Bakgrund: Hand-fot syndrom är en form av perifer sensorisk neuropati orsakad av cytostatikabehandling. Syndromet kan ge biverkningar såsom smärta, obehag, domningar, svullnad och nedsatt balans. Utvärderade behandlingsmetoder saknas.Syfte: Undersöka hur tolv veckors sjukgymnastisk behandling med långvågsdiametri, interferens och balansträning påverkar biverkningar i fot/underben orsakad av cytostatikabehandling hos sju patienter med hand-fot syndrom.Metod: Gruppstudie, kvasiexperimentell resultatstudie. Sju patienter deltog. Variabler som mättes var, smärta, obehag, domningar och balans.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer bland män i Sverige. Att få en cancerdiagnos innebär stress för både patienten och dess partner.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grad av stressreaktioner i form av undvikande beteende och pa?trängande tankar hos patienter med prostatacancer och deras partner. Ytterligare ett syfte var att kvalitetssäkra mätinstrumentets formulering och svarsalternativ.Metod: Arbetet var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkät ?Impact of Event Scale? (IES) samt en enkät utformad enligt ?The Question and Answer Model? (QAM) för att kvalitetssäkra IES.

Ungefär var tredje person i Sverige kommer under sin livstid få diagnosen cancer. Det innebär att sjuksköterskor oavsett arbetsplats behöver ha kunskap om dessa patienter. Att få en cancerdiagnos innebär att känna ett hot mot existensen och vanliga reaktioner är känslor som ångest och stress. Tillsammans med fruktan för döden uppkommer också känslor av chock, sorg, vrede och förtvivlan men också rädsla och oro inför framtiden och behandlingen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna cancerpatienters upplevelse av tiden mellan primärdiagnos och behandling.

HPV är en grupp av över 100 olika virustyper varav 40 kan infektera könsorganen. Dessa virus orsakar den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige och även i övriga världen. Personer med kvarstående HPV-infektion har en ökad risk att på sikt få cellförändringar och cancer, framför allt livmoderhalscancer. HPV-typ 16 och 18 är de typer som oftast orsakar livmoderhalscancer (omkring 70 % av fallen). Införandet av program för regelbundna gynekologiska cellprovskontroller har under de senaste 40 åren minskat insjuknandet i livmoderhalscancer med drygt 60 procent i Sverige.

Denna C-uppsats a?r inspirerad av en kvantitativ ansats om a?la?ndska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltsa? inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet a?r att belysa hur ho?gstadieungdomar pa? A?land resonerar kring olika fra?gor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Underso?kningen a?r gjord pa? a?ttondeklassister, det vill sa?ga 14- 15 a?riga ungdomar.Studien a?r utfo?rd pa? na?stan alla ho?gstadieskolor pa? A?land, totalt fem stycken.

Hälsosamma kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet har visat sig vara viktiga beståndsdelar i förebyggandet och behandlingen av flertalet sjukdomar. Människors uppfattningar har visat sig vara av vikt i förändringen mot en mer hälsosam livsstil. Syftet med studien är att kartlägga uppfattningar bland vuxna invånare i Göteborgs kommun, med avseende på kost- respektive motionsvanornas betydelse för såväl den personliga risken, som allmänhetens risk att drabbas av sju livsstilsrelaterade sjukdomstillstånd. Enkäter valdes som forskningsmetod i syfte att samla in kvantitativa data från 180 individer i tre av Göteborgs kommuns tio stadsdelar. Resultaten visade att tron på livsstilens inverkan på sjukdomsriskerna, generellt sett, var stor men varierade beroende på sjukdomstillstånd.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

BakgrundFatigue är ett begrepp som beskriver trötthet som påverkar den drabbades dagliga liv negativt. I samband med en cancerbehandling drabbas i stort sett alla patienter av fatigue i olika grad. När sedan behandlingen är slutförd kvarstår problemet med trötthet, och behov finns av rehabilitering som syftar till att patienten ska återgå till en normal nivå av trötthet. Antalet patienter som överlever sin cancerbehandling ökar och då även deras behov av rehabilitering. Därför är det viktigt att utvärdera den cancerrehabilitering som bedrivs idag.SyfteAtt beskriva hur fatigue förändras hos patienter som genomgått cancerrehabilitering.MetodPatienter som deltagit i ett program för cancerrehabilitering har fått fylla i ett formulär som mäter nivån av fatigue.

Introduktion:Att få ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer är ett förödande besked för hela familjen. Därför behöver sjukvården se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjälp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrarnas upplevelse och reaktion när deras barn får en cancerdiagnos samt vilka strategier de använder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingår 14 stycken artiklar varav 12 stycken är kvalitativa och 2 stycken är kvantitativa som granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna reagerade på diagnosen med stor sorg, rädsla och ångest.

Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).