Sökresultat:
35275 Uppsatser om Följa eller Förklara. - Sida 23 av 2352
"Runda Upp" en Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positiv eller Negativ pÄverkan? : En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv
?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt pÄverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen Àr att undersöka konsumenters intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillÀmpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida intrycken blir mer positiva eller negativa eller om intrycken förblir lika dÄ textilföretag anvÀnder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi Àmnar Àven undersöka om metoden pÄverkar konsumenters köpbeteende.
Platt(form) : Att leda, locka och skapa uppsikt
OmrÄdet plattformar Àr en begrÀnsad yta som dessutom har direktkontakt medtrafikleder för fordon som vÀger över hundra ton och som passerar i högahastigheter. Placerar man sig nÀra kanten kan man hakas fast och svepa med etttÄg, eller tappa balansen av de vindlaster tÄget medför . Det finns idag information som varnar för avstÄnd och passerande tÄg.Trots detta finns problemet att resenÀrer överraskas av passerande tÄg eller placerar sig nÀra kanten, de befintliga varningarna respekteras dÄligt eller Àr intetillrÀckligt effektiva.Eftersom varningssystem inte alltid klarar av att hÄlla resenÀrer pÄ angivna avstÄnd har syftet med min uppstats varit att studera den rumsliga gestaltningen och dess betydelse för sÀkerheten. Avsikten har dÀrmed varit att finna lösningar pÄ de problemomrÄden som mina empiriska data visat sÄ att gestaltning och information integreras med varandra och rummet nÄr önskad funktionalitet..
Den funktionella syskonplaceringen i relation till Locus of Control och KĂ€nsla av sammanhang
Föreliggande studies ansats var att undersöka den funktionella syskonplaceringen i relation till Locus of control (LoC) och KÀnsla av sammanhang (KASAM). Syskonforskaren Sulloways teori om den funktionella syskonplaceringen kan liknas vid en darwinistisk förklaringsmodell till syskonplaceringens betydelse för utvecklandet av personlig karaktÀristika. Individens attribuering till inre eller yttre LoC avser huruvida individen tillskriver hÀndelser i livet som ett resultat av dennes egen pÄverkan eller som ett resultat avhÀngigt ödet eller slumpen. KASAM-begreppet avser individens förmÄga, att uppleva vÀrlden som begriplig, hanterbar och meningsfull. Studiens undersökningsdeltagare Àr elever frÄn Ärskurs 1-3 pÄ en gymnasieskola (n=86).
Ăldres (o)rĂ€dsla för brott i risksamhĂ€llet
RÀdsla för brott inverkar negativt bÄde pÄ ett individuellt plan och pÄsamhÀllsnivÄ och ses dÀrför som ett aktuellt samhÀllsproblem. Tidigare forskninghar funnit att Àldre, trots att de tillhör en grupp som har lÄg risk att utsÀttas förbrott, ÀndÄ uppvisar en hög grad av rÀdsla för brott. Forskningslitteraturen kringvilka faktorer som Àr associerade med Àldres ökade rÀdsla för brott Àr intesamstÀmmig. Syftet med studien var att undersöka Àldres rÀdsla eller orÀdsla föratt utsÀttas för brott i bostadsomrÄdet eller hemmet, samt att undersöka ÀldresrÀdsla eller orÀdsla för att utsÀttas för egendoms- eller personbrott. Deltagarna istudien utgjordes av 110 Àldre i Sundsvall mellan 58 och 94 Är.
BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta förÀldrar nÀr barnet har övervikt eller fetma
Bakgrund: BVC-sjuksköterskor har en unik möjlighet att identifiera de barn som ligger i riskzonen för att utveckla en övervikt eller fetma. I BVC-sjuksköterskors möte med förĂ€ldrar till barn med övervikt eller fetma, Ă€r en av de viktigaste uppgifterna att förmedla vad som Ă€r gynnande för barnets hĂ€lsa. Ăvervikt och fetma Ă€r en riskfaktor för kroniska följdsjukdomar och en sĂ€mre hĂ€lsa senare i livet, och dĂ€rför behövs hĂ€lsofrĂ€mjande och förebyggande insatser tidigt i livet för att förhindra utveckling av övervikt.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta förĂ€ldrar nĂ€r barnet har övervikt eller fetma.Metod: I denna studie anvĂ€ndes en induktiv ansats dĂ€r datamaterialet analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Datamaterialet utgörs av intervjuer med nio BVC-sjuksköterskor med specialistexamen som distriktssköterska verksamma inom barnhĂ€lsovĂ„rd.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framtrĂ€dde fyra kategorier sĂ„ som; Familjesituationen pĂ„verkar samtalet, Ge nödvĂ€ndig vĂ€gledning, Pedagogisk strategi och Kommunikationsproblem, med nio underkategorier.Konklusion: Studien visar att BVC-sjuksköterskor identifierar förtroendet som en avgörande faktor i mötet med förĂ€ldrar. Förtroendet Ă€r av betydelse för att BVC-sjuksköterskor ska kunna stödja och vĂ€gleda förĂ€ldrar i arbetet kring barnets vikt.
Faktorer som pÄverkar engagemang i arbete med mÀnniskor
Engagemang inom arbetet kan vara antingen Ätaganderelaterat eller attitydrelaterat beroende pÄ hur en person förhÄller sig till sin arbetsplats och sina arbetskamrater. En av bristerna i dagens Àldreboenden Àr tiden till att möta de Àldres behov. Forskning tyder pÄ att detta kan bidra till minskat engagemang hos de anstÀllda. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka faktorer som upplevdes pÄverka engagemanget hos mÀnniskor som arbetar inom ÀldrevÄrden. Intervjuer genomfördes med 10 kvinnliga anstÀllda pÄ Àldreboenden runt om i Södermanland. Intervjuerna analyserades genom meningskoncentrering. I resultatet framkom det att flera faktorer som t.ex.
Stress hos brandmÀn i Helsingborg 2005
Syftet med denna studie var att fÄ en bild av brandmÀnnens upplevelse av stress i Helsingborg 2005. Var utfallet beroende Älder eller om det var heltids- eller deltidsbrandmÀn? Studien skulle förhoppningsvis ge svar pÄ om de frÄgor/pÄstÄenden som anvÀnds vid brandmÀnnens Ärliga hÀlsokontroller, var relevanta och om frÄgorna/pÄstÄendena behöver kompletteras eller Àndras. Den undersökta gruppen var alla brandmÀn/kvinnor i Helsingborg Är 2005. Vid Ärliga hÀlsokontroller fyller de i ett frÄge/pÄstÄendeformulÀr med bl a uppgifter om deras upplevelse av stress.
Den fria viljans extra faktor
Vare sig det gÀller livets smÄ beslut som vilket pÄlÀgg man ska ha pÄ sin frukostsmörgÄs eller de betydligt större som huruvida man vill flytta ut pÄ landet och satsa pÄ en karriÀr som författare eller inte sÄ lever nog de flesta vanliga mÀnniskorna i förestÀllningen av att valet Àr upp till personen sjÀlv. Jag tror faktiskt inte att jag gÄr för lÄngt om jag sÀger att för varje handling som vi pÄ förhand planerar sÄ Àr kÀnslan av att vi ocksÄ kan agera annorlunda ofrÄnkomlig. Tron pÄ att vi sjÀlva ansvarar för vilka vi Àr och vad vi gör med vÄra liv Àr helt enkelt en central del av mÄngas sjÀlvbild. Detta till trots, eller mÄhÀnda just pÄ grund av detta, tillhör frÄgan om den fria viljans varande eller icke varande kanske en av de absolut Àldsta obesvarade frÄgorna i mÀnsklighetens historia. SÄ gott som varje filosof frÄn Sokrates och framÄt har haft en Äsikt i frÄgan.
InifrÄn eller utifrÄn? : en studie av motivation och ledarskap inom Nordea
Nordea beskriver i sina mÄl att de strÀvar aktivt efter att ha högt motiverade medarbetare. FrÄgan Àr vad det Àr som motiverar medarbetare? Inom Nordea Àr de tvÄ vanligaste yrkesgrupperna personlig bankman och placeringsspecialsist. En stor skillnad finns mellan de tvÄ eftersom personlig bankman erhÄller mÄnadslön medan placeringsspecialister fÄr en mÄnadslön och en prestationsbaserad lön. Syftet med denna uppsats Àr att studera vad medarbetare sjÀlva uppfattar som motiverande respektive demotiverande.
Effekten av sjukgymnastisk behandling och prevention riktad till musiker som drabbats av smÀrta och/eller dysfunktion i rörelseapparaten: En litteraturöversikt
Musiker Àr en yrkesgrupp som utsÀtts för lÄngvarig statisk och dynamisk, repetitiv belastning framförallt i bÄl och övre extremitet. Denna belastning ökar risken att drabbas av muskeloskelettala besvÀr, perifera nervskador samt fokal dystoni. SmÀrta och/eller dysfunktion kan ha förödande konsekvenser för en musiker som i vÀrsta fall tvingas avbryta sin karriÀr. En sjukgymnast med specifika kunskaper kring musikers situation skulle kunna erbjuda lÀmplig konservativ behandling i antingen ett behandlande eller preventivt syfte. Syfte: Att skapa en översikt av forskningsresultat avseende effekter av sjukgymnastisk behandling och prevention riktad till musiker som drabbats av smÀrta och/eller dysfunktion i rörelseapparaten.En litteratursökning gjordes i flera olika databaser.
"Bitch with Style" - En diskursanalys av tre e-shopar för hundklÀder
SammandragJag har analyserat hur hundklÀder presenteras i tre svenska e-shopar. Inspirerad av det relativt nya fÀltet Human Animal Studies ville jag undersöka hur hundens kön, ras och subjektsstatus görs. Jag anvÀnder diskursanalys av texters och bilders samspel.Det Àr fÄ hundplagg i min analys som uttalat sÀgs vara för tikar eller hanar men en möjlighet att markera kön pÄ sin hund finns ofta nÀrvarande i och med fÀrger eller tryck Tik- och markeringsskydd, som Àr avsedda för ena eller andra könet, uppvisar ocksÄ skillnader. Dock verkar Àven en nÄgot feminin klÀdsel vara accepterad för hanar och det mönster jag tycker mig se av att mindre, mer pÀlsklÀdda raser framstÀlls feminint Àr inte entydigt.Kontroll av hunden verkar förhandlas genom att vikten av bekvÀmlighet poÀngteras. Jag drar dÀrmed slutsatsen att hunden ses som subjekt men visar att det Àr pÄ ett antropomorfistiskt sÀtt dÀr mÀnniskor tillskrivs förÀldrarstatus.
Urvalskriterier för anvÀndare i systemutvecklingsprojekt?
Projekt som arbetsform har anvÀnts under lÄng tid och har under senare Är fÄtt en stor spridning inom olika omrÄden. Vid framtagningen av ett informationssystem Àr det vanligt att arbetet bedrivs i projektform. Idag har de tÀnkta anvÀndarna av systemet fÄtt ett större inflytande i systemutvecklingsarbetet och det Àr vanligt förekommande med anvÀndarmedverkan. Den studerade litteraturen i samband med detta arbete menar att det finns ett behov av att skapa framgÄngsrika projekt. Detta kan Ästadkommas genom korrekta bedömningsgrunder vid urvalet av medarbetarna i projektet.
I fÀrd med att erövra sprÄket : -effekterna av genrepedagogisk undervisning
Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien Àr att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifrÄndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas Àr bÄde nationella och internationellaoch undersöker bÄde första- och andrasprÄksundervisning. Effekter som pÄtrÀffats i dennastudie Àr följande; eleverna har utvecklat sitt ordförrÄd, ett metasprÄk nÀr de talar om sprÄk,sina texters sprÄkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade ocksÄ studien vad som direkt pÄverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL sÄsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att anvÀnda sig av i de svenska klassrummen dÄ det pÄ flera sÀtt ÀrsamstÀmmigt med de svenska styrdokumenten.
Drift och förvaltning av intranÀt : en jÀmförande studie av olika organisationer
Detta arbetes syfte Ă€r att göra en jĂ€mförelse av olika organisationer och undersöka vad som kĂ€nnetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranĂ€tet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranĂ€tet. Ăven frĂ„gan om vem eller vilka som ansvarar för intranĂ€tet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jĂ€mförelser utifrĂ„n problemstĂ€llningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller Ă€r pĂ„ vĂ€g att införa ett intranĂ€t, dĂ€r alla Ă€r verksamma inom olika omrĂ„den.Slutsatserna visar att mĂ„nga av de större organisationerna har nĂ„gon form av organisation runt sitt intranĂ€t, för de mindre organisationerna, som Ă€ven har mindre intranĂ€t, Ă€r det oftast en eller kanske nĂ„gra som hanterar drift och förvaltning av intranĂ€tet. Ăven i avseende pĂ„ ansvaret för intranĂ€tet visar slutsatserna att det frĂ€mst Ă€r de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranĂ€tet..
Om kristen bön : finns det skillnader i bön mellan kristna kyrkor?
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men Ă€ven att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka frĂ„n församling till församling. FrĂ€mst frĂ„n storstad till smĂ„ samhĂ€llen.Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna Ă€r den fria bönen eller förbönen och dess anvĂ€ndningsomrĂ„den. Ăven andra varianter av bön sĂ„som lovsĂ„ng eller tungotal skiljer sig frĂ„n kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor anvĂ€nds de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet anvĂ€ndningsomrĂ„de eller Ă€r byggstenen inom gudstjĂ€nsten eller gemenskapen.Jag har Ă€ven kommit fram till att mycket som gĂ€ller bön Ă€r vĂ€ldigt individuellt Ă€ven fast det gĂ€ller en församling och en gemenskap. Det Ă€r mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att kĂ€nslan kanske Ă€ndĂ„ Ă€r den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kĂ€rlek.De tror alla pĂ„ samma Gud, och vĂ€gen till kommunikation kan skilja sig, men mĂ„let om bekrĂ€ftelse och kĂ€nsla Ă€r densamma.Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet.