I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksko?terskor harkring stigmatisering av patienter med psykisk oha?lsa, hur de bemo?ter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksko?terskor kan arbeta fo?r att motverka stigmatisering. Metod: Underso?kande design med kvalitativ inneha?llsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fo?rdelade pa? tva? fokusgrupper.

Parkinsons sjukdom Àr en av de kroniska progressiva sjukdomar som medför funktionshindrade tillstÄnd hos den sjuke och pÄverkar personens livsvÀrld. Antalet personer med Parkinsons sjukdom kommer att öka alltmer med Äldrande befolkning. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser att leva med Parkinsons sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att ha en oförutsÀgbar och olydig kropp pÄverkade det dagliga livet; att kÀnna oro och trötthet skapade en pÄfrestande tillvaro; att ha förÀndrad sjÀlvstÀndighet gav förbÀttrade relationer med nÀrstÄende och minskat samspel med andra; att lÀra sig leva med sjukdomen och acceptera den, gav mening med livet. Resultaten visade att Parkinsons sjukdom pÄverkade personers fysiska, psykiska och sociala existens med andra negativt, men relationer med nÀrmaste familjemedlemmar förbÀttrades.

Bakgrund Vi lever lÀngre, men utsÀtts samtidigt för en allt större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa och sjukdom, vilket bland annat beror pÄ att depressioner Àr Äldersrelaterade, orsakade av olika kroppsliga sjukdomar eller förluster av nÀtverk. Bland Àldre över 70 Är har 30 % en lÀttare eller svÄrare psykisk sjukdom och/eller ohÀlsa. Detta Àr en stor utmaning för framtidens vÄrd och Àldreomsorg. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet Àr att visa exempel pÄ hur man över verksamhets- och professionsgrÀnser kan arbeta och bemöta Àldre som lider av psykisk ohÀlsa och sjukdom. Jag vill Àven ta reda pÄ vilken roll socialarbetaren kan ha i ett Àldrepsykiatriskt team.

Introduktion: PÄverkan av stress pÄ immunförsvarsresponsen kan leda till mer kraftfullt inflammatoriskt svar som leder till parodontal vÀvnadsnedbrytning. Enligt hypotesen kan psykologiska faktorer, sÄsom stress, i kombination med förÀndrat munhygienbeteende ha betydelse för parodontala sjukdomstillstÄnd (Genco et al. 1998).Syfte: Att beskriva samband mellan stress och parodontal sjukdom.FrÄgestÀllning: Vilka samband föreligger mellan stress och parodontal sjukdom?Metod: LitteraturstudieResultat: Föreliggande litteraturstudie visar att det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förÀndrat munhygienbeteende och genom förhöjda nivÄer av stresshormoner, sÄsom cortisol och dehydroepiandrosterone (DHEA) i saliv, gingivalvÀtska och blodserum.Konklusion: Det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förÀndrat munhygienbeteende samt genom förhöjda nivÄer av stresshormoner i saliv, gingivalvÀtska och blodserum. Dock kan inga definitiva slutsatser faststÀllas med denna litteraturstudie..

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Att drabbas av smittsam sjukdom Àr fysiskt, psykiskt krÀvande och har en stor pÄverkan pÄ det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en smittsam sjukdom. 15 kvalitativa artiklar lÄg till grund för litteraturstudien och analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara rÀdd, inte ha kontroll och kÀnna sig uppgiven: Att bli invaderad och hindrad av trötthet: Att oroa sig för att smitta andra och dÀrmed ha behov av information och stöd: Att kÀnna sig utstött, straffad och att inte rÀcka till: Att acceptera sin sjukdom och gÄ vidare. Hela individen och dennes vardag pÄverkades och det fanns ett behov av stöd och information för att kunna hantera situationen pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt.

Bakgrund:PartnervÄld, i synnerhet mÀns vÄld mot kvinnor, har genererat stor uppmÀrksamhet i Sverige och pÄ senare Är har Àven kvinnors vÄld mot mÀn uppmÀrksammats. Forskningen Àr oenig betrÀffande mÀn och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervÄld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelÄg vid partnervÄld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos misstÀnkta mÀn och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÄlsÀgande mÀn och kvinnor.Metod:SextioÄtta polisanmÀlda Àrenden av partnervÄld i VÀstra Götalands lÀn undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.

Introduktion Palliativ vÄrd Àr en vÄrdfilosofi med specifik kunskap om att lindra lidande nÀr bot inte finns att tillgÄ. Parkinsons sjukdom Àr en progressiv, kronisk, neurologisk sjukdom. Sjukdomen kommer med tiden att innebÀra att den drabbade blir mer och mer beroende av hjÀlp frÄn sin omgivning. Palliativ vÄrd förknippas ofta med cancersjukdom trots att den palliativ vÄrdfilosofin kan tillÀmpas oberoende av diagnos. Syfte Belysa hur personer med Parkinsons sjukdom och deras anhörigvÄrdare uppfattar hur det Àr att leva med Parkinsons sjukdom i ett palliativt skede samt belysa hÀlso- och sjukvÄrdens roll.

Att fÄ en livshotande sjukdom kan vara en stor kris och Àr ett lidande. Tidigare forskning Àr till stor del fokuserad pÄ patienters upplevelser i ett terminalt skede och visar vikten av en öppen kommunikation, att leva ett aktivt normalt liv och att mÀnniskors uppfattning om döden Àr olika. Syftet med denna studie var att beskriva hur det Àr att leva med en livshotande sjukdom i det vardagliga livet vilket har studerats med hjÀlp av sjÀlvbiografier. Studien har en kvalitativ ansats, baserad pÄ sex sjÀlvbiografier. Resultatet beskrivs i form av fem teman, som illustreras och förtydligas med citat.

Bakgrund: Schizofreni Àr en allvarlig psykisk sjukdom kÀnnetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmÄgor. Det rÄder otillrÀckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast Äsidosatta fastÀn de spelar en viktig roll i vÄrden och personers liv. En bÀttre förstÄelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bÀttre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie Àr att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser sÄsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hÀlsoprocesserna.Diskussion: LivsvÀrlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

Cancer Àr en sjukdom som vÀcker mÄnga tankar och kÀnslor. Tidigare vÀrderingar och prioriteringar i livet ifrÄgasÀtts och omvÀrderas oftast av den som drabbats av cancer. En allvarlig sjukdom som cancer kan bidra till stress och pÄverka kroppen pÄ flera sÀtt, försÀmrat immunförsvar Àr ett av dem. Coping Àr ett begrepp som innebÀr individens sÀtt att hantera en svÄr situation. Coping delas in i tvÄ huvudgrupper, emotionell- och problemfokuserad coping.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater rapporterar i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hÀlsa försÀmrats och socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater Àr viktigt för att stÀvja den nedÄtgÄende trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 Är (M=17.91) besvarade en enkÀt om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och vÀlmÄende i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa.Dessutom, beroende pÄ om det var socialt stöd frÄn lÀrare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hÀlsa.

Syfte: Studien vill undersöka hur en persons uppvÀxt ser ut; som har vuxit upp med en psykiskt sjuk; och vilket stöd personen har haft eller inte haft. Vilka relationer som har varit viktiga och varför. FrÄgestÀllningar: Hur upplevde de relationen med och kÀnslorna inför sina förÀldrar? Vilken Vetskap har de haft om sjukdomen och pÄ vilket sÀtt har det pÄverkat dem? Har de fÄtt stöd och i sÄ fall varifrÄn?Med hjÀlp av halvstrukturerade djupintervjuer med fyra vuxna barn till psykiskt sjuka har detta undersökts. Det konstateras att dessa barn kan kÀnna en egen skuld för förÀlderns sjukdom, att de fÄr ta ett stort ansvar för sin och familjens situation.

Syftet med studien Àr att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som Àr av vikt i ÄterhÀmtningen frÄn psykisk ohÀlsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse FontÀnhuset uppfattas ha i ÄterhÀmtningsprocessen utifrÄn professionellas uppfattning. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gÀllande ÄterhÀmtning för individer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Hur uppfattas FontÀnhusets betydelse i relation till ÄterhÀmtning för personer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Metoden till denna studie Àr en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssÀtt har empowerment anvÀnts.