FjĂ€rrvĂ€rmen anses idag vara ett viktigt inslag för att öka samhĂ€llets energieffektivitet och minska vĂ„r miljöbelastning med sĂ€nkta CO2-emissioner. I Sverige Ă€r i dag omkring hĂ€lften av alla bostĂ€der och lokaler anslutna till fjĂ€rrvĂ€rme och anslutningsgraden ökar samtidigt som antalet kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningar ocksĂ„ ökar. Med kraftvĂ€rme, avses en anlĂ€ggning som producerar bĂ„de fjĂ€rrvĂ€rme och el.För elproduktion i en kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning fungerar det fjĂ€rrvĂ€rmeanslutna bostadsbestĂ„ndet som en kylanlĂ€ggning och en god avkylning Ă€r att föredra bĂ„de för el- och vĂ€rmeproduktionens effektivitet. MĂ„nga genomförda studier under 1990-talet har visat pĂ„ onödigt höga returtemperaturer i svenska fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€t och vikten av en sĂ€nkt returtemperatur har betonats och vĂ€rderats men det praktiska arbetet med att öka avkylningen har hittills gĂ„tt trögt. Med detta som utgĂ„ngspunkt har fokus i detta arbete lagts pĂ„ möjligheten att sĂ€nka returtemperaturen och dĂ„ mer specifikt pĂ„ fjĂ€rrvĂ€rmecentralens funktion och utformning i de fall dĂ€r fjĂ€rrvĂ€rme anvĂ€nds för ventilationssystemet. Simuleringar och berĂ€kningar har gjorts för att jĂ€mföra olika kopplingsprinciper, den klassiska parallellkopplingen jĂ€mfört med en delvis seriell koppling som medför en lĂ€gre destruktion av exergi. Resultatet visar att principen för koppling av fjĂ€rrvĂ€rmecentralen och utformningen av vĂ€rmesystemet kan pĂ„verka returtemperaturkurvans karakteristik vilket ger en sĂ€nkt returtemperatur vid fallande utetemperatur i stĂ€llet för en höjd returtemperatur som i normalfallet. Simuleringsresultatet visade, med en fullstĂ€ndigt parallell koppling som referens, att kopplingen ?Ventilation med Ă„tervinning? gav en flödesviktad medelreturtemperatur som var 5,1ÂșC lĂ€gre.

som ny chef samt att belysa vilken form av stöd och kompetensutveckling distriktschefernainom Svenska kyrkan i Göteborg efterfrÄgar.VÄr studie genomfördes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer med nio distriktscheferinom Svenska kyrkan i Göteborg. DÄ tjÀnsten som distriktschef Àr relativt nybildad gav detoss en möjlighet att undersöka distriktschefernas upplevelse av de svÄrigheter och motstÄndsom kan upplevas i rollen som ny chef. För att bearbeta resultaten har vi analyserat vÄrtintervjumaterial efter principen att skapa mening ad hoc. UtgÄngspunkt har tagits i teorier ochtidigare forskning av relevans med hÀnsyn till uppsatsens syfte. Teorierna berör omrÄden sÄsom ledarskap, svÄrigheter i ledarskapet samt stöd och kompetensutveckling.

Syftet med min uppsats Àr, dels att utreda vilka huvudsakliga konsekvenser som 2013 Ärs praxis angÄende ?Ne bis in idem? föranlett för den svenska skatteprocessen, dels att analysera vilka resningsmöjligheter som föreligger för enskilda som drabbats av Sveriges konventions­övertrÀdelser. Ett ytterligare syfte med uppsatsen Àr att analysera huruvida lagförslagen i SOU 2013:62 uppfyller grund­lÀggande rÀttssÀkerhetskrav samt att föreslÄ Àndringar till nyss nÀmnda lagförslag.Innan Är 2013 bedömde Högsta domstolen att systemet med dubbla sanktioner inom ramen för skilda förfaranden var förenligt med principen ?Ne bis in idem?, eftersom det saknades ?klart stöd? för att underkÀnna hela det svenska systemet. I NJA 2013 s.

Examensarbetet Àr utfört pÄ Lifco Dental, som Àr ett distributionsföretag i Enköping undervÄrterminen 2013 och omfattar 30 högskolepoÀng. Lifco Dentals huvudsakliga verksamhet Àrlagerhantering av tandlÀkarartiklar och det rör sig om cirka 40 000 artiklar i varierandestorlek.Examensarbetet avser i första hand styrning av lagerhÄllning och artikelplacering. AndraomrÄden som har bearbetas Àr ergonomi och personalfrÄgor. Arbetet kretsar kring följandeforskningsfrÄgor;1. Enligt vilka principer kan man placera artiklar?2.

Varje Är gÄr svenska staten miste om stora summor i skatteintÀkter, intÀkter som försvinner till följd av bÄde medvetna och omedvetna fel gjorda av de skattskyldiga. Staten har genom olika ÄtgÀrder lÀnge arbetat för att pÄ bÀsta sÀtt försöka motverka skattebortfallet. I Sverige finns det tre repressiva metoder mot skatteundandragande aktiviteter: skatteflyktslagen, special- och stopplagstiftning och genomsynsprincipen. Skatteflyktslagen infördes 1980. Genomsynsprincipen Àr dÀremot inte lagstadgad utan har utvecklats genom praxis och dess existens har lÀnge diskuterats, likasÄ om den skall kodifieras.

SammanfattningFör att underlÀtta grÀnsöverskridande transaktioner ingÄr stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de Àven kallas utgör en del av folkrÀtten och Àr reglerade i Wienkonventionen om traktatrÀtten frÄn 1969. En av de vanligaste formerna av traktat Àr idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrÀtt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rÀtt vilket ger uttryck för det dualistiska synsÀttet. Inom folkrÀtten Àr principen att avtal ska hÄllas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan Äberopa sin interna rÀtt som grund för sin underlÄtenhet att fullgöra ett avtal.

Företag vars produkt utgörs av kunskap Àr en bransch med stark tillvÀxt, som spelar en allt större roll i dagens internationella handel. Eftersom marknaden inom Europeiska Unionen, (EU), skall fungera som en inre marknad med fri rörlighet, Àr mervÀrdesskattelagstiftningen inom EU till stor del harmoniserad, genom ett flertal direktiv, varav det centrala Àr rÄdets sjÀtte direktiv.Platsen för tillhandahÄllandet Àr det frÀmsta instrumentet inom mervÀrdes-skatterÀtten för att undvika att en grÀnsöverskridande tjÀnst dubbel- eller icke-beskattas, eftersom det avgör vilken stat som har rÀtt att mervÀrdesbeskatta tjÀnsten. Huvudsyftet i denna uppsats Àr att utreda och analysera vad som utgör platsen för tillhandahÄllandet av kunskapstjÀnster, enligt artikel 9 i sjÀtte direktivet, och ett delsyfte Àr att undersöka i vilka situationer tillÀmpningen av artikeln kan resultera i att en transaktion dubbelbeskattas, icke-beskattas eller pÄ annat sÀtt snedvrider konkurrensen. Med kunskapstjÀnster avses framför-allt tjÀnster utförda av konsulter, konsultbyrÄer, ingenjörer, jurister och revisorer.Platsen för tillhandahÄllandet kan avgöras antingen genom att tjÀnsten beskattas dÀr leverantören Àr etablerad, enligt ursprungslandsprincipen eller genom att tjÀnsten beskattas dÀr den konsumeras, enligt destinationslandsprincipen. I sjÀtte direktivet anvÀnds en kombination av principerna.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rÀttfÀrdigade inskrÀnkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrÀtt och skatterÀtt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rÀttfÀrdigad inskrÀnkning i den grundlÀggande principen om rÀtten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rÀtt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskrÀnka den grundlÀggande etableringsfriheten krÀvs att inskrÀnkningen kan rÀttfÀrdigas.De rÀttfÀrdigade inskrÀnkningarna ser olika ut beroende pÄ inom vilket rÀttsomrÄde de tilllÀmpas. Etableringsfriheten Àr mer lÄngtgÄende pÄ bolagsrÀttens omrÄde som enbart innefattar en rÀttfÀrdigad inskrÀnkning. InskrÀnkningen kan motiveras av bristen pÄ en unionsrÀttslig reglering pÄ omrÄdet.

Ett flertal vanliga orsaker till hÀlsostörningar hos hÀst (t.ex. fÄng och reproduktionsstörningar) kan förebyggas genom att hÀsten hÄlls i ett lagom hull, varken för tjock eller för smal. MÄnga hÀstÀgare har, ofta pÄ grund av bristande kunskap, svÄrt att korrekt kunna bedöma sina hÀstars hull. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att dels beskriva och jÀmföra nÄgra vanliga metoder för hullbedömning, dels att försöka dra slutsatser kring hur anvÀndbara dessa metoder Àr för den enskilde hÀstÀgaren, eftersom det ju Àr denne som har ansvaret för hÀstens dagliga skötsel och vÀlmÄende.Hullbedömning (Body Condition Score) innebÀr att man genom palpation av olika kroppsomrÄden dÀr hÀstar normalt lagrar fett skapar sig en uppfattning om hur stora depÄer av underhudsfett hÀsten har. Varje omrÄde fÄr en hullpoÀng utifrÄn hur fettfyllt det Àr, och frÄn dessa delpoÀng berÀknas hÀstens totala hullpoÀng.

Det hÀr arbetet syftar till att genom design av en telefonapplikation undersöka hur ljud kan förstÀrkas av den omgivande miljön. Arbetet visar pÄ hur miljöförstÀrkt ljud skiljer sig frÄn ljudförstÀrkt miljö samt vilka begrÀnsningar det innebÀr att anvÀnda en vanlig smartphone som plattform. Ett lÄngsiktigt mÄl Àr att genom en produkt som lÄter oetablerade ljudproducenter distribuera sina alster i den offentliga miljön frÀmja fri kultur och kreativitet.Arbetet har följt principen för RtD (research through design), dÀr designprocessen utgör det fall som studeras och dokumentationen av den utgör den bas av data som analyseras och leder till slutsatser kring Àmnet.Designprocessen i detta arbete innebÀr en mindre omfattande anvÀndarstudie i enkÀtform för att identifiera mÄlgrupp, krav och mÄl. Följd av en andra studie dÀr en prototyp framtagen med grund i resultaten frÄn anvÀndarstudien utvÀrderas av deltagare genom observation, intervju och reaktionskort. De största utmaningarna för designen grundar sig i att ta fram en applikation som inte stör upplevelsen, men samtidigt kan instruera anvÀndaren i hur man anvÀnder applikationen. UtifrÄn arbetet dras slutsatsen att anvÀndarinstruktioner, sÄvÀl visuella som auditiva, löper större risk att störa upplevelsen i miljöförstÀrkt ljud Àn i ljudförstÀrkt miljö. Vidare konstateras att den största bristen i en lösning som bygger pÄ standardutrustning i jÀmförelse med en lösning som nyttjar dedikerad utrustning utgörs av begrÀnsningar nÀr det kommer till att ange riktning med hjÀlp av ljudets rumslighet..

Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning pÄ Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lÀrande av talbegrepp. Syftet Àr att undersöka pedagogernas arbetssÀtt för att se om det finns skillnader och i sÄ fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lÀrande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förstÄelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bÀttre kunna jÀmföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv pÄ barns lÀrande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pÄgÄende verksamheten dÀr jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgÄtt frÄn examensarbetets tvÄ frÄgestÀllningar. Jag har Àven undersökt teorier och studier med fokus pÄ talbegrepp i förskolan.

I diskussionen kring hur stater bör förhÄlla sig till varandra nÀr frÀmmande mÀnniskor i andra stater utsÀtts för lidande av sin egen statsledning stÀlls ofta idéer om globala humanitÀra rÀttigheter, som utvecklats efter andra vÀrldskriget och förintelsen, emot normer om staters okrÀnkbarhet och principen om att inte intervenera i andra staters interna verksamhet.Syftet med detta arbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning begreppet Responsibility to Prevent tillÀmpats i FN:s sÀkerhetsrÄds agerande under en samtida konfliktsituation, detta med bakgrund i utvecklingen av det nya tankesÀttet med global humanitÀr rÀtt som ett gemensamt internationellt ansvar. Arbetet behandlar teorierna solidarism, pluralism och realism.För att söka svaret pÄ frÄgestÀllningarna anvÀnds kvalitativ textanalys av skriftliga öppna kÀllor. Insamlingen av empiriska data bestÄr av tryckt media, officiella dokument samt texter och artiklar tagna frÄn internet.Resultatet frÄn arbetet visar att Förenta Nationernas sÀkerhetsrÄd till viss del har agerat i enlighet med begreppet Responsibility to Prevent. Vidare redogör arbetet för att tvÄ inflytelserika, permanenta medlemmar i sÀkerhetsrÄdet har motiverat sitt stÀllningstagande utifrÄn olika synsÀtt pÄ hur konflikten bör hanteras och att deras motiveringar pÄverkats av deras skilda synsÀtt pÄ statssuverÀnitet och intervention.Undersökningen leder Àven fram till slutsatsen att vetorÀtten i sÀkerhetsrÄdet, under konflikten i Syrien 2011-2012, har begrÀnsat utvecklingen och implementeringen av tankesÀttet att sÀkerheten för vÀrldens befolkning ska betraktas som ett gemensamt ansvar..

BAKGRUND:Förskolan skall lÀgga grunden för barns möjligheter till ett livslÄngt lÀrande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lÀrandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen Àr dÀrför en viktig förutsÀttning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskollÀrare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lÀrande och utveckling.Studien avser att besvara frÄgestÀllningarna: Hur beskriver förskollÀrarna relationen mellanomsorg och lÀrande? Hur uttrycker sig förskollÀrarna ifrÄga om hur de anvÀnder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskollÀraresom Àr yrkesverksamma inom tvÄ kommunala förskolor i en kommun i HallandslÀn. Urvalet Àr gjort utifrÄn principen för tillgÀnglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder pÄ att förskollÀrarna anvÀnder beröring relaterattill sÄvÀl omsorg som lÀrande.

Examensarbetet utfördes pÄ Avdelningen för signalbehandling vid Blekinge Tekniska Högskola i samarbete med företaget Lindab AB i BÄstad. Arbetet Àr en vidareutveckling av tidigare examensarbete pÄ institutionen. Intresset för bullerdÀmpning har ökat dramatiskt pÄ senare tid, dÄ forskning visat bullrets negativa inverkan pÄ folk. Buller Àr inte bara skadligt för hörseln, utan kan Àven vara psykiskt pÄfrestande och ger upphov till trötthet och huvudvÀrk. För att undertrycka buller i t.ex.

För att erhÄlla en rÀttvisande redovisning mÄste utgÄngspunkten vara att ett företag skall fortleva. I en revisors uppgifter ingÄr att granska huruvida ett företag kan tillÀmpa principen om fortsatt drift enligt RS 570. Eftersom denna princip Àr vÀsentlig för redovisningens struktur medför detta vissa krav pÄ att revisorn gör en korrekt bedömning av företagets fortlevnad. Att yttra sig om den fortsatta driften kan emellertid fÄ svÄra konsekvenser för företaget eftersom intressenterna baserar sina beslut pÄ det som stÄr i Ärsredovisningen och revisionsberÀttelsen. Vissa författare menar till och med att ett negativt yttrande om den fortsatta driften kan leda till en sjÀlvuppfyllande profetia.