Marknaden för smartphones har vuxit stort under de senaste Ären och Àven utveckling av applikationer till dessa. DÄ utveckling av applikationer för smartphones skiljer sig frÄn traditionell utveckling sÄ passar inte traditionella utvecklingsprocesser för utveckling till smartphones pÄ ett optimalt sÀtt. Denna studie undersöker mobilapplikationsutveckling med fokus pÄ anvÀndbarhet. DÄ det rÄder brist pÄ systemutvecklingsprocesser för mobilapplikationsutveckling sÄ vill denna studie utvÀrdera ISO standarden ?ISO 9241-210 ? AnvÀndarcentrerad design för interaktiva system?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare som Àr verksamma i grundskolans tidigare Är resonerar kring och arbetar med de genusrelaterade mÄl och riktlinjer som finns nedskrivna i de nationella styrdokumenten. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ undersökningsmetod dÀr fyra lÀrare med olika arbetsplatser och erfarenheter har intervjuats. Min undersökning visar att jÀmstÀlldhet Àr ett Àmne som samtliga intervjuade lÀrare anser Àr mycket relevant att arbeta med. Undersökningen visar emellertid ocksÄ att lÀrarna, trots de genusrelaterade mÄl och riktlinjer som finns nedskrivna, saknar ett tydligt gemensamt förhÄllningssÀtt rörande genus och jÀmstÀlldhetsarbete i skolan. JÀmstÀlldhetsarbete förekommer i viss mÄn pÄ klassrumsnivÄ men utöver det visar studien att riktlinjer för ett övergripande jÀmstÀlldhetsarbete saknas..

Mentorskapet Àr en stor del av lÀraryrket för mÄnga gymnasielÀrare. VÄr uppfattning Àr att mentorskapet mellan lÀrare och elev tenderar att fÄ otydliga grÀnser, Àven pÄ skolor dÀr det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svÄrt för lÀraren att avgrÀnsa mentorsrollen. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut pÄ en skola dÀr det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frÄgor om vad lÀrare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingÄ i mentorskapet samt hur detta förhÄller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns pÄ ett utvalt rektorsomrÄde. Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur ett företags etiska riktlinjer implementeras i den dagliga verksamheten samt belysa ledningens roll i denna process.Metod: VÄr uppsats bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av försÀkringsbolaget If. Vi har Àven intervjuat Ledarna ? Sveriges chefsorganisation. VÄr teori har inhÀmtats frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser implementering av etiska riktlinjer ur olika vinklar. Vid uppsatsens genomförande har det hermeneutiska synsÀttet anvÀnts.

MĂ„nga arter av dagrovfĂ„glar har varit och Ă€r fortfarande hotade. Återinplantering Ă€r en vanlig Ă„tgĂ€rd för att restaurera rovfĂ„gelpopulationer. Syftet med studien Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan hur vĂ€l man följt IUCN:s riktlinjer för Ă„terinplantering och framgĂ„ngen hos projekten. Jag har ocksĂ„ utvĂ€rderat vilka som Ă€r de vanligaste Ă„terinplanteringsmetoderna. Dessutom har jag analyserat sambandet mellan projektresultaten och projekttid och antalet utplanterade fĂ„glar.

Syftet med studien var att beskriva och fÄ ökad kunskap om hur sjuksköterskor inom ÀldrevÄrd hanterar situationer dÀr medarbetarna har ett respektlöst förhÄllningssÀtt mot patienten. Studien Àr empirisk och baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem legitimerade sjuksköterskor inom ÀldrevÄrden. FrÄgan som stÀlldes var: Kan du berÀtta om en situation dÀr du upplevde att personalen hade ett respektlöst förhÄllningssÀtt gentemot patienten och hur du hanterade det? Intervjuerna analyserades i tre faser. Resultatet presenterades i tvÄ huvudkategorier och Ätta underkategorier.

PÄ 1800-talet var fattigvÄrdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och sÄ Àr det fortfarande. I denna uppsats Àr det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jÀmföras med den frivilliga delen frÄn 1800-talet, som stÀlls i fokus.Syftet har varit att undersöka vad paragrafen anvÀnds till, om dÀr Àr nÄgon variation gÀllande demografiska variabler eller ÀndamÄl, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna.Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistÄnd uppgÄr till fem kommuner. NÀr det gÀller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information frÄn 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skÀl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer pÄ internet.Resultatet av denna studie Àr att anvÀndningen av paragrafen inte Àr sÄ omfattande och det finns indikation pÄ att det finns en större variation nÀr det gÀller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav Àven en indikation pÄ att det finns problem i det svenska samhÀllet nÀr det kommer till att fÄ tillgÄng till ett stÀlle att vara pÄ, bÄde nÀr man lever och nÀr man dör..

Min essÀ beskriver nÄgra hÀndelser en typisk dag pÄ förskolan som vikarie och om hur arbetet ofta bedrivs i tysthet, genom praktik och erfarenhet. Jag visar hur det kan vara att arbeta utan att ha bestÀmda metoder och riktlinjer. Jag berÀttar om hur otrygg och osÀker jag som pedagog blir av att vi inte har kommunicerat fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt, dÀr regler och riktlinjer gjorts synliga för alla. EssÀn handlar om mina erfarenheter av tyst kunskap, dels som kunskap men ocksÄ som den farliga tystnad jag upplever i arbetet pÄ förskolan.Jag vill undersöka om kommunikation och reflektion kan leda till kunskap och trygghet i arbetet och om de riktlinjer och metoder vi har fungerar och hur vi följer dem i förskolan.Min metod har varit att med analogiskt tÀnkande undersöka förskolan genom jÀmförelser med nÀringslivet, vÄrd och omsorg, skolan och med ridkonsten. Jag har ocksÄ undersökt förskolans styrmedel och vissa tillÀgg.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Verksamheter som Àr beroende av information Àr idag av ett stort behov att skydda denna pÄ ett sÀkert sÀtt. Ett sÀtt att skydda verksamheter frÄn att t.ex. informationen hamnar i orÀtta hÀnder Àr att anvÀnda ett sk behörighetskontrollsystem (BKS). Syftet med BKS Àr att skydda information sÄ att den endast Àr tillgÀnglig för den som har rÀtt att ta del utav den.För att sÀkerhetsarbetet skall fungera tillfredsstÀllande med BKS, Àr det viktigt att personalen i verksamheten Àr medveten om syftet och de sÀkerhetspolicys och riktlinjer som finns i samband med BKS. Syftet med sÀkerhetspolicyn Àr att visa vilken betydelse sÀkerhetsarbetet har i verksamheten.Den centrala delen av detta arbetet Àr den intervjuundersökning som ligger till grund för mitt resultat.

KriminalvÄrdares attityd till intagna har betydelse för att den intagne ska kunna genomgÄ en positiv förÀndring under sin verkstÀllighetstid i anstalt. Studiens syfte var dÀrför att undersöka kriminalvÄrdares attityder gentemot intagna och om olika variabler som t.ex. kön och utbildning pÄverkade den. En sjÀlvdeklarationsstudie med ATP-skalan gjordes pÄ tre olika anstalter och ett hÀkte. Totalt svarade 28 kriminalvÄrdare pÄ enkÀten varav tvÄ tolkades som extremvÀrden och inte togs med i resultatet.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida svensk press behöver tydligare riktlinjer för hur klander frÄn Pressens opinionsnÀmnd, PON, ska publiceras, bÄde i papperstidningar och pÄ nÀtet. Syftet innefattar ocksÄ att försöka definiera den mest lÀmpade utformningen för lÀttillgÀngliga och etiskt korrekta publiceringar av nÀmndens uttalanden. Kvalitativa professionsintervjuer med utgivare, medieforskare samt AllmÀnhetens pressombudsman, PO, analyseras utifrÄn teorier om pressetisk sjÀlvsanering och begreppet media accountability. Resultatet visar att PON:s uttalanden Àr alldeles för lÄnga och otympligt utformade för att tydliga publiceringar ska vara möjliga. NÀmndens riktlinjer Àr förlegade och saknar förankring i det rÄdande medieklimatet.

Detta arbete behandlar anvÀndandet av designriktlinjer vid utformning av anvÀndargrÀnssnitt och huruvida det resulterar i ett anvÀndbart grÀnssnitt. AnvÀndbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lÀrbarhet.MÀnniskans kognitiva förmÄgor, sÄsom informationsbearbetning, studeras inom MÀnniska-Datorinteraktion för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram riktlinjer för grÀnssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd Ät grÀnssnittsdesignern att utforma anvÀndargrÀnssnitt anpassat till anvÀndaren.Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till mÀnniskans kognitiva förmÄgor. De analyserade riktlinjerna tillÀmpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt grÀnssnitt. De bÄda grÀnssnitten stÀlldes mot varandra i ett anvÀndartest dÀr effektiviteten mÀttes.

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

DÄ mÄnga företag vill skaffa sig marknadsandelar genom att leverera rÀtt produkt, vid rÀtt tid och för rÀtt kostnad har de börjat arbeta med Simuleringsdriven Konstruktion. Simuleringsdriven Konstruktion hjÀlper dem att genom ett iterativt arbetssÀtt hitta optimal konstruktion tidigt i NPD-processen och dÀrigenom reducera tid och kostnad för produktutvecklingen.MÄnga företag som sysslar med forskning och utveckling krÀver idag mer av provutrustning Àn tidigare för att kunna kontrollera och möta ökande krav pÄ produkter.  Mer sofistikerad provutrustning behöver utvecklas för att möta ökade krav pÄ produktprov. Krav sÄ som sÀkerhet, kapacitet, tidseffektivitet, noggrannhet etc. Att Àven tid och kostnad för utveckling av provutrustning reduceras Àr viktigt.Detta examensarbete har syftat till att ta fram riktlinjer för effektivisering av arbetet med Simuleringsdriven Konstruktion i utvecklingsprocesser.