Uppsatsen bygger pÄ begreppet ?Positive Deviance? och dess förÀndringsmetoder till att positivt förÀndra individers tillvÀgagÄngssÀtt och prestationer pÄ arbetsplatsen. Metoderna föresprÄkar att befintliga positiva avvikares arbetssÀtt ska identifieras, analyseras och appliceras pÄ resten av individerna i samma grupp via en ?bottom-up? process. Det med avsikten att skapa en bestÄende och lönsammare lösning som annars vanliga konventionella förÀndringsmetoder inte brukar lyckas Ästadkomma.Med en abduktiv ansats och en kvalitativ fallstudie som innefattar sex semi-strukturerade intervjuer med ledare pÄ ett kundserviceföretag sÄ har flera likheter liksom skillnader upptÀckts gentemot föresprÄkade förÀndringsmetoder.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Det Àr en realitet att det pÄ senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt pÄ relationerna mellan företag och dess intressenter. En följdeffekt av detta Àr att Corporate Governance förvandlats frÄn ett akademiskt specialomrÄde till en vedertagen kÀrnfrÄga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrÄn aspekten nÀrhet. Vi avgrÀnsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som anvÀnder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades pÄ teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier pÄ organisations- och individnivÄ, vilka ocksÄ lÄg till grund för vÄr egen utarbetade analysmodell.

I barnmorskans profession ingĂ„r det att förhindra lidande och skapa förutsĂ€ttningar för vĂ€lbefinnande. DĂ„ efterbördsskedet Ă€r det mest riskfyllda delen av förlossningen sett till kvinnan pga risken för postpartumblödning bör barnmorskan vara lyhörd för kvinnan samt se till det medicinska för att minimera risken för komplikationer i efterbördsskedet och pĂ„ sĂ„ vis minska vĂ„rdlidandet. Syftet Ă€r att undersöka barnmorskors erfarenhet av att handlĂ€gga efterbördsskedet. Intervjuer gjordes med sju barnmorskor som Ă€r verksamma inom förlossningsvĂ„rden. Materialet analyserades utefter en kvalitativ innehĂ„llsanalys och det framkom Ă„tta underkategorier, tre kategorier ?Är följsamma och handlĂ€gger efter riktlinjer och beprövad erfarenhet?, ?Följsamhet för att frĂ€mja den naturliga processen? och ?Den kliniska vaksamma blicken?.

RÀtt utförd handhygien Àr en av de enklaste, mest betydelsefulla och minst kostsamma metoder för att minska spridning av vÄrdrelaterade infektioner, VRI. Trots omfattande kampanjer för förbÀttrad handhygien över hela vÀrlden för att förhindra VRI Àr det svÄrt att uppnÄ full följsamhet till rekommenderade riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder som kan pÄverka hÀlso- och sjukvÄrdspersonals följsamhet av rekommenderade riktlinjer för handhygien pÄ sjukhus. Litteraturstudien baseras pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehÄllsanalys. Artiklarna har granskats och kvalitetsbedömts utifrÄn Willman, Stolz och Bahtsevanis (2011) bedömningsmall.

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utstrĂ€ckning och hur de 50 största svenska företagen anvĂ€nder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumĂ€rke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare.Det Ă€r en beskrivande studie som anvĂ€nt en flerfaldig forskningsstrategi dĂ€r kvantitativ innehĂ„llsanalys, kvalitativ innehĂ„llsanalys och semi-strukturerade intervjuer anvĂ€nts för att uppnĂ„ studiens syfte.Resultatet visade att anvĂ€ndandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumĂ€rke gentemot potentiella arbetstagare Ă€r lĂ„gt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa anvĂ€nder nĂ„gon form av social media i detta syfte, och nĂ€r det kommer till de företag som endast vĂ€nder sig till studenter Ă€r det endast 4 företag av 50. Men det stĂ„r under stĂ€ndig utveckling, bĂ„de till antalet företag som anvĂ€nder det och sett till hur det anvĂ€nds. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket, vilket stödjer forskning som menar pĂ„ att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bĂ€st effekt.Förslag till fortsatt forskning Ă€r att utföra en liknande studie om nĂ„got Ă„r för att kunna följa utvecklingen i detta Ă€mne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumĂ€rket vore av vetenskapligt intresse.Detta Ă€r den första beskrivande studien som undersöker i vilken utstrĂ€ckning och hur sociala medier anvĂ€nds i arbetet arbetsgivarvarumĂ€rket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag..

Vi lever i en vÀrld av klimatförÀndringar dÀr det stÀndigt söks efter lösningar för att minska utslÀppen av vÀxthusgaser. IMO har infört SEEMP:en med mÄlet att reducera utslÀppen frÄn vÀrldshandelsflottan och dÀrmed öka dess energieffektivitet. Med denna bakgrund har syftet varit att undersöka hur svenska tankrederier implementerat och tillÀmpat SEEMP:en samt kartlÀgga Äsikter kring den. En kvalitativ metod har anvÀnts för att pÄ djupet undersöka rederiernas tillvÀgagÄngssÀtt. Undersökningen omfattar fyra semistrukturerade intervjuer med totalt sex personer ifrÄn tvÄ rederier dÀr bÄde ombord- och landanstÀllda finns representerade.

