Personer med psykisk ohÀlsa Àr som alla andra mÀnniskor, de drabbas av somatiska sjukdomar. NÀr dessa personer söker vÄrd inom somatiken fÄr de ofta en sÀmre bedömning, som i sin tur kan leda till sÀmre hÀlsa och ökad dödlighet. Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem och som sjuksköterska inom somatisk vÄrd kommer vi att möta dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityd och uppfattningar av att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa i somatiken. Metod: Litteraturstudie med 6 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar. Resultat: VÄrdpersonalens attityd, uppfattningar och förutsÀttningar var de 3 teman som vÄr innehÄllsanalys resulterade i, subkategorier som rÀdsla, krÀvande patientgrupp och utbildning framkom. Kunskapsluckorna upplevdes som stora och de negativa attityderna som dominerande. Slutsats: Negativa attityder och negativa uppfattningar grundade sig framförallt pÄ kunskapsbrist av att vÄrda personer med psykisk ohÀlsa.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen medför bördor för anhöriga. Anhöriga fÄr göra uppoffringar pÄ sitt eget liv och mÄnga faktorer i livskvaliteten pÄverkas. Syfte: Syftet Àr att beskriva vilka faktorer som pÄverkar anhörigas livskvalitet nÀr en familjemedlem har Alzheimers sjukdom.Metod: Sökorden var Alzheimers sjukdom, anhöriga och livskvalitet och sökningen utgick frÄn tre databaser. Studien Àr litteraturbaserad och grundad pÄ nio vetenskapliga artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa.

NÀr en mÀnniska drabbas av lÄngvarig sjukdom förÀndras livet radikalt, det Àren hÀndelse som delar upp livet före och efter sjukdom. Transition Àr enkomplex och personlig process som handlar om att utforska det egnamedvetandet för att komma till insikt och finna mening. Syftet med vÄrlitteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lÄngvarig sjukdomur ett transitionsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 11vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med manifest deduktivinnehÄllsanalys. Det resulterade i nio kategorier; att stÀllas inför ett besked, attfÄ ett förÀndrat liv med förluster, att kÀnna ovisshet och osÀkerhet, att varaberoende av andra, att förlora sin sjÀlvkÀnsla, att vara ensam i sin sjukdom, attÄterta kontrollen och bli medveten om sin kropp, att kÀnna hopp, stöd ochlycka, att prioritera och lÀra sig av erfarenheter.

Parkinsons sjukdom Àr en kronisk neurologisk sjukdom som förÀndrar hela en persons liv bÄde fysisk och psykiskt sÄvÀl som socialt och relationsmÀssigt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer med Parkinsons sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Det framkom i litteraturstudien att personer med Parkinsons sjukdom upplevde begrÀnsad rörlighet och förÀndrad vardag.

Bakgrund: I Sverige lider 20-40 procent av befolkningen av psykisk ohÀlsa. Det Àr den tredje vanligaste orsaken till att söka hjÀlp i primÀrvÄrden. LivsförÀndringar kan leda till psykisk ohÀlsa och samtalsbehandling kan vara exempel pÄ bearbetning för att förbÀttra hÀlsan. PrimÀrvÄrden Àr den första instansen till psykisk omvÄrdnad och en av dess uppgifter Àr förebyggande hÀlsoarbete. Syfte: Var att beskriva patienters behov av samtal med sjuksköterska i primÀrvÄrden vid psykisk ohÀlsa samt vad patienterna upplevde av samtalet.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

Att drabbas av och leva med Parkinsons sjukdom innebÀr en förÀndrad livssituation för en mÀnniska. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. Tio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i fem kategorier: att kÀnna lÀttnad men ocksÄ en börda att fÄ sin diagnos: att kÀnna sig utmattad av att inte kunna kontrollera sin kropp: att vara rÀdd för att bli beroende av och en börda för andra mÀnniskor att kÀnna sig annorlunda, skÀmmas och inte tas pÄ allvar: att kÀnna sig rÀdd för sjukdomens utveckling men vilja kÀmpa och leva för stunden. Upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom var att de hade behov av kunskap och information angÄende sin sjukdom. MÀnniskor med Parkinsons sjukdom fick kÀmpa för att orka med dagligt liv och de upplevde att det var viktigt att bli bemötta med respekt och förstÄelse frÄn omgivningen.

Alla har nÄgon gÄng mot sin vilja fÄtt en störande tanke pÄ hjÀrnan. En skrÀmmande bild eller en kÀnsla av att nÄgonting Àr fel.I den hÀr artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet ? de har skenat ivÀg och blivit ett hinder för normalt umgÀnge med andra mÀnniskor.LÀs om livet som tvÄngssjuk..

The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ?role exit?.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Inledning: Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande problem som ses hos bÄde individer och i samhÀllet i stort, det medför stora kostnader och lidande för individer och anhöriga. MÄnga av de med psykisk ohÀlsa söker hjÀlp i primÀrvÄrden men primÀrvÄrden Àr dÄligt rustade för att hjÀlpa dessa personer. Distriktssköterskor trÀffar en stor del av befolkningen och dÀrmed mÄnga mÀnniskor med psykisk ohÀlsa. Med anledning av detta önskar uppsatsen beskriva distriktssköterskans arbete med patienter som upplever psykisk ohÀlsa. Syfte: Syftet med denna studie Àr att sammanstÀlla och analysera forskning om distriktssköterskors omvÄrdnad riktad till patienter som upplever psykisk ohÀlsa, ur ett primÀrvÄrdsperspektiv.Metod: Forskningsplanen Àr utformad som en systematisk litteraturstudie med bÄde kvalitativa och kvantitativa data, Mixed methods.

Psykisk hÀlsa pÄverkas av ett flertal bestÀmningsfaktorer och Àr en förutsÀttning för att mÀnniskor ska mÄ bra. Den psykiska ohÀlsan har varit ett av de största folkhÀlsoproblemen i Sverige de senaste Ären. Den senaste Liv & HÀlsa ung undersökningen visade pÄ försÀmrad psykisk ohÀlsa bland ungdomar i StrÀngnÀs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förstÄelse för varför den psykiska ohÀlsan ökar bland ungdomar i StrÀngnÀs kommun samt vilka ÄtgÀrder ungdomarna sjÀlva anser skulle kunna förÀndra problemet. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer pÄ ungdomar i nionde klass.

Arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa Àr idag ett vÀxande folkhÀlsoproblem och en orsak till att lÄngtidssjukskrivningar ökar dramatiskt, vilket innebÀr en stor samhÀllsekonomisk kostnad. Syftet med denna kvalitativa studie, dÀr fyra personer intervjuades, var att undersöka hur arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa upplevdes och via bakomliggande faktorer vÀcka reflektioner över preventiva insatser i samhÀllet. I resultatet framkom tydligt att organisationsförÀndringar, resursbrist och stegrade krav var centrala orsaksfaktorer till att individerna successivt tömdes pÄ livsbejakande kÀnslor genom en maktlöshet och brist pÄ ÄterhÀmtning. Vilket tog sig uttryck i fysiska, psykiska och sociala problem. För att bromsa problemet krÀvs en utökad forskning inom sjukfrÄnvaro och intervention.

Parkinsons sjukdom Ă€r en vanlig neurologisk sjukdom och den vanligaste motorikstörningen. Mer Ă€n 70 % av patienter med Parkinsons sjukdom rapporterar problem med röst och tal. Syftet med dennas studie var att undersöka hur personer med Parkinsons sjukdom upplever sin rösthĂ€lsa och jĂ€mföra detta med normaldata frĂ„n tidigare studier. Även huruvida information om röstförĂ€ndringar i samband med Parkinsons sjukdom nĂ„tt deltagargruppen utreddes. Som undersökningsinstrument anvĂ€ndes formulĂ€ret Rösthandikappindex (RHI), som ger ett subjektivt mĂ„tt pĂ„ rösthĂ€lsa.

 Bakgrund: I Sverige finns det cirka 160 000 personer som Àr drabbade av nÄgon form av demenssjukdom och av dessa lider ca 60 % av Alzheimers sjukdom. Cirka en halv miljon svenskar berÀknas vara anhöriga till nÄgon som drabbats av Alzheimers sjukdom. Alzheimers kallas ibland för de anhörigas sjukdom, eftersom livssituationen förÀndras bÄde för den drabbade och för de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie.