Sökresultat:
656 Uppsatser om Fćnga dagen - Sida 6 av 44
Upplevelser av hjÀlpande och försvÄrande faktorer i KBT gruppbehandling för insomni.
Sömnstörningar Àr vanliga bland mÀnniskor och kan pÄverka bÄde livskvalitet och hÀlsa. Insomni Àr en sömnstörning med nattliga uppvaknanden, svÄrigheter att somna in och trötthet under dagen. Sömnmottagningen och Stressmottagningen tar emot mÀnniskor som lider av insomni och behandlar dem med KBT för insomni i grupp. Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka och beskriva Ätta gruppdeltagares upplevelser av hjÀlpande respektive försvÄrande faktorer i behandlingen. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser.
Det Spökar Igen... - en empirisk studie av produktion och ljussÀttning till en isshow i samarbete med en ideell förening
PÄ grund av vÄrt stora och gemensamma intresse för konstÄkning valde vi att sÀtta upp en isshow i samarbete med Lunds konstÄkningsklubb. Rapporten behandlar hur det Àr att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstÄtt under projektets gÄng och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har ocksÄ undersökt hur man ljussÀtter en isyta och hur man gÄr tillvÀga nÀr förestÀllningen som ska ljussÀttas inte stÄr fÀrdig förrÀn dagen före premiÀr..
Veera och Kirill VĂ€sterut
Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt en slagverkare anva?nder kroppen som semiotisk resurs samt hur o?vningsprocessen under en begra?nsad period a?r utformad. Fo?r att underso?ka detta har jag under en femveckorsperiod o?vat pa? ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utga?r jag ifra?n ett designteoretiskt perspektiv.
?Ăta bör man, annars dör man. Ăter gör man, Ă€ndĂ„ dör man?- fast senare : En deskriptiv undersökning om gymnasieelevers kostvanor
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen Àr att kartlÀgga kostvanorna hos gymnasieelever i Ärskurs 3.FrÄgestÀllning 1? Finns det nÄgra skillnader i kostvanor mellan icke idrottande elever och idrottande elever? Vilka Àr i sÄ fall skillnaderna?FrÄgestÀllning 2? Finns det nÄgra skillnader i kostvanor utifrÄn följande faktorer: Kön, förÀldrarnas utbildning, betyg frÄn högstadiet, socioekonomisk status, rökning och religiöst engagemang? Vilka Àr i sÄ fall skillnaderna?MetodVi har anvÀnt enkÀtundersökning som metod. 283 elever frÄn sex slumpvist utvalda Nationella Idrottsutbildningsgymnasieskolor (NIU) frÄn Stockholms lÀn fyllde i enkÀten. Resultaten har sammanstÀllts i SPSS och jÀmförts med tidigare studier.ResultatIdrottande elever Ät mer regelbundet Àn icke idrottande elever. Bland övriga faktorer skiljde det sig mellan pojkar och flickor vad gÀller intag av frukt, grönsaker (flickor oftare Àn pojkar) och protein (pojkar oftare Àn flickor).
?Den finns runtom hela tiden nÀstan? - musik i ungas vardag
Uppsatsens syfte Àr att belysa barn och ungas anvÀndande av musik i sin vardag. Tidigare forskning belyser musikens roll i barns och ungas identitetsskapande och hur viktigt det Àr att skolan tar tillvara pÄ elevernas musikaliska erfarenheter. EnkÀter besvarades av 83 barn i Äldern 10-12 Är och intervjuer gjordes med 6 barn i Äldern 10-11Är. Undersökningen visar att musiken anvÀnds mycket pÄ fritiden och till viss del Àven i skolan, dock inte sÄ mycket som barnen önskar. De vill anvÀnda "sin egen" musik mer i skolan.