I denna uppsats undersöker vi unga kvinnliga modekonsumenters attityder gentemot hÄllbart mode. Vi studerar ocksÄ deras upplevda skillnad mellan hÄllbart och vanligt mode. Slutligen undersöks pÄ vilket sÀtt de mjuka vÀrdena pÄverkas av den hÄllbara egenskapen. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga respondenter i Äldern 29-35 Är. Resultaten har analyserats med hjÀlp av MaslowŽs behovspyramid, ABC-modellen, konsumtentbeteende enligt Kotler et al.

Denna uppsats har till syfte att utifrÄn ett konsumentperspektiv undersöka vad som gör mobilmarknadsföring effektiv/ineffektiv som marknadsföringskanal. Författarna besvarar syftet genom att bygga vidare pÄ tidigare forskning som identifierat specifika framgÄngsfaktorer angÄende mobilmarknadsföring. Vidare utförs detta genom en enkÀtundersökning som har till syfte att undersöka om konsumenten uppfattar att dagens sms och mms mobilmarknadsföring uppfyller dessa framgÄngsfaktorer. Resultatet visar pÄ att den övervÀgande majoriteten av framgÄngsfaktorerna inte anses var uppfyllda pÄ ett tillfredstÀllande vis enligt konsumenten. Detta pÄverkar i sin tur konsumentattityden gentemot mobilmarknadsföring negativt.

I dagens globala samhÀlle stÀlls allt mer krav pÄ att företagen ska ta ett större ansvar nÀr det gÀller sociala och miljömÀssiga frÄgor istÀllet för att enbart fokusera pÄ de ekonomiska aspekterna. Den 1 januari Är 2008 kom lagkravet om att statliga företag ska upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. MÄlet med denna uppsats var att undersöka om hÄllbarhetsredovisningar i statliga företag Àr jÀmförbara. Vidare var syftet att beskriva hur hÄllbarhetsredovisningarna Àr utarbetade i statliga företag samt att utreda om och i sÄ fall vilka likheter och skillnader det finns och vad dessa kan bero pÄ. Den forskningsstrategi som anvÀndes var fallstudie, vidare har studien varit kvalitativ, deduktiv och haft ett analytiskt synsÀtt.

SÄr och sÄrvÄrd har existerat lika lÀnge som mÀnniskan levt. För att kunna utföra sÄrvÄrd som tÀcker patientens vÄrdbehov Àr sjuksköterskan i nulÀget dÄligt utrustad. Sjuksköterskan har liten kunskap om prevention, bedömning och behandling av sÄr. Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans sÄrvÄrd. En litteraturstudie utfördes enligt Fribergs modell.

Under Är 2011 levde ca 5800 personer i Sverige med diagnosen hiv (humant immunbristvirus) och 18 nya fall upptÀcktes via MHV:s screening av gravida kvinnor. Risken att ett barn smittas under graviditet och förlossning Àr 15-25 % om kvinnan inte behandlas med antiretrovirala lÀkemedel. Riskerna ökar med ytterligare 10-15 % om kvinnan sedan vÀljer att amma sitt barn. Barn till kvinnor som behandlas med antiretrovirala lÀkemedel och har icke mÀtbara virusnivÄer i blodet löper en risk pÄ 0,4-1 % att smittas. RAV (referensgruppen för antivirala medel) uppdaterade 2010 sina behandlingsrekommendationer för hiv-1 positiva kvinnor under graviditet och förlossning.

Sexuella övergrepp mot barn begÄs oftast av mÀn. Det finns indikationer pÄ att kvinnors övergrepp pÄ pojkar inte anses lika allvarliga som mÀns övergrepp pÄ flickor och att mÀn Àr mer negativa i sina bedömningar gentemot offer. I syfte att undersöka hur kön pÄ förövare, offer samt undersökningsdeltagare pÄverkade skuldbedömning administrerades vinjetter som beskrev att samlag förekommit mellan en 12- Äring och en 35- Äring, dÀr kön pÄ offer och förövare varierades, till 322 högskolestudenter. I linje med tidigare forskning visade resultaten att manliga förövare bedömdes ha signifikant större skuld i övergreppen Àn kvinnor. Resultatet antas bero pÄ könsstereotyp pÄverkan och anatomiska könsskillnader.

VÄr uppsats undersöker, om hur möjligheterna för utbyte av information samt samarbete mellan Telecom Citymedlemmarna kan förbÀttras, med ÀndamÄlet att stÀrka deras konkurrenskraft gentemot externa konkurrenter..

Den hÀr studien har genomförts för att undersöka hur attityder kan pÄverkas av den sociala interaktionen som uppstÄr i mötet, mellan den arbetssökande ungdomen och handlÀggaren pÄ Arbetsförmedlingen. Studien har genomförts kvantitativt med hjÀlp av elektroniska enkÀter som vi har publicerat pÄ Facebook, och lÀnkat i ett mail till samtliga studenter pÄ högskolan i Skövde. MÄlgruppen pÄ vÄra respondenter var mellan 19-23 Är och med kravet om att de skall eller har varit inskrivna pÄ Arbetsförmedlingen. Syftet med studien Àr att undersöka bland annat hur handlÀggarens engagemang pÄverkade den arbetssökande individen till att aktivt söka arbete efter det första besöket pÄ Arbetsförmedlingen. Exempel pÄ andra variabler vi har valt att studera Àr om handlÀggarens Älder och tillgÀnglighet pÄverkar den arbetssökandes instÀllning till denne, respektive engagemang till att aktivt fortsÀtta söka arbete.