skolans sida för ett barn som blivit misshandlat.

Sexuella beteendeproblem hos barn Àr ett relativt outforskat omrÄde i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i Äldern sex till tolv Är och vilka insatser som finns att tillgÄ för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill Àven fÄ mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjÀnstemÀn som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke. Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos bÄde pojkar och flickor och att det bÄde finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem pÄ mÄnga sÀtt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende.

Bakgrund: Barnfetma Àr ett vÀxande problem i vÀrlden och behandlas pÄ olika sÀtt. Studier har visat att ju yngre barnet Àr nÀr behandling sÀtts in, desto bÀttre blir resultatet. En allt vanligare behandling Àr beteendeterapi som involverar förÀldrar i större utstrÀckning. Barns viktutveckling pÄverkas till stor del av hur förÀldrarna möter olika utmaningar kopplade till livsstilsrelaterade beteenden i sin uppfostran av barnet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till normalviktiga respektive överviktiga barn upplever olika beteenden hos barnet kopplat till mat och stillasittande samt hur sjÀlvsÀkra de Àr pÄ att hantera dessa. Syftet var Àven att jÀmföra svenska förÀldrars upplevelser och sjÀlvförtroende med resultaten frÄn motsvarande studier som tidigare gjorts i NederlÀnderna och Australien.Metod: En enkÀtundersökning gjordes bland förÀldrar (n=196) till fyra och femÄriga barn i StockholmsomrÄdet efter ett icke slumpmÀssigt urval.Resultat: Svenska förÀldrar i den undersökta gruppen upplevde generellt fÄ problem med barns beteenden kring mat och stillasittande.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebÀr en stor förÀndring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgÄr en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan pÄverkas av en kronisk sjukdom. De tvÄ huvudsakliga diagnoserna Àr Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen Àr buksmÀrtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgÄr mÄnga undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvÄrden. Syftet med studien Àr att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.

Vi lever i en tid dÄ mÀnniskor Àr mer rörliga över landgrÀnser Àn nÄgonsin förr. Detta fÄr till konsekvens att det blir allt vanligare att mÀnniskor har kopplingar till flera lÀnder pÄ olika sÀtt. Det blir ocksÄ vanligare att personer av olika nationaliteter och ursprung gifter sig och skaffar barn tillsammans med följden att det blir vanligare att familjer efter en separation har anknytning till flera stater.Denna uppsats undersöker hur olika internationella instrument försöker skydda barns rÀtt till kontakt med sina förÀldrar nÀr de bor i olika lÀnder. Vidare diskuterar uppsatsen hur och under vilka omstÀndigheter umgÀngesdomar som beslutats i en stat kan verkstÀllas i en annan stat. I detta syfte undersöks flera internationella instrument, men fokus ligger pÄ Bryssel IIa-förordningen, 1980 Ärs Haagkonvention och 1996 Ärs Haagkonvention.I uppsatsen konstateras att hur verkstÀlligheten av en dom i Sverige sker beror pÄ i vilken utlÀndsk stat domen har utfÀrdats och det konstateras att de olika instrumenten Àr olika effektiva vad gÀller att verkstÀlla en umgÀngesdom.

Murhagen, U,. & Jantunen, E. (2013). Att ha barn med autism i förskolan och pÄ fritidshem ? En studie om pedagogers arbetsÀtt med barn med autism.

Att bli förÀlder till ett prematurt barn innebÀr en stor omstÀllning för hela familjen. I dag försöker man ge en familjefokuserad omvÄrdnad dÀr förÀldrarna tidigt involveras. KÀngurumetoden anvÀnds som en omvÄrdnadsÄtgÀrd dÀr man bland annat försöker stÀrka anknytningsrelationen mellan barn och förÀldrar. De redan utförda forskningsresultaten som finns publicerade om kÀngurumetoden Àr mest inriktade pÄ hur förÀldrarna knyter an till sitt barn samt hur sÀker den Àr att anvÀnda för barnet rent fysiologiskt. Det finns dock lite publicerat och sammanstÀllt om hur kÀngurumetoden pÄverkar prematura barn samt förÀldrarnas upplevelser av att hÄlla sina barn i kÀnguruposition.

