VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna pÄ en förskola hanterar konflikter mellan barn i bÄde ute- och innemiljö. Intresset för Àmnet konflikthantering började nÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid (VFT) har uppmÀrksammat att konflikter förekommer dagligen barn emellan. FrÄgor som har uppkommit Àr bland annat: Hur hanterar pedagoger konflikter? Löser barnen sina konflikter sjÀlva eller löser pedagogerna det Ät dem? Till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av olika kvalitativa forskningsmetoder, observationer och intervjuer. Intervjuer och observationer utförs pÄ en förskola i Malmö kommun för att fÄ en djupare syn pÄ hur pedagoger hanterar barnens konflikter.

I Sverige vÄrdades 2009, 130 000 barn för olika Äkommor. Syftet med vÄr studie Àr att belysa barns och förÀldrars upplevelse dÄ barn i Äldrarna sju till fjorton Är Àr inneliggande patienter pÄ sjukhus. För att undvika onödigt lidande finns det tydliga riktlinjer skrivna om hur barn och förÀldrar ska bemötas i samband med att barnet Àr inneliggande patient pÄ sjukhus. För att allmÀnsjuksköterskan bÀttre ska kunna bemöta samt vÄrda barnen, vÀl anpassat till Älder och utvecklingsnivÄ, behövs kunskap och förstÄelse av hur förÀldrar och barn upplever sjukhusvistelse. Tidigare forskning inom omrÄdet pekar pÄ vikten av vÄrdrelationer mellan sjuksköterska, patient och anhörig men Àven pÄ problematiken som uppstÄr nÀr förÀldrar mÄste lÀgga ansvaret för sina barn i hÀnderna pÄ vÄrdpersonalen.

I den svenska vÄrdpraxisen ses förÀldrar som en grupp individer som Àr med sitt sjuka barn pÄ sjukhuset. Det finns forskning som visar att förÀldrar vill vara delaktiga i vÄrden av sina barn samt att de har förvÀntningar pÄ vÄrdmötet. Syfte med detta arbete Àr att belysa förÀldrars upplevelser nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus. Artiklarna analyserades med grund i Graneheim och Lundmans (2004) analys av kvalitativ forskning. Studien visar att förÀldrarna vill vara delaktiga i vÄrden av sitt barn, samtidigt som det finns för-vÀntningar pÄ förÀldrarna att medverka.

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Syftet med studien Àr dels att belysa och synliggöra pÄ vilket sÀtt som ett adopterat barn blir bemött av lÀrare vid inskolning samt att fÄ en förestÀllning om hur vÄrdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar pÄ Bowlbys anknytningsteori och utgÄr frÄn följande frÄgor:? PÄ vilket sÀtt beskriver lÀrarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vÄrdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade tvÄ vÄrdnadshavarpar till adopterade barn och tvÄ lÀrare som har inskolat adopterade barn pÄ förskolan. Barnen som Àr med i studien var tre respektive fyra Är nÀr de började pÄ förskolan. De hade dÄ varit ungefÀr ett Är hos sina vÄrdnadshavare hÀr i Sverige.Genom att intervjua lÀrare och vÄrdnadshavare till adopterade barn har vi fÄtt fram fakta om hur inskolningar kan vara. NÀr vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser Àr viktiga inslag för en bra inskolning.

Denna studie bygger pÄ observationer av barns fria lek pÄ förskolan. Barnen som observerades var i Äldrarna tre till sex Är. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder anvÀnder sig barn av nÀr detta sker. Barn anvÀnder sig av olika tilltrÀdesstrategier dÄ de söker tilltrÀde till en lek.

Bakgrund: Barn har fĂ„tt en mer stillasittande livsstil. Detta tros vara en bidragande orsak till att övervikt och fetma hos barn har ökat. Överviktiga barn löper ökad risk att utveckla fetma och andra allvarliga sjukdomar i framtiden till följd av sin övervikt. Det Ă€r förĂ€ldrarna som har det huvudsakliga ansvaret för sina barn och deras vikt. NĂ€r barnet har viktproblem behöver förĂ€ldrarna stöd och hjĂ€lp, men upplever ofta oförstĂ„else frĂ„n vĂ„rdpersonalen.Syfte:Syftet med studien var att belysa förĂ€ldrars upplevelse av att leva med barn som har övervikt eller fetma.Metod:Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilken hjÀlp beskriver pedagogerna att barn i behov av sÀrskilt stöd kan fÄ i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan fÄ för att hjÀlpa barn med sÀrskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov. Det Àr pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvÀrtom detta menar vÄr specialpedagog om vi intervjuade..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleÄldern har diagnoser, vÄra forskningsfrÄgor blev dÀrför följande, vilka diagnoser Àr vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna pÄ att barn i tidig Älder fÄr en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med förÀldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i tvÄ olika kommuner. Det vi fÄtt fram Àr bland annat att alla vÄra informanter nÄgon gÄng under sin karriÀr stött pÄ barn i behov av stöd. Vi har Àven fÄtt en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull Àr en diagnos inte viktig, men den behövs för att sÀtta in de resurser som Àr viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas pÄ bÀsta möjliga sÀtt..

Syftet med min studie var att undersöka hur nÄgra iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt förÀldraskap samt om det finns nÄgra skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn pÄ barnuppfostran. Studien baseras pÄ en kvalitativ metod. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger pÄ intervjuer med tvÄ svenska och tvÄ iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen Àr skolan, media, uppfostran, grÀnssÀttning, identitet, utanförskap och ensamhet.Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan stÀllde för lite krav pÄ de unga samt att massmedia hade delvis en negativ pÄverkan pÄ deras barn vilket kunde skapa problem i förÀldrarnas relation till sina barn.

Fysisk aktivitet Àr livsviktigt för mÀnniskan, hon Àr konstruerad för rörelse. I det fysiskt inaktiva samhÀlle som vi idag lever i har en mÀngd folksjukdomar sÄ som benskörhet, fetma och diabetes uppkommit pÄ grund av den livsstil vi för. VÄr livsstil lÀggs till grunden redan i barndomen och det Àr dÀrför viktigt att vi tidigt uppmuntrar vÄra barn till att röra pÄ sig. Det Àr dock inte enbart för att förebygga sjukdomar som det Àr viktigt med fysisk aktivitet. Rörelse Àr viktigt för barnets fysiska och psykiska utveckling.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svÄrt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsÀttningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger pÄ sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, pÄ 3-5Ärsavdelningar, pÄ tvÄ skÄnska förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att ge utökad kunskap om hur man kan fÄ med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten pÄ en förskola. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptÀcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur pÄverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet Àr en förutsÀttning för att barn ska kunna leka, det Àr vÀsentligt att barn fÄr gott om tid pÄ sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan pÄ barns lek och att pedagoger kan hjÀlpa leksvaga barn genom att sjÀlva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Bakgrund: NÀstan varje dag fÄr en familj beskedet att deras barn drabbats av cancer. Detta innebÀr ett stort psykiskt pÄfrestande för förÀldrarna och de tvingas omvÀrdera sina prioriteringar i livet. FörÀldrarna kÀnner sitt barn bÀst och dÀrför har de en mycket viktig roll i vÄrdandet. SjukvÄrden mÄste involvera hela familjen genom att ha en familjecentrerad vÄrd. Syfte: Syftet var att fÄ mer kunskap kring upplevelsen av att vara förÀlder till ett barn som lever med cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes. Fem sjÀlvbiografier som var skrivna ur förÀldrarnas perspektiv analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultat: Att ha ett barn med cancer innebÀr olika upplevelser för förÀldrarna.