Sökresultat:
35275 Uppsatser om Följa eller Förklara. - Sida 32 av 2352
Resursfördelning pÄ BUP: vilka blir patienter under en lÀngre tid och varför?
Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos Àr ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belÀgga hur befintliga resurser inom BUP anvÀnds har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 Är som blev patienter pÄ BUP i 24 mÄnader eller mer. Alla (n=323) nya patienter pÄ BUP i VÀsterÄs och Sala 2006 ingick i studien. Data frÄn intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivÄ, pÄverkan pÄ familjen samt negativa livserfarenheter. Barn som behandlades lÀnge hade större svÄrigheter med extrovert beteende, lÀgre funktionsnivÄ och större pÄverkan pÄ familjen.
Barns mentala bilder : minneshjÀlp?
Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader mellan 5-Äriga och 8-Äriga barns sÀtt att minnas detaljer, antingen med hjÀlp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod anvÀndes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se tvÄ korta sketcher frÄn en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad nÀr det gÀller barnens Älder och hÄgkomna detaljer.
Fet och dum eller alldeles, alldeles underbar? En litteraturstudie om upplevelser av att leva med övervikt eller fetma
Ăvervikt och fetma Ă€r ett problem som finns i hela vĂ€rlden. I takt med att detta ökar, blir ocksĂ„ riskerna att drabbas av sjukdomar större hos dessa mĂ€nniskor. Förutom sĂ€mre fysisk hĂ€lsa leder övervikt och fetma Ă€ven till ökad psykisk ohĂ€lsa. Syftet med litteraturstudien Ă€r att belysa mĂ€nniskors upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. I studien har nio vĂ„rdvetenskapliga artiklar analyserats, vilket resulterat i tre huvudkategorier.
Ett sÀtt att skapa fler normer pÄ scenen
Jag har nÀrmat mig Yat-tekniken ur en genuskontext för att se om det Àr möjligt att med den kunna göra mer medvetna val som skÄdespelare utifrÄn behovet av att inte följa den normativa bilden av vad en kvinna eller man ska vara, representera eller presenteras som pÄ scenen. I mitt arbete har jag anvÀnt och undersökt Yat-tekniken som en möjlighet att se schablonen eller kategoriseringen i den vedertagna bilden av vad en mÀnniska ska vara. Jag har utgÄtt frÄn att femininiteter och maskuliniteter betecknar mÀnskliga karaktÀrsegenskaper fritt flytande. De har sÄledes inget med skÄdespelarens biologiska kön att göra. Med den utgÄngspunkten vore det potentiellt möjligt att med hjÀlp av Yat- tekniken kroppsligen applicera dessa rörelsekvalitéer pÄ alla individer oavsett könstillhörighet.
PolisiÀr provokation: En studie av gÀllande rÀtt och analys av rÀttslÀget
Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en iPhone app och ett serverprogram till Mac. Programmet Àr tÀnkt att anvÀndas av besökare pÄ festivaleroch liknande evenemang. SÄ de kan dela med sig av vad de ser med andrabesökare. Appen anvÀnder den inbyggda kameran för att ta bilder som sedanautomatiskt laddas upp till en lokal server om en finns tillgÀnglig. Serverprogrammet sparar bilderna och visar dem sedan pÄ en skÀrm eller med envideo projektor eller nÄgot liknande.
Befogenhetsöverskridande i ABL och rÀttsverkningar enligt 36 § AvtL - en möjlig fusion?
Generalklausulen ska vara tillÀmplig inom hela förmögenhetsrÀtten, vilket talar för att det sÄledes inte bör vara ett bekymmer att tillÀmpa den vid ett befogenhetsöverskridande i en- lighet med aktiebolagsrÀtten. Detta Àr dock inte solklart med tanke pÄ att aktiebolagslagen föreskriver annat. Ett bolag kan t.ex. bli bundet av en rÀttshandling som företagits av bo- lagsföretrÀdare eller sÀrskild firmatecknare dÀr denne genom rÀttshandlingen överskrider sin befogenhet. Bolaget blir hÀrvid bunden av rÀttshandlingen sÄvida bolaget sjÀlvt inte kan pÄvisa att tredje man varit i ond tro.
Ritualen - att minnas
?Ritualen - att minnas? Àr ett arbete dÀr jag bearbetat begagnade brukstextiler. Med utgÄngspunkt frÄn en nyfikenhet pÄ materialets förmÄga att registrera minnen har jag undersökt plagg och tyger. Syftet med arbetet var att undersöka en kÀnsla av nÀrvaro i frÄnvaron av kropp. Arbetsprocessen var ett intuitivt prövande ochsökande efter en metod eller teknik med vars hjÀlp den kÀnslan kunde uttryckas.Arbetet resulterade i tre objekt som tillkommit genom en teknik av noggrant avvÀgd upprepning, ett utsuddande och uppdelande av material.
Pojkar, flickor eller elever?
Svenska skolan stĂ€var efter allas lika rĂ€tt till skolutbildning oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Vi har observerat sju klasser för att se vilket beteende som syns i klassrummet i positiva och negativa handlingar. Ăldre forskning visar att pojkar Ă€r de elever som tar det största utrymmet, verbalt och fysiskt. Nyare forskningen visar en nĂ„got mer nyanserad bild. Fortfarande visar det pĂ„ att pojkar upptar stor plats, men oftast Ă€r det bara en mindre grupp.
