Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur vÀl förberedda pedagoger Àr att bemöta barn frÄn utomnordiska lÀnder. I vÄr undersökning har vi tillÀmpat den kvalitativa metoden och intervjuat fyra stycken pedagoger som arbetar pÄ mÄngkulturella skolor. Resultatet visar att ett av det viktigaste att tÀnka pÄ Àr att visa hÀnsyn, respekt och att ge tid för dessa barn. Dessutom visar undersökningen att det borde ingÄ en kurs som handlar om hur man pÄ bÀsta sÀtt bemöter barn frÄn utomnordiska lÀnder i alla blivande pedagogers utbildning. Vi har Àven kommit fram till flera intressanta förslag till fortsatt forskning inom detta Àmne..

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

Barn Àr en grupp inom sjukvÄrden som upplever motgÄngar pÄ andra sÀtt Àn vuxna ochdÀrmed krÀver annan omvÄrdnad Àn vuxna. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hurbarn med lÄngvarig sjukdom upplever sin vardag. KÀnner de att de har livskvalitet ochkan göra samma saker som friska barn eller Àr deras möjligheter begrÀnsade? Vi villfÄnga barnets perspektiv samt belysa sjuksköterskans roll i arbetet med lÄngtidssjukabarn. Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet.

Abstract Titel: Konfliktstrategier i förskolan ur ett genusperspektiv. Författare: Annette Gustavsson & Susanne Karlsson Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Barn Unga SamhÀlle, Barndoms- och Ungdomsvetenskap,(2009). Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett genusperspektiv se hur förskolebarn hanterar konflikter i den fria leken. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av tvÄ frÄgor; Vilka konfliktstrategier anvÀnder förskolebarn? Vilka skillnader kan vi se i hur flickor respektive pojkar löser konflikter? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört observationer av barn i den fria leken som vi dessutom har filmat. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit konflikt och konfliktlösning samt utifrÄn ett könsperspektiv.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Àr en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen Àr okÀnd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strÀvar mot en sÄ normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsÀgelsefulla angÄende skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ mer kunskap om vad socio- och emotionella svÄrigheter och utagerande innebÀr. Men Àven hur man kan hjÀlpa/stödja dessa barn. Dessutom att fÄ svar om det Àr nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors beteende.Vi har lÀst litteratur som behandlar detta Àmne och gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 3 förskollÀrare, 2 specialpedagoger, 2 barn- och ungdomspsykologer samt 1 genuspedagog, frÄn en mindre och en större kommun.I vÄrt arbete har vi i litteraturen och intervjuerna kommit fram till att utagerande barn med socio- och emotionella svÄrigheter behöver fasta och konsekventa regler för att kunna fungera i barngruppen. Det Àr viktigt att man tÀnker pÄ att dessa barn Àr i stort behov av mycket kÀrlek och positiv uppmÀrksamhet. Dessutom behöver dom stöd för att utveckla sin sociala kompetens..

Vaccination av typiska barnsjukdomar vÀrlden över, har som enskild innovation rÀddat miljoner mÀnniskor de senaste 200 Ären. Trots detta Àr anti-vaccin rörelsen ett vÀxande fenomen. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att kartlÀgga faktorer som pÄverkar förÀldrar i deras beslut om att vaccinera sina barn. 18 vetenskapliga artiklar analyserades och utgjorde grunden för resultatet. Med stöd av Rogers teori (1995) om spridning av innovationer kategoriserades resultatet i tre teman: Innovationens karaktÀr, Kommunikationskanalen och Det sociala systemet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka utröna vilka förvÀntningar och krav skolan stÀller pÄ förÀldrarna gÀllande deras engagemang för sina barns skolgÄng, samt föra en analytisk diskussion gÀllande om kraven och förvÀntningarna Àr rimliga eller ej. Sex grundskolelÀrare intevjuades och resultatet visar att lÀrarna i olika hög grad stÀller krav eller har önskningar om att förÀldrarna ska samarbeta med skolan. För lÀrarna innebar samarbetet att förÀldrarna stöttar sina barn, uppmuntrar/ kontrollerar att barnen gör sina lÀxor, rapporterar frÄnvaro samt Àr öppna för en god kontakt med skolan. Min slutsats Àr att det samarbete som lÀrarna beskriver kan anses rimligt att förÀldrarna stÀller upp pÄ, i den mÄn de kan, eftersom det gynnar eleverna. LÀrarna sÄg ett problem i att skolan i dag inte kan tillgodose alla elever med det stöd de behöver, eftersom skolan har brist pÄ resurser.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa förÀldrar har och hur stödet upplevs. FrÄgestÀllningarna Àr:? Hur pÄverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar förÀldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har förÀldrarna respektive barnet med autism fÄtt?? Hur upplever förÀldrarna det sociala stödet?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem förÀldrar till barn med autism. För att förstÄ vÄrt insamlade material har vi analyserat det med hjÀlp av copingteori och stödteori.Genom vÄr studie har vi kommit fram till att det Àr stressfyllt att vara förÀlder till ett barn med autism och förÀldrarna dÀrför Àr i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lÀmpliga copingstrategier. FörÀldrarna anvÀnder bÄde kÀnslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar och lÀgger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrÄn pedagogers perspektiv dÄ pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

Praktiskt estetiska Àmnena anses som viktiga för lÀrandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svÄrt för teoretiskt lÀrande eller Àr i behov av sÀrskilt stöd. Att lÀra ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska Àmnen, som textilslöjd och hemkunskap, dÀr eleverna ges möjlighet att utveckla sina fÀrdigheter och Ästadkomma konkreta resultat. Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur nÄgra lÀrare och elever upplever lÀromiljön, lÀrande och de praktiskt estetiska Àmnenas betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. Uppsatsen belyser ocksÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt lÀrande i dessa Àmnen. Studien Àr en kvalitativ fallstudie och ansatsen Àr explorativ. De Àmnen som ingÄr i studien Àr textilslöjd, trÀ - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet bestÄr av tre intervjuer med elever pÄ grundskolans högstadium vilka har lÄngvarigt behov av sÀrskilt stöd, fem intervjuer med lÀrare samt fem observationer i praktiskt estetiska Àmnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallÀrare. Resultaten redovisas utifrÄn de centrala begreppen, lÀromiljö, lÀrande och praktiskt estetiska Àmnen, som belyses med hjÀlp av underteman.

Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.

Tidigare forskning har visat att för barn som inte accepteras ökar risken för social isolering och utanförskap. Syftet med undersökningen har varit att försöka ta reda pÄ hur barnen som ofta leker ensam pÄ förskolan upplever sin situation, om de verkligen har valt att leka ensam och i sÄ fall vad beror det pÄ att barnen vÀljer att leka ensam? Min frÄgestÀllning Àr: Finns det tillfÀllen nÀr barnen sjÀlva vÀljer att leka ensam och om det gör det vad beror det dÄ pÄ? Vad kan det beror pÄ om ett barn ofta blir utesluten frÄn leken? Undersökningen Àr gjord utifrÄn en etnografiskansats dÀr jag bedrivit en kvalitativ undersökning. Metoder jag har anvÀnt Àr intervjuer och observationer. Jag har försökt att se pÄ hÀndelserna frÄn barns perspektiv.

Bakgrund: Varje Är drabbas mÄnga förÀldrar av stor sorg nÀr deras barn fÄr obotlig cancer. FörÀldrarna glömmer sina egna behov och prioriterar istÀllet barnets, vilket kan leda till en psykisk ohÀlsa hos förÀldrarna. Som sjuksköterska handlar det om att fÄ insikt och kunskap om förÀldrarnas situation för att kunna hjÀlpa och stötta dem pÄ bÀsta sÀtt. MÄlet Àr att förÀldrarna ska ha en stabil psykisk hÀlsa och pÄ sÄ vis vara starka i sin förÀldraroll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrarnas upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av obotlig cancer.Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie gjordes. Sex sjÀlvbiografier, som var skrivna ur förÀldrarnas perspektiv, analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: Det bildades tre kategorier och sex underkategorier: psykiskt och fysiskt pÄfrestande, att smÀrtsamt försöka nÀrma sig det som kommer att hÀnda - brist pÄ kontroll, isolering till följd av förÀndrad roll i livet, en förnekelse som övergÄr i acceptans, att vara stark i sin förÀldraroll - hoppet ger styrka, betydelsen av stöd, vikten av att finnas till hands.  Slutsats: FörÀldrarnas livsvÀrld förÀndrades drastiskt och de kÀmpade mellan lidande och vÀlbefinnande.

Introduktion: I arbetet pÄ en röntgenavdelning möter röntgensjuksköterskan dagligen flera olika patientfall som kan ge upphov till etiska konflikter. Ett sÄdant fall Àr nÀr det kommer in barn som misstÀnks vara utsatta för misshandel. Syfte: Syftet med arbetet Àr att beskriva hur röntgensjuksköterskan, utifrÄn etiska riktlinjer, kan hantera sina kÀnslor och handlingar vid röntgenundersökningen och i mötet med barn och förÀldrar dÀr det föreligger misstanke om barnmisshandel. Metod: En integrativ litteraturstudie dÀr artiklar sökts i databaserna PubMed, Cinahl, Scopus och Summon. Sökningen resulterade i nio kvalitativa och en kvantitativ artikel.