Att vara kvinna och att vara kvinnlig är inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebär att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten består av råder det delade uppfattningar om. Varje gång vi använder ordet kvinnlig så ger vi det ett innehåll som är större än bara det kön som en person är född med. Vad detta innehåll består av beror på hur vi förhåller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgår från syftet att utforska hur samtida feministiska konstnärer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrån en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrågasätts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Uppsatsen undersöker och diskuterar begreppet "implicit författare" med utgångspunkt i en hypotetisk-intentionalistisk tolkningsmodell för skönlitterära texter. Uppsatsens syfte är att fördjupa och precisera begreppet "implicit författare", samt att visa hur begreppet kan vara behjälpligt vid en analys av ett skönlitterärt verk. Uppsatsen avslutas med en exemplifierande analys av inledningen till Karl Ove Knausgårds roman Min kamp..

Jag har i mitt arbete gjort en studie av litteraturvetenskapliga tolkningsstrategier i läroböcker. Syftet med detta arbete är att klassificera och ta reda på vilka litteraturvetenskapliga infallsvinklar som används av läroboksförfattarna med utgångspunkt i deras framställning av Selma Lagerlöfs författarskap.I min analys utgår jag från Anders Palms texttolkningsmodell med dess olika primärfaktorer, samt Gösta Löwendahls modell för lyrikanalys för att urskilja de tolkningsstrategier som använts i de litterära analyserna av Lagerlöf och hennes verk.I min undersökning framkom, trots mycket aspektrika framställningar, att den dominerande infallsvinkeln i flertalet läroböcker är textcentrerad med tonvikt på handlingen, tankeinnehållet, språket och motiven i Lagerlöfs berättelser..

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

This essay examines the relationships between the different elements in Lisa Jonasson?s collage Existentiell Progg #6 and her very detailed technique. The essay has as its aims to understand and analyze both the details and the wholeness of the artwork and to try to put the collage in an art historical context. The thesis finds that Existentiell Progg #6 has a connection to the imagery of Africa and other collage artist such as Hannah Höch and Nancy Spero, which also gives the paper a perspective of feminism in the arts. The paper continues to create an understanding for the collage work by putting it in to Theodor Adorno?s theories about nature, the human being and the animal kingdom.

I denna uppsats behandlar jag orkestermusikers syn på sitt eget lärande. Hur de studerar in verk och om de har liknande strukturer och lärstilar i sin övning. Undersökningen utfördes med hjälp av att intervjua fem altviolinister ur Stavangers symfoniorkester.Jag har i undersökningen kommit fram till att de fem orkestermedlemmarna har väldigt olika inlärningssätt vad gäller sin egen övning. De visade sig också vara en viss skillnad mellan de som på något sätt ägnat sig åt undervisning mot de som inte har någon koppling till det alls..

I denna uppsats behandlar jag hur svensk skönlitteratur och olika medier används i en klass i utlandet där kompletterande svensk undervisning bedrivs. Studien omfattar även elevernas uppfattning om svensk kultur och hur kultur förmedlas i undervisningen. Därtill har också elevernas attityder till språket granskats. Undersökningen omfattar kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever. Studien visar att litteraturundervisningen utgår ifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv vad gäller valet av litteratur.