Syftet med studien var att genom intervjuer med personal inom socialpsykiatrin ta reda pÄ deras upplevelser av stigmatiseringstendenser och mediabild i relation till personer med psykisk ohÀlsa och till sig sjÀlva som yrkespersoner. Tidigare forskning visar pÄ stigmatisering, diskriminering och mediapÄverkan i samband med psykisk ohÀlsa. En meningskategorisering av insamlat intervjumaterial fann mönster i intervjuerna betrÀffande individsyn, stigmatiseringsuttryck, mediapÄverkan samt generell okunskap om psykisk ohÀlsa. Resultatet bekrÀftar tidigare studier om okunskap och mediapÄverkan samt motsÀger delvis tidigare forskning gÀllande diskriminering av psykiatripersonal. Resultatet visar Àven hur personalen inom socialpsykiatrin upplever att stigmatiseringen kan minskas utifrÄn ökad kunskap om psykisk ohÀlsa och medvetenhet om varje mÀnniskas vÀrde..

Antal förÀndringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt Àr alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hÀlsa pÄ arbetsplatsen vid organisationsförÀndringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hÀlsa har i denna studie mÀtts i form av en enkÀtundersökning, dÀr 84 anstÀllda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hÀlsan hos de anstÀllda vid en svensk myndighet sÄg ut efter de förÀndringar som myndigheten genomgÄtt, samt klargöra de ovan nÀmnda faktorernas koppling till en god respektive dÄlig psykisk hÀlsa. Resultatet visade att de anstÀllda överlag tycktes ha en god psykisk hÀlsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förÀndringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hÀlsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förÀndringar inom organisationer..

Vid en kronisk sjukdom gÀller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvÄrd. VÄrdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvÄrdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka pÄ lÀrandet i egenvÄrden i samband med kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lÀrandet, trygghetens betydelse för lÀrandet och förebilders betydelse för lÀrandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan pÄ lÀrandet för personer med kronisk sjukdom i egenvÄrden..

Bristerna inom psykiatrin har lÀnge varit mycket pÄtagliga och anhörigas behov av stöd och hjÀlp har i mÄnga fall varit underminerade. MÄnga slutna vÄrdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning pÄ de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gÀllande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades pÄ 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och vÀrderades.

Bakgrund: Antalet personer som fÄr nÄgon form av demenssjukdom ökar som en följd av att mÀnniskor lever lÀngre och att sjukdomen ökar med stigande Älder. Den vanligaste formen Àr Alzheimers sjukdom. Demens definieras ofta som de anhörigas sjukdom, den som fÄtt sjukdomen fokuseras det sÀllan pÄ. Det Àr en kronisk sjukdom och tillhör en av vÄra folksjukdomar med dödlig utgÄng. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att fÄ och leva med Alzheimers sjukdom.

Psykisk ohÀlsa som oro, Ängest, depressioner och sömnsvÄrigheter Àr sÄ omfattande i Sverige att det idag Àr ett folkhÀlsoproblem. Personer med psykisk ohÀlsa efterfrÄgar alltmer komplementÀra behandlingsmetoder, dÀrför Àr det av intresse att belysa upplevelsen av en komplementÀr metod som anvÀnds vid psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av öronakupunktur som behandlingsmetod vid psykisk ohÀlsa. Metod: En kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Tio patienter som fÄr öronakupunktur mot oro, Ängest, depression och/eller sömnsvÄrigheter intervjuades.

Psykisk ohÀlsa utgör ett omfattande hÀlsoproblem i Sverige och kan medföra svÄra konsekvenser för individer. MÄnga mÀnniskor söker dock inte den hjÀlp de behöver för sina psykiska problem. Studiens syfte var sÄledes att studera mÀnniskors upplevelser av och attityder till att inte söka professionell hjÀlp vid psykisk ohÀlsa. I studien intervjuades sju personer i Äldrarna 22-65 Är, varav fyra kvinnor och tre mÀn med olika bakgrund av psykisk ohÀlsa. Analysen identifierade fyra olika kategorier av orsaker bakom att inte söka hjÀlp: (1) upplevda nackdelar, (2) upplevde inte situationen som tillrÀckligt allvarlig, (3) tro pÄ bÀttring utan professionell hjÀlp och (4) okunskap/lÄg tilltro till professionell hjÀlp.

HÀlsa upplevs olika och tas oftast för givet. Sjukdom pÄverkar upplevelsen av hÀlsa. Personer prövas dÄ med hinder och begrÀnsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med kronisk sjukdom upplever hÀlsa. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ, manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att finna balans i tillvaron, att genom relationer fÄ stöd och förstÄelse, att bli stÀrkt av tro och hopp och att lÀra sig leva med begrÀnsningar i vardagslivet.

I Sverige har befolkningens hÀlsa försÀmrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hÀlsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras pÄ en enkÀtundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 förÀldrar, 24 ickeförÀldrar, 36 mÀn samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj Àr god, Àr Àven psykisk hÀlsa det. FörÀldrarna upplevde i högre grad Àn ickeförÀldrar att de inte hade tillrÀckligt med tid till familjen pÄ grund av arbetet.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvÀren hos elever kan knytas till den individualisering som Àr en del av den moderna utvecklingen. Att sÄ tidigt som möjligt upptÀcka och behandla psykisk ohÀlsa Àr angelÀget. Skolsköterskan Àr central för skolhÀlsovÄrden dÄ hon Àr tillgÀnglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohÀlsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.

Bakgrund: En vanlig men inte sÄ ofta uppmÀrksammad sjukdom, Body Dysmorphic Disorder (BDD), kan för den drabbade orsaka stort lidande och begrÀnsningar i livet. En ohÀlsosam fixering vid en viss kroppsdel och dess upplevda defekt kan leda till överdrivna skönhetsrutiner eller rÀdsla för sociala sammanhang. DÄ personer som Àr drabbade av BDD upplever att en viss kroppsdel Àr defekt, finns dessa personer representerade pÄ kliniker som genomför kosmetiska ingrepp. Syfte: Vi avser med denna litteraturstudie studera hur hÀlsan pÄverkas hos personer med BDD efter kosmetisk plastikkirurgi. Metod: Studien Àr baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar som granskats, kvalitetsbedömts och analyserats utifrÄn Fribergs (2012) mall.

Crohn?s sjukdom Àr en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som upptrÀder i skov. Hela magtarmkanalen kan drabbas av inflammationen, vanligast Àr dock ileum och colon. Orsaken Àr Ànnu okÀnd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vuxna individers upplevelser av Crohn?s sjukdom, om sjukdomen pÄverkar livskvaliteten samt fysiska och psykiska aspekter.

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort folkhÀlsoproblem vÀrlden över och problemen förvÀntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens vÀlmÄende och kan Àven pÄverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var Àr att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohÀlsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie dÀr Ätta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design anvÀndes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.