VÄrt syfte med denna studie var att ta reda pÄ nÄgra iranska flyktingars tankar kring hur deras identitet har pÄverkats av migrationsprocessen. De frÄgestÀllningar vi haft som fÄtt genomsyra hela arbetet Àr: Hur har migrationsprocessen pÄverkat flyktingens identitet? Hur identifierar sig flyktingen idag? Vilka personer, grupper och sammanhang Àr viktiga för flyktingen? Vilken betydelse har dessa för formandet av identiteten?Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ, och vi har genomfört tre intervjuer med mÀn och en med en kvinna. Alla fyra informanter flydde till Sverige för drygt 20 Är sen, dÄ de var strax under, eller strax över tonÄren. Vi har arbetat utifrÄn abduktiv metod, det vill sÀga att vi har varvat teori med empiri.

I och med den nya lagstiftningen hoppades AntipiratbyrÄn och dess medlemsorganisationer att nedladdningen av musik och annan upphovsrÀttskyddat material skulle upphöra eller minska. Detta har den inte gjort samtidigt som det hela tiden kommer nya tekniker som gör det möjligt att gÄ förbi lagstiftningen, detta beror pÄ att lagstiftningen upplevs som luddig. Efter den 1:a juli 2005 har det blivit olagligt att ladda ner upphovsrÀttsskyddat material. Trots detta förbud fortsÀtter personer att ladda ner, kan detta bero pÄ att de saknar moral eller Àr det sÄ att personerna har missuppfattat gÀllande lagstiftning? Denna uppsats undersöker endast de rÄdande förhÄllanden i Sverige.

I och med den nya lagen om revisionspliktens avskaffande stÄr smÄföretag inför ett val att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor. En erkÀnd teori inom revision Àr förvÀntningsgapet och detta gap definieras som skillnaden i vad revisorn gör och förvÀntningarna om vad personer utanför revisionskÄren tror att denne ska göra.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och analysera hur förvÀntningsgapet pÄverkar valet av att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor i ett smÄföretag. Vi vill vidare ge en fördjupad förstÄelse för vad detta gap beror pÄ.Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat revisorer och smÄföretag som berörs av revisionspliktens avskaffande. Vi har arbetat med ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt och ett hermeneutiskt synsÀtt.DÄ förvÀntningsgapet Àr stort kommer smÄföretaget att vÀlja bort sin revisor och dÄ förvÀntningsgapet Àr litet kommer de att ha sin revisor kvar. Detta gap beror framförallt pÄ smÄföretagets kunskapsbrist om redovisning och revision samt revisorns dÄliga engagemang..

I vÄrt vardagliga liv kommer vi i kontakt med en mÀngd olika varumÀrken. De finns runtomkring oss hela tiden, det kan vara lÀsken man dricker till lunch eller tröjan man har pÄsig.?Ett varumÀrke Àr en brokig samling av bÄde medvetna och omedvetna tankar, kÀnsloroch attityder kopplade till t.ex. en produkt eller ett företag.?Ett starkt varumÀrke pÄ den svenska modescenen Àr företaget Filippa K.

Denna studie söker ta reda pÄ pÄ vilket sÀtt den ekonoiska tillvÀxten presenteras i lÀroböcker i SamhÀllskunskap A för gymnasiet. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika infallsvinklar ges begreppet ekonomisk tillvÀxt i de studerade lÀroböckerna för samhÀllskunskap A ?och Problematiserar eller problematiserar inte dessa lÀroböcker kring begreppet ekonomisk tillvÀxt? Den metod som anvÀnt Àr textanalys. Med hjÀlp av olika presenterade infallsvinklar av den ekonomiska tillvÀxten studeras fyra lÀroböcker vilket tydliggör vilka infallsvinklar som tas upp i de olika böckerna. Vidare har de olika infallsvinklarna givits en antingen problematiserande eller en icke-problematiserande karaktÀr.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Denna studie undersöker frÄgan om vem som anses vara turisten, d v s, vem turist subjektet Àr, hur denna förestÀlls i turismstudier och turismnÀringen, samt varför. Intresse för denna frÄga vÀcktes av personliga erfarenheter. Det har att göra med hur jag inte fick samma uppmÀrksamhet som andra svenska turister bÄde nÀr jag turistade i mitt eget land (Turkiet) och Àven nÀr jag turistade i Sverige handlar om varför jag inte ansÄgs vara turist och behandlades annorlunda. Varför och vad Àr de bakomliggande aspekter som urskiljer mig frÄn svenskar (vÀsterlÀnningar) som turist subjekt? Det Àr detta som föranledde huvudfrÄgan för denna uppsats: vem Àr eller anses vara en turist?Ytterligare en anledning till varför jag valde att undersöka frÄgan Àr att jag ville veta huruvida ?invandrare? i VÀrmland uppfattas som turist subjekt eller inte.

En fadder skickar varje mÄnad pengar till ett barn i ett fattigt, eller pÄ annat sÀtt utsatt, omrÄde. Som ett kvitto pÄ att pengarna kommer fram kan faddern brevvÀxla med sitt fadderbarn. Han eller hon kan ocksÄ besöka barnet. Mötet mellan fadder och fadderbarn kan vara omtumlande. En fadder gÄr frivilligt in i ett fadderskap.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀsvila sker i förskolan. Vidare ville vi genom observationer ta reda pÄ hur pedagogen agerar vid lÀsvilan samt hur miljön dÀr lÀsningen sker ser ut. Observationer har gjorts vid nio tillfÀllen med videokamera som hjÀlpmedel. Resultatet av studien visar att pedagogens interaktion med barnen pÄverkar hur lÀsvilan ter sig. Pedagogens agerande vid höglÀsandet pÄverkar barnens intresse och koncentration och en engagerad pedagog som lÀser med inlevelse fÄngar barnen pÄ ett djupare plan Àn den pedagog som helt eller delvis saknar inlevelse.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasieelever med huvudinstrumentet sÄng upplever sambandet mellan röst och identitet. Deras uppfattning av hur sÄnglektioner pÄverkar deras utveckling av sjÀlvförtroende och identitet undersöks ocksÄ, samt vad de anser kÀnnetecknar en utvecklande sÄngundervisning. Med hjÀlp av kvalitativ intervju av sex intervjuobjekt pÄ tvÄ olika skolor ges följande resultat: De flesta av eleverna menar att rösten kan vara bÄde ett instrument och en del av personligheten eller identiteten. Det Àr dock ett mer personligt eller mer kroppsligt instrument Àn andra. För nÄgra elever pÄverkar deras utveckling av rösten och musikaliteten andra delar av livet, till exempel vilka val av utbildning de tÀnker göra eller hur sjÀlvsÀkra de Àr.

Det Àr allt vanligare att skolelever hoppar över lunchen som serveras i skolmatsalen. AvstÄr de lunchen pÄ grund av maten eller har miljön i matsalen nÄgon inverkan? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur skolmaten och matsalsmiljön pÄverkar eleverna nÀr de vÀljer om de ska Àta skollunch eller inte. Syftet Àr ocksÄ att belysa vilka faktorer i matsalsmiljön som pÄverkar mest huruvida eleverna vÀljer att Àta lunch eller inte. Studien avser Àven att undersöka om eleverna upplever att de har möjlighet att pÄverka skolmaten och miljön i matsalen.

FörÀndringar Àr inget ovanligt i de flesta organisationer idag.Tack vare den utveckling som sker lÀr det dessutom bli Ànnu vanligare iframtiden. Det kan röra sig om smÄ förÀndringar i form av nyanstÀllningar ellerny teknik, men det kan Àven handla om stora förÀndringar sÄsomomstruktureringar och nya affÀrsomrÄden. Oavsett vilken typ av förÀndringardet handlar om sÄ pÄverkas individerna inom organisationen pÄ ett ellerannat sÀtt. Framförallt Àr det företagets anstÀllda som berörs och hur lyckaden förÀndring blir pÄverkas till stor del av hur de anstÀllda tar emot den..

AbstraktTitel: Halal eller haramFörfattare: Fatima VeladzicHandledare: Åke TilanderUtbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmötenBakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjĂ€lpte mig att hitta de religiösa skĂ€llen till slöjanvĂ€ndning.Syfte: Syfte med denna studie Ă€r att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det Ă€r intressant att se om det Ă€r religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bĂ€rande av slöjan.Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod anvĂ€ndes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med tvĂ„ övergripande frĂ„gor. Sju informanter intervjuades i olika Ă„ldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett bĂ„de med telefon och med mötes intervjuer pĂ„ plats dĂ€r jag har utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ frĂ„gor: Varför bĂ€r/ inte bĂ€r du slöja?Teori: Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter Ă€r identitet, tradition, kultur och kulturmöten.

Laborationer Àr ett naturvetenskapligt arbetssÀtt, som ger tillfÀlle för eleverna att förstÄ hur den naturliga vÀrlden fungerar. Laborationer kan vara styrda eller öppna och de kan ha olika frihetsgrader. Det finns olika nyanser av frihetsgrader som tillÄter antingen att lÀraren eller eleverna planerar laborationerna. Forskning visar att i öppna laborationer upplever eleverna att de lÀr sig mer, men i utbyte mot högre krav pÄ samarbete och motivation. I vissa laborationer utmanas inteelevernas kunskaper, dÄ de bara följer instruktionerna.

Studien har syftat till att skapa förstĂ„else för hur verkligheten kan upplevas för personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner och/eller queer (H/B/T/Q), idag i Sverige. Vi hade en explorativ ansats utifrĂ„n detta syfte och anvĂ€nde oss av Grounded theory som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 11 H/B/T/Q-personer i Örebro, och vi fann ett antal centrala teman som var Ă„terkommande i intervjuberĂ€ttelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen pĂ„verkade den egna processen mot ett öppet liv som H/B/T/Q-person eller ett mer dolt. Det framkom ocksĂ„ att det fanns en koppling mellan öppenhet i detta avseende och psykiskt vĂ€lbefinnande.