I Sverige drabbades 1999 över 45.000 mÀnniskor av cancer. MÄnga av de insjuknade hade barn och ungdomar i skolÄldern. Barn och ungdomar Àr de som fÄr leva lÀngst med sina trauman och eventuell förlust av förÀlder. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ kÀnnedom om och belysa barns upplevelser av att ha en förÀlder med cancersjukdom; deras tankar om förÀlderns cancer, hur de pÄverkas av förÀlderns cancersjukdom samt vad hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kan göra för att hjÀlpa dem hantera situationen pÄ bÀsta sÀtt. En analys av tio artiklar genomfördes.

Detta Àr en studie av ungdomars syn pÄ diskriminering. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vad ungdomar anser att diskriminering Àr. Tidigare forskning visar att diskrimineringsbegreppet kan vara svÄrt att definiera och att ungdomar inte har kunskap om begreppets fulla innebörd. VÄra kvalitativa intervjuer med sex ungdomar visar att diskrimineringsbegreppet Àr svÄrt att definiera och att deras definition av diskriminering stÀmmer överens med delar av barn- och elevskyddslagen. Med hjÀlp av teorier om intersektionalitet kan vi se att ungdomarna inte har tillrÀckliga kunskaper om vad diskriminering Àr och detta medför att de inte vet sina eller andras rÀttigheter inför barn- och elevskyddslagen..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad nÄgra barn i Ärskurs fem har för yrkesdrömmar och hur dessa kan relateras till deras klasstillhörighet. De intervjuade barnen och deras förÀldrar befinner sig i arbetarklassen. Tidigare forskning visar pÄ att förÀldrarnas yrke samt utbildning pÄverkar barnen i deras tankar och val inför framtiden. En författare pÄpekar vikten av att undersöka alla barns utvecklingsvÀgar och inte endast barn frÄn mer priviligierade samhÀllsklasser. För att analysera vÄrt empiriska material anvÀnder vi oss av Gottfredsons teori om begrÀnsningar och kompromisser, Giddens om klassindelningar samt Hodkinson och Sparkes teori Careership.

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lÀrares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med förÀldrar som har ett alkohol-och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgÄngspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lÀrare. Resultatet visar att de flesta lÀrare har erfarenheter av barn till förÀldrar med ett alkohol-och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svÄrighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn Àr bra pÄ att dölja det som pÄgÄr i hemmet.

Syfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att undersöka varför förÀldrar vÀljer Montessoriförskolan Ät sina barn. Studiens fokus riktas mot förÀldrarnas sociala bakgrund samt deras egna skolerfarenheter. För att uppnÄ detta syfte ska författarna besvara följande frÄgestÀllningar:Varför vÀljer förÀldrar Montessoriförskolan?Vilka egna skolerfarenheter har förÀldrarna?Metod I denna studie har författarna intervjuat sju förÀldrar pÄ tre olika Montessoriförskolor. Respondentgruppen bestod av fem förÀldrar frÄn Stockholms innerstad och tvÄ förÀldrar frÄn en förort norr om Stockholm.Resultat Resultatet frÄn studien visar att mÄnga av förÀldrarna vÀljer Montessoriförskolan till sina barn dÄ dessa skolor anvÀnder sig utav vÀlutbildade pedagoger, har en hög grad av sjÀlvstÀndighet och har ett gott rykte. Samtliga förÀldrar som deltagit i studien har en akademisk utbildning och majoriteten av förÀldrarna anser sig tillhöra medelklassen.SlutsatsFörfattarna har kommit fram till att synen pÄ eleven inom Montessoripedagogiken Àr det som tilltalar förÀldrarna att vÀlja en Montessoriförskola till sina barn.

Arbetets utgÄngspunkt Àr den svenska utvecklingen mot en vÀlfÀrdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förÀndrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till förÀldrarnas förmÄga att tillgodose dessa behov var lÄg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. FörÀldrarna försökte hÀvda sina egna intressen och organiserade sig i förÀldraföreningar under MÄlsmÀnnens Riksförbund som frÄn 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhÀlle. Arbetets frÄgestÀllningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift.

Barn kan ha det svÄrt och fara illa pÄ olika sÀtt i sina familjer. NÀr dessa barn kommer till vÄrden finns det en risk att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal saknar kunskaper och riktlinjer om hur de ska upptÀcka och ta hand om sÄdana barn. DÀrför kan det vara av vikt att beskriva hur en distriktssköterska kan identifiera barn som far illa för att barn som far illa ska kunna upptÀckas i tid samt att hjÀlpinsatser sÀtts in sÄ tidigt som möjligt för att kunna öka dessa barns vÀlbefinnande och minska deras lidande. VÄr frÄgestÀllning var: vilka metoder finns det för att kunna upptÀcka ett utsatt barn? Syftet med studien Àr att beskriva hur distriktssköterskan kan arbeta för att identifiera barn som far illa.Studien Àr en litteraturstudie dÀr nio vetenskapliga artiklar analyserats enligt Friberg (2006).

Föreningsidrott Àr en stor del av mÄnga barns liv och idrottsledarna Àr en viktig del inom föreningsidrotten. Idrottsledare har betydelse för barns hÀlsa, sÄvÀl den fysiska som den psykiska och sociala hÀlsan. Det finns idag negativa hÀlsotrender hos barn nÀr det gÀller till exempel övervikt, stillasittande och psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ledare för barnidrottslag upplever att de kan pÄverka sina utövares hÀlsa. Studien syftar Àven till att söka förstÄelse för hur en ledare inom föreningsidrotten genom sitt bemötande och agerande kan skapa en hÀlsofrÀmjande miljö för barn.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda pÄ vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmÄ barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfÀlle ligger till grund för undersökningen. DÀrefter sammanstÀlldes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsÀttningen för utvecklande undervisning, Àr pedagogens kÀnnedom om barnets individuella erfarenheter. Det Àr utifrÄn dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser.

Familjehemsplacering Ă€r i Sverige idag den vanligaste förekommande form nĂ€r beslutet fattas att ett barn skall flyttas frĂ„n sin biologiska familj. Den familj som mottager ett barn i sin familj stĂ€lls inför en stor utmaning, dĂ„ förĂ€ndringen pĂ„verkar samtliga familjemedlemmar samt deras familjekonstellation. ÄndĂ„ finns det relativ knapp forskning kring hur detta upplevs för de barn som redan befinner sig i familjen, det vill sĂ€ga familjens biologiska barn. Syftet med studien har dĂ€rför varit att försöka undersöka hur Ă„tta vuxna individer, upplevde och beskriver att det varit att vĂ€xa upp med fostersyskon, samt vilken inverkan deras uppvĂ€xt haft pĂ„ deras identitetsutveckling. Studien genomfördes via kvalitativ metod och Ă€r baserad pĂ„ berĂ€ttelser frĂ„n Ă„tta respondenter, som samtliga vuxit upp med allt frĂ„n ett till fyrtiosju fostersyskon. Fokus i studien har legat pĂ„ att se hur deras uppvĂ€xt pĂ„verkades av att leva med fostersyskon, med inriktning pĂ„ relationer samt identitet.

Detta examensarbete handlar om pedagogers syn pÄ hur de bemöter barn. Vi ville ta reda pÄ om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville Àven se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de sÀger att de gör. VÄr förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen pÄ det sÀtt som de sÀger att de gör. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfÀllen.

Syftet med denna undersökning var att försöka ta reda pÄ olika pedagogers uppfattning om begreppet koncentrationssvÄrigheter. Vad begreppet betyder och vilka metoder/hanteringssÀtt som lÀmpar sig bÀst för att hjÀlpa dessa barn. Syftet var Àven att ta reda pÄ om man behandlar förskolebarn med koncentrationssvÄrigheter annorlunda Àn andra förskolebarn och om man behöver ta reda pÄ orsaken till svÄrigheterna för att kunna hjÀlpa barnet. TvÄ förskollÀrare och en specialpedagog har intervjuats, varav alla har erfarenheter av barn med koncentrations- svÄrigheter. Intervjuerna har kompletterats med 25 enkÀter av olika pedagoger.

Syftet med studien var att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder en sjuksköterska kan utföra för att minska smÀrta, samt att undersöka vad förÀldrarna kan bidra med för att underlÀtta smÀrtan hos sitt barn.Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie, dÀr 15 artiklar granskades. Det finns mÄnga olika omvÄrdnadsÄtgÀrder för att lindra smÀrtan hos ett barn, detta kan göras med hjÀlp av avledning, förberedande information, sensorisk fokusering, kyla, visualisering, andningsteknik, avslappning och emotionellt stöd. Sjuksköterskan kan Àven hjÀlpa genom att stötta förÀldrarna. FörÀldrarna kan hjÀlpa sina barn genom emotionellt stöd, massage, avledning och lÀgesÀndringar. Enligt uppsatsförfattarna finns det enkla sÀtt för sjuksköterskan att underlÀtta barns smÀrta, som inte krÀver barnspecialistutbildning frÄn sjuksköterskan.