Parallell barn- och förÀldrabehandling Àr idag det vanligast praktiserade sÀttet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhÄllningssÀtt dÀr man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att förÀldraarbetet och förÀldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram förÀldrarnas egna berÀttelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier nÀr familjen deltagit i en parallell barn- och förÀldrabehandling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

I denna studies problemomrÄde behandlas den didaktiska designen utifrÄn ett barn med hörselnedsÀttning i förskolans verksamhet. Det innebÀr att barnets lÀrprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom anvÀndning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollÀrarna anvÀnder för att ge barn med hörselnedsÀttning meningsskapande och delaktighet i sina lÀrprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar nÀrmare Àr tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollÀrare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad familjemedlemmar tycker om att terapeuten anvÀnder humor i familjeterapi. Familjer i terapi, vuxna och barn frÄn 12 Är, ombads via sina terapeuter besvara en kort anonym enkÀt om humor kunde vara viktigt, till hjÀlp eller störande i samtalet. Totalt besvarade 117 personer enkÀten, 80 vuxna och 37 barn. Resultatet visar att familjerna uppskattar humor och ser det som en hjÀlp i behandlingen. FÄ ser humor som ett störande inslag.

Neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar Àr idag lÀttare att diagnostisera och det Àr vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer kÀnt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att fÄ mer förstÄelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lÀrare, men Àven hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsÀttning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras förÀldrar och lÀrare. FrÄgorna har handlat om hur ungdomarna sett pÄ diagnosen, livet med den och Àven hur de klarat av skolgÄngen med sin funktionsnedsÀttning.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilka dilemman pedagoger i förskolan kan mötas av nÀr det finns barn i barngrupp med skyddad identitet. De frÄgestÀllningar som har varit utgÄngspunkt för studien Àr vilka dilemman framtrÀder i det pedagogiska arbetet med identitetsskyddade barn? Hur bemöter pedagogerna barn med skyddad identitet? Samt hur kan pedagogernas erfarenheter bidra till att utveckla arbetet för barn med skyddad identitet? Metoden för att ta reda pÄ detta sker via kvalitativa intervjuer som sedan har analyseras. De resultat som framkom var att det rÄder en osÀkerhet hos pedagoger hur de ska agera samtidigt som det Àr viktigt för pedagogen att veta hur pedagogen ska agera om det uppstÄr ett kritiskt lÀge. Det framkom Àven att förskolan Àr en miljö som Àr svÄr att hÄlla identitetsskyddad och att öppning och stÀngning av förskolan Àr kritiska moment utifrÄn en sÀkerhetssynpunkt.

Syftet Àr att fÄ en insikt hur det Àr att arbeta med barn i av sÀrskilt stöd ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att skapa större kunskap och förstÄelse inom Àmnet för oss som blivande pedagoger. FrÄgestÀllningar -Hur ser pedagoger respektive specialpedagoger pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd? -Vad Àr viktigt i mötet och relationer med barn i behov av sÀrskilt stöd enligt pedagoger och specialpedagoger? -Hur kan pedagoger arbeta med och för barn med behov av sÀrskilt stöd? Kvalitativ metod i form av enkÀter och intervjuer. Vi kom fram till i vÄr undersökning att barn i behov av sÀrskilt stöd finns mer eller mindre överallt inom förskolan. Antalet barn som har svÄrigheter har ökat med Ären och det Àr idag vanligt att de inte har nÄgon diagnos.

Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att fÄ sprÄkliga problem, jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svÄrigheter med abstrakt tÀnkande, Àven svÄrigheter med matematik har uppmÀrksammats. Forskning visar att de sprÄkliga svÄrigheterna finns hos nÀrmare hÀlften av alla internationellt adopterade och det som framkommit Àr att svÄrigheterna kan uppstÄ av tvÄ orsaker. De orsakerna som nÀmnts Àr i första hand den sÄ kallade sprÄkbrytningen medan den andra orsaken beror pÄ brist pÄ bra mat och uppmÀrksamhet som ofta uppstÄr pÄ institutioner sÄsom exempelvis barnhem. SprÄksvÄrigheterna som kan uppstÄ Àr dock i de flesta fall möjliga att överbrygga.I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv förÀldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal.

SAMMANDRAGC-uppsats i rÀttsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08.?VÄrdnadsöverflyttningar ? En utredning av i vilka situationer förÀldrarriskerar att förlora vÄrdnaden om sina barn?Handledare: Jeanna LantzUppsatsen syfte Àr att undersöka och analysera vad som krÀvs för att envÄrdnadsöverflyttning ska komma till stÄnd. GrundfrÄgan handlar alltsÄ om nÀr förÀldrar kanförlora vÄrdnaden om sina barn och dÀrmed om nÀr en vÄrdnadsöverflyttning kan ske. Föratt undersöka detta krÀvs att Àven den faktiska vÄrdnaden utreds. Inom detta omrÄde Àrbarnperspektivet och barns bÀsta centralt.