Migranters syn pÄ massturism : En fallstudie av Barcelonas stadskÀrna
ForskningsfrÄgor: Hur upplever migranter massturismen i Barcelonas stadskÀrna och vilken plats i samhÀllet anser sig migranterna ha?Syfte: Att undersöka migranters förhÄllningssÀtt till massturism i Barcelonas stadskÀrna.Metod: En hermeneuetisk ansats har legat som grund till studien. Insamlingen av empiriskt material har gjorts via 15 webb-baserade intervjuer med personer med icke-spansk nationalitet. Samtliga var boende eller före detta boende i den centrala stadsdelenCiutat Vella.Slutsats: Turismutvecklingen i Barcelona har direkt pÄverkan pÄ migranternas vanor och rutiner. Intervjupersonerna i denna undersökning kÀmpar för att finna sin plats i staden, men ser sig sjÀlva som Barcelonabor snarare Àn lokalbor.
Nu ska vi spela musik! : Hur elever uppfattar ensemblespelet utifrÄn sitt fritidsmusicerande
Syftet med mitt arbete Àr att undersöka elevers instÀllning till sitt lÀrande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen pÄ ensemblespelet beroende pÄ arten av elevens fritidsmusicerande? FÄr alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av lÄtar in i elevernas syn pÄ momentet? Jag har i första hand anvÀnt mig av en kvalitativ studie, dÀr jag intervjuat elever om deras uppfattningar av Àmnet. De resultat jag fick fram visar pÄ att de elever jag intervjuat som pÄ fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsÀttningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar pÄ egen hand eller de elever som inte alls musicerar. AngÄende lÄtrepertoaren sÄ anser eleverna att lÄtarna fungerar, men de elever som pÄ fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svÄrare material.
UpplevelseomrÄdet kring Kinda kanal : En regional studie om Kinda kanal med omland och dess förÀndring till ett attraktivt upplevelseomrÄde
Syftet med och anvÀndningen av Kinda kanal har förÀndrats sedan kanalens tillkomst. Den kanal som det en gÄng i tiden planerades för, att transportera varor pÄ och verka för ökad kommunikation har idag fÄtt en annan betydelse. Kinda kanal Àr fortfarande en kommunikationsled men inte av samma karaktÀr som vid dess invigning Är 1871. Idag fungerar kanalen som en turistbÄtled och magnet för nÀringar som valt att etablera sig i dess nÀromrÄde för att pÄ ett eller annat sÀtt direkt eller indirekt dra nytta av nÀrheten till kanalen. Det vackra natur- och kulturlandskapet som omger kanalen lockar varje Är mÄnga besökare som valt att turista dÀr.
SÀrskiljningsförmÄga hos geografiska namn : En varumÀrkesrÀttslig studie
Enligt grundregeln i 1:5 2 st. 1 p. varumÀrkeslagen (2010:1877) (VML) Àr varukÀnnetecken som endast bestÄr av tecken eller benÀmningar som visar en varas eller tjÀnsts geografiska ursprung inte sÀrskiljande och uppfyller dÀrmed inte kraven för att kunna varumÀrkesregistreras. Ett varumÀrke fÄr heller inte registreras om det Àr Àgnat att vilseleda allmÀnheten i frÄga om varans eller tjÀnstens geografiska ursprung, 2:7 1 st. VML.
LÀrares syn pÄ lÀssvaga elever inom matematik
Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna upplever att lÀssvaga elever pÄverkas av sina lÀssvÄrigheter inom matematiken samt hur lÀrarna hanterar de problem som uppstÄr för att hjÀlpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrÄgor. Resultatet visar att svag lÀsförmÄga pÄverkar eleven inom matematiken men ocksÄ inom andra Àmnen. Inom matematiken pÄverkas eleven sÀrskilt vid lÀstal samt vid problemlösning om eleven lÀmnas ensam med en text som den inte klarar av att lÀsa eller tyda. För att stödja eleven kan lÀraren eller nÄgon annan lÀsa texten eller sÄ arbetar eleverna i grupp dÀr samarbetet mot resultatet Àr viktigast, inte att kunna lÀsa texten.
?För krÀvande barn eller barn som stÀller krav? : En kvalitativ studie om pedagogers synsÀtt kring (special)pedagogiska stödÄtgÀrder för barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan
Buller frÄn vindkraft Àr en viktig begrÀnsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur nÀrboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterrÀng upplever ljudet och andra förÀndringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i nÀrheten av vindkraftparken JÀdraÄs i GÀstrikland med 66 verk. BerÀknad ljudnivÄ vid deltagarnas hus Àr mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivÄn, vindriktningen, förvÀntningar pÄ ljudmiljön och ljudkÀnslighet.
Fotbollsguden, skyttekungen och busen : Om framstÀllningen av maskulinitet och status i sportmedia
Syftet med min uppsats Àr att titta pÄ hur maskulinitet och status framstÀlls i sportmedia. Att sportvÀrlden Àr dominerad av mÀn Àr en allmÀnt vedertagen uppfattning. Det Àr ocksÄ en av anledningarna till att jag valt att titta pÄ hur manlighet och maskulinitet framstÀll i just sport och idrottssammanhang. Massmedia, sÄ som, tidningar, tv, radio och Internet, har inflytande pÄ hur vi som individer i det postmoderna samhÀllet uppfattar och skapar vÄr verklighet. Media pÄverkar oss mer Àn vi tror och bidrar dÀrför till vÄra förestÀllningar och vÄra bilder av idrott.