Berg i Dagen : Hjorthagens Idrottscenter
Hjorthagen Àr en stadsdel som idag inrymmer 2000 invÄnare men i och med att omrÄdet expanderar sÄ planeras hÀr 5000 nya bostÀder, skolor, arbetsplatser och en ny idrottsanlÀggning. En idrottsanlÀggning besitter stor potential till att vara en samlingsplats för ett helt samhÀlle. En plats att mötas för barn och ungdomar, för deras förÀldrar och mor/far- förÀldrar. Aktiviteterna och deltagarna kan variera men med den gemensamma nÀmnaren fysisk aktivitet och samvaro. UtgÄngspunkten för idrottscentret i Hjorthagen Àr platsens förutsÀttningar, de tvÄ platÄerna, strÄken, existerande fotbollsplaner och den slÄende utsikten ner mot Ferdinad Bogers gasklockor.
Massage - positiv beröring : En fallstudie om beröringens betydelse för barns förhÄllningssÀtt mot varandra
Syftet med min fallstudie Àr att ta reda pÄ mer om massage ? positiv beröring samt att kunna sprida denna kunskap sÄ att fler förskolebarn fÄr förmÄn att fÄ massage ? positiv beröring. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr jag har genomfört sju intervjuer med förskollÀrare och barnskötare pÄ en förskola. Genom intervjuerna har jag tagit reda pÄ hur och varför de har massage ? positiv beröring i verksamheten.
Personlig utveckling : En studie om arbete med elevers personliga utveckling pÄ en gymnasieskolas individuella program
Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..
KvÀve och sprÀngÀmnesrester i LKABs malm-, grÄbergs- och produktflöden
Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvÀrdera, dels andelen ej detonerat sprÀngÀmne vid gruvbrytning. LKAB anvÀnder emulsionssprÀngÀmne Kimulux R, frÄn Kimit AB. Detta sprÀngÀmne innehÄller ca 24 % totalkvÀve i form av natrium- och ammoniumnitrat. KvÀve pÄ malm, grÄberg och i vatten inom gruvomrÄdet kommer i huvudsak frÄn icke detonerat sprÀngÀmne. Det Àr inte sprÀngÀmnet i sig som ligger till grund för detta, snarare Àr det en rad yttre faktorer.
Segregerade integrerade elever i Ärskurs 4-6
Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..
FörstÄr du mig? : Pedagogens kunskap om bliss, punktskrift, pictogram och teckensprÄk.
Syftet med min fallstudie Àr att ta reda pÄ mer om massage ? positiv beröring samt att kunna sprida denna kunskap sÄ att fler förskolebarn fÄr förmÄn att fÄ massage ? positiv beröring. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr jag har genomfört sju intervjuer med förskollÀrare och barnskötare pÄ en förskola. Genom intervjuerna har jag tagit reda pÄ hur och varför de har massage ? positiv beröring i verksamheten.
Skolans sjÀl- privat eller offentlig? : En diskursanalys om skÀlen för grundskolan
Titeln pÄ studien Àr "Skolans sjÀl - privat eller offentlig? En diskursanalys om skÀlen för grundskolan". Skolan Àr en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skÀl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgÄng över hur skÀlen för skolanförÀndrats frÄn och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste lÀroplanen Lpo 94, beskrivs. UtvÀrderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur lÀroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken.
Den mobila förskolan - hur fungerar den?
Denna undersökning handlar om hur den mobila förskolan fungerar. Den beskriver hur bussen Àr inredd och den tar upp hur en normal dag fungerar i den mobila verksamheten. Vidare tar den upp hur rektorer och pedagoger ser pÄ den mobila förskolan och dess framtid. FrÄgestÀllningarna Àr:Hur fungerar en mobil förskola? Hur ser rektorerna pÄ verksamheten? Vad tycker pedagogerna om verksamheten? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag deltagit i verksamheten under en dag och jag har anvÀnt mig av enkÀter för att fÄ svar pÄ mina frÄgor.
Att engagera anvÀndare pÄ Facebook : Uppdateringsrutiner och rekommendationer för Philips Sonicare
Denna rapport beskriver arbetet med ett projekt som haft mÄlet att skapa rutiner för Philips Sonicares Facebooksida, för att öka engagemanget hos deras följare. TvÄ fokusgrupper har utförts och med hjÀlp av dessa och tidigare forskning skapades uppdateringsrutiner för Facebooksidan, dessa följdes sedan i tre veckor. Efter tre veckor sammanstÀlldes resultatet för att se vilka rutiner som fungerat och vilka som kunