NÀr vi sÀger att en entitet orsakar en annan, antas ett kausalt förhÄllande föreligga mellan de bÄda. Diskussionen gÀllande specificeringen av dessa entiteter, allmÀnt kallade kausala relata, har i mÄngt och mycket begrÀnsats till debatten om vilken typ av entiteter de mÄste vara. Den vanligaste uppfattningen Àr att kausalitet Àr en relation mellan olika hÀndelser, dÀr dessa antas vara partikulÀra entiteter som upptar spatiotemporala regioner. Vi kannotera, till exempel, David Lewis och Helen Beebee som representanter fördenna syn.2 Konkurrerande teorier placerar istÀllet sÄdant som fakta eller egenskapsinstansieringar i de kausala relationerna..

Ett hyresförhÄllande kan vid flera olika tillfÀllen leda till att hyresgÀsten anser sig ha rÀtt till nedsÀttning av hyran. Det kan baseras pÄ hinder eller men i nyttjanderÀtten, pÄ att hyresgÀsten har rÀtt till ersÀttning för skada eller att sÄdan brist avhjÀlpts pÄ hyresgÀstens bekostnad. HyresgÀsten kan ocksÄ ha en motfordran pÄ hyresvÀrden som denne önskar rÀkna av mot sin hyra. Vari denna motfordran bottnar Àr ovÀsentligt sÄ lÀnge det Àr hyresgÀsten och hyresvÀrd-en som Àr avtalsparter. Att i sÄdant lÀge endast innehÄlla prestationen skulle kunna innebÀra att hyresgÀsten riskerar att förlora sin nyttjanderÀtt.

Uppsatsen Àr en översÀttningssociologisk studie om översÀttningsnormer vid granskningsfasen vid Europeiska kommissionen (EK) och bestÄr av tvÄ delstudier. Den första studien Àr textbaserad och fokuserar pÄ revideringar vid granskningsfasen. Materialet utgörs av fyra översÀttningar i tre stadier frÄn franska till svenska frÄn EK. Den andra delstudien bestÄr av intervjuer med tvÄ översÀttare vid EK. Metoden till den första delstudien Àr hÀmtad frÄn Nordman (2009).

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilken syn pedagoger verksamma i förskoleklass har om skolgÄrden samt hur de anvÀnder sig av den. För att ta reda pÄ detta har vi utfört kvalitativa intervjuer med fyra förskoleutbildade pedagoger i en skola i Norrbotten. I bakgrunden behandlas litteratur som visar pÄ vilket sÀtt skolgÄrden har anvÀnts samt vilken roll pedagogerna upplevts ha haft i utemiljön. I resultatet har vi kommit fram till att skolgÄrden pÄ ett medvetet sÀtt inte utnyttjas till fullo, dÀrför att bÄde litteratur samt undersökning har gett oss en uppfattning om att ett missnöje finns. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna hellre tar sig ivÀg frÄn skolgÄrden och genomför de utomhuslagda lektionerna i annan nÀrmiljö.

Ledarskap Àr idag ett högst aktuellt Àmne. Företag etablerar sig i andra delar av vÀrlden och globaliseringen gör att organisationer mÄste integrera med andra kulturer Àn sin egen. Ledarskap blir dÄ en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vÄr uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext Àn vÄr egen. Med hjÀlp av ett MFS-stipendium frÄn Sida fick vi möjlighet att Äka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Revisorn blir skadestÄndsskyldig mot aktieÀgarna och annan huvudsakligen nÀr han brister i att upprÀtthÄlla god revisionssed och dÄ oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. AktieÀgarna kan inte anses vara en ÀndamÄlsenlig avgrÀnsning av revisorns skadestÄndsberÀttigade krets. UtifrÄn behovet av revision förklaras revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att revisorns ansvar mÄste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar strÀcker sig lÀngre Àn till aktieÀgarna men ju lÀngre avstÄndet Àr mellan intressenten och företaget och revisorn desto svÄrare blir det att visa pÄ revisorns uppsÄt eller oaktsamhet..

BCFP (BarnCancerFöreningsProgrammet) Àr ett verktyg som ska anvÀndas till att hantera information om insamlingsbössor samt kringliggande information Ät Barncancerföreningen Norra. Tidigare anvÀndes Microsoft Excel för att hantera dessa uppgifter. Detta var inte en lÄngsiktigt hÄllbar lösning dÀrför att informationen inte gÄr att överblicka och önskvÀrd information Àr svÄr att hitta. Det finns ocksÄ en annan lösning utvecklad i Microsoft Access men denna lösning var inte anpassad till Norra föreningens behov och skulle vara tidskrÀvande att vidareutveckla/omarbeta. Detta medförde att mÄlet med det hÀr projektet blev att ta fram ett nytt system för hantering av ovanstÄende uppgifter.

Under mina Är pÄ lÀrarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat pÄ diverse olika förskolor och skolor i olika samhÀllsskikt, dessa skolor har haft varierande mÄngfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika hÀrkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssÀtt. DÀrför vill jag i detta arbete, med hjÀlp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bÀst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssÀtt. För att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för elever med en annan kulturell bakgrund Àn den svenska eller svÄrigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan anvÀnda sig utav i undervisning av historia.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

Institutet envarsgripande Àr nÄgot som varje individ bör kÀnna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt krÀnka nÄgons frihet och dÀrmed sjÀlv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet Àr relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en nÀrmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats Àr att ge en enskild en förstÄelse för vad institutet egentligen Àr, hur det skall anvÀndas samt brister och risker med detsamma.

Syftet med denna uppsats var att se hur Aftonbladets förmedling av risken för ett utbrott av fÄgelinfluensan har skildrats. Vi var intresserade av att undersöka om risken har förÀndrats genom de fyra första upptÀckterna i Sverige.I vÄr undersökning har vi kommit fram till att Aftonbladet anvÀnder sig av de diskurser som rÄder i samhÀllet tex. sjukdomsdiskursen, expertdiskursen och nationsdiskursen. Detta anser vi att de gör för att appellera till lÀsare och skapa ett intresse för tidningen. En annan intressant aspekt som vi har kunnat utlÀsa var att Aftonbladet har byggt upp och breddat risken för fÄgelinfluensan, genom att identifiera nya riskgrupper i artikelserien.

Delaktighet pĂ„ olika samhĂ€llsarenor för personer med funktionsnedsĂ€ttningar Ă€r ett vĂ€ldokumenterat problem. Daglig verksamhet Ă€r en insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Övergripande mĂ„l med insatsen Ă€r att den ska leda till delaktighet inom verksamheten samt till ökad delaktighet i samhĂ€llet. Forskningens syfte har varit att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt personalen pĂ„ daglig verksamhet arbetar med att stötta arbetstagarna sĂ„ de kan utvecklas och uppnĂ„ de individuella mĂ„l som varje arbetstagare har, samt att se hur personalen arbetar med arbetstagarnas delaktighet inom den dagliga verksamheten och ute i samhĂ€llet. Ett personalperspektiv Ă€r intressant dĂ„ det framkommit att personalens pĂ„verkan av arbetstagarna Ă€r stor.

I Sverige fÄr en person som lider av en allvarlig psykisk störning som begÄr ett brott inte dömas till fÀngelse utan döms istÀllet till rÀttspsykiatrisk vÄrd. För att alla aspekter av individens behov ska kunna tillgodoses samarbetar olika yrkesgrupper bÄde i och utanför den rÀttspsykiatriska vÄrden. Inom vÄrden finns olika professioner som ska bidra med medicinska, psykologiska och sociala perspektiv pÄ vÄrdbehovet. Denna studie undersöker och beskriver det professionella sociala arbetet genom att beskriva kuratorns roll och arbete i den rÀttspsykiatriska vÄrden genom att söka svar pÄ frÄgorna, vilka ramar finns kring arbetet, vilka arbetsuppgifter har kuratorn, vad kuratorns roll Àr i samarbetet med andra och vilka perspektiv ligger till grund för kuratorns arbete. Vid genomförandet av studien anvÀndes en kvalitativ metod dÀr intervjuer gjordes med fem kuratorer verksamma i bÄde den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden och pÄ en rÀttspsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning, Àven annan relevant skriftlig information och litteratur anvÀnds för att belysa studiens syfte.

Syftet med uppsatsen Àr att studera ett eventuellt samband mellan rörelse och lÀslust i ett genusperspektiv. En enkÀtundersökning har dÀrför genomförts pÄ 262 elever i Ärskurs fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts pÄ fem skolor i tvÄ kommuner. En enkÀtundersökning har valts för att syftet krÀver svar frÄn mÄnga respondenter. Resultatet av undersökningen visar att rörelse och lÀslust har ett visst samband.

Syftet med min undersökning har varit att utifrÄn begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsÀttningar försöka ta reda pÄ hur man resonerar kring elever i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det Àr en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid tvÄ olika högstadieskolor i tvÄ olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har ocksÄ anvÀnt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning.