Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Isaberg Rapid AB is a company that manufactures for instance staplers and glue guns. Headquarters and main factory is located in Hestra but there are also subsidiary companies in Denmark, Netherlands, France, Spain, China and England. There are also two filial factories in France and China.Today has the company no logistic guidelines committed and that leads to problems since the salesmen promise different things to the customers. This contributes too many different logistic solutions for Isaberg Rapid AB. The company has also noted problems with returns of goods.The purpose with this task is to standardize and compile logistic guidelines, usable to all Isaberg Rapid AB's small to midsize customers.

Med anledning av att Sida, och sÄlunda Sverige, utformat en ny bistÄndsstrategi i Sri Lanka, vilken i mÄnga avseende strider mot dess föregÄngare, syftar denna uppsats till att undersöka dess inverkan. Den nya strategin prÀglas av en ÄtergÄng till ett kapitalfundamentalistiskt synsÀtt dÀr den ekonomiska sektorn sÀtts i fokus, vilket markant frÄnskiljer sig sin föregÄngare som snarare sÄg till utbildningsomrÄdet och missgynnade grupper pÄ landsbygden. Strategins inverkan analyseras i tre separata avsnitt, först utifrÄn ett teoretiskt perspektiv med the Human Capital Approach och strukturstabilitetsteorin som referensramar. DÀrefter analyseras strategin med utgÄngspunkt i den svenska bistÄndspolitiken som genom bistÄndspropositionen 2003 grundligt omdefinierats, och dÀr svenskt bistÄnd idag agerar utifrÄn en global kontext. Slutligen ses strategin i den internationella bistÄndskontexten gentemot Sri Lanka, dÀr en diskussion förs huruvida arbetsfördelning föreligger mellan de stora bistÄndsgivarna eller snarare likformade strategier.

Syftet med denna uppsats Àr att pröva sjÀlvstÀndigheten och originaliteten i John Wardensteorier om ?The Enemy as a System? gentemot ?Industrial Web Theory? som utveckladesoch presenterades vid Air Corps Tactical School, ACTS, i USA under 1930-talet.Uppsatsen konkretiserar de valda teoribildningarna, jÀmför dess olika innebörder och dÀrefterbelyser eventuella skillnader respektive likheter, i syfte att belÀgga eller motsÀgaWardens originalitet..

Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat Àmne under flera Ärtionden. Under senare Är har begreppet blivit allt mer populÀrt och diskussionen har svÀngt frÄn att handla om vad CSR Àr och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information fÄr stor uppmÀrksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig frÄga. FrÄn teoretikers hÄll pÄpekas att litteraturen om implementering av CSR Àr bristfÀllig och de praktiska rÄden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare Är, vilket framstÄr som en motsÀgelse jÀmfört med vad teoretikerna pÄstÄr.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frÄgan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori.Genomförande: För att uppnÄ uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med tvÄ organisationer som arbetar med att ge stöd och rÄdgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet.Resultat: Med hjÀlp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar pÄ att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR.

Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom Àldre-omsorgen tolkar och anvÀnder socialtjÀnstlagen i handlÀggningsprocesser. En kvalitativ forskningsmetod anvÀnds och totalt har sex bistÄndshandlÀggare inter-vjuats.De frÄgestÀllningar som uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr:? Hur tolkar bistÄndshandlÀggare portalparagrafen, vÀrdegrundspara-grafen samt bistÄndsparagraferna i socialtjÀnstlagen?? Hur anvÀnder bistÄndshandlÀggare ovannÀmnda paragrafer i hand-lÀggningsprocesser?? Vilka möjligheter har bistÄndshandlÀggare att pÄverka sitt arbete och hur yttrar sig detta?Uppsatsen har en abduktiv ansats och de teorier som anvÀnds Àr organisationsteori samt salutogent perspektiv. Centrala begrepp inom organisationsteori Àr makt, byrÄkrati och handlingsutrymme medan det individinriktade salutogena perspek-tivet fokuserar pÄ begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Det empiriska materialet Àr indelat i fyra teman dÀr resultaten presenteras; lag-tolkning och reflektion, subjektiv kontra objektiv lagstiftning, betydelse av rikt-linjer respektive organisation och ekonomi. Studiens övergripande resultat Àr att det förekommer variationer pÄ hur bistÄndshandlÀggare tolkar socialtjÀnstlagen och att tolkningarna pÄverkar hur lagen anvÀnds i handlÀggningsprocesser.

Bakgrund: VÄrd av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall dÀr personal smittats har förekommit i landet under de senaste Ären. MÄnga av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat sprÄk Àn personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med lungtuberkulos pÄ infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor pÄ en infektionsklinik.

Abstrakt InledningSjukdomstillstÄnd som drabbar lÀndryggen Àr ett av de vanligaste tillstÄnden i vÀstvÀrlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som Àr nÄgra av de vanligaste sjukdomstillstÄnden som drabbar lÀndryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen utan varje röntgenklink har sjÀlva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen.Syfte/frÄgestÀllningSyftet med studien var att jÀmföra och redogöra vilka projektioner som ingÄr vid konventionell lÀndryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.FrÄgestÀllningar: Vilka projektioner ingÄr vid bildtagning av lÀndryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien Àr baserad pÄ röntgenklinikernas metodböcker för konventionell lÀndryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning. Antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frÄgestÀllning. KonklusionVilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning och antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna.

Föreliggande examensarbete Àr en hermeneutisk studie som behandlar barns sprÄkutveckling i tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse hur temat barns sprÄkutveckling behandlades i tidningen över tid samt hur framstÀllningen förhöll sig gentemot aktuella styrdokument och teorier. Studiens resultat visar att barns sprÄkutveckling har varit framtrÀdande i den fackliga tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014 och att sprÄkutvecklingen har framstÀllts utifrÄn flera perspektiv och omrÄden. Inledningsvis Àr det frÀmst framtrÀdande aktiviteter och sprÄkutvecklingens process som lyfts fram i relation till Àmnet sprÄk. Vidare nÀmns pedagogernas pÄverkan, pÄverkande faktorer samt bilder i relation till barnets sprÄk.

How schools handles threat and violence among pupils could have an effect on the surrounding world, since schools reflect society at large. This study attempts to explore how this is handled within two schools, one secondary school and one upper secondary school. How do the schools work with violence and threats amongst pupils? Who is responsible for what? Is this work based on school guidelines? Why/why not? The theoretical starting-points have been Lundquists implementation-based control-model and an organizational point-of-view using theories about open and closed systems, primarily Meyer and Rowans neo-institutionalism. To gain validity, the study has been carried out by way of triangulation, i.e.

BakgrundPsykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis Ängest, oro, sömnproblem, stress och sjÀlvmordstankar. Psykisk ohÀlsa kan tillsammans med Àrftliga faktorer och livshÀndelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhÀllet vilket bidrar till att mÄnga inte vÄgar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom Àr att mÀnniskor ofta har en dÄlig kunskap om fenomenet och dÀrför blir rÀdda för det som Àr frÀmmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmÀnna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom.SyfteSyftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vÄrd före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige.MetodFör att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design.

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv försöka tydliggöra nÄgra vÀrderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges lÀroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn lÀraren, lÀrarstudenten och lÀroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad lÀroplanen sÀger om kunskap, mÄl, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lÀrarstudenten och lÀraren stÀller sig till detta. Min studie innefattas ocksÄ av att titta pÄ hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk Äterblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundlÀggande vÀrderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger pÄ. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens.

Bakgrund: I dag upplever mÄnga nÀrstÄende till personer med psykisk ohÀlsa svÄrigheter i att bli delaktiga i den professionella vÄrden. NÀrstÄende beskriver vÄrdpersonalen som ointresserade av att möta personer med psykisk ohÀlsa. Det beskrivs att vÄrdpersonal har negativt bemötande gentemot personer som söker vÄrd samt till nÀrstÄende. Syfte: Att beskriva upplevelser hos nÀrstÄende till personer med psykisk ohÀlsa i kontakten med den professionella vÄrden. Metod: Litteraturstudie baserad pÄ sjÀlvbiografier med analysförfarande utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

Kan jag med design skapa en helhet för evenemanget som speglar VÀxjömed nÀromrÄde som vÀrd bÄde gentemot bestÀllare och anvÀndare, genomatt i projektet anvÀnda design och event marketing som verktyg för attgestalta dess kÀrnvÀrden för CoMA/VÀxjö för festivalen World New MusicDays 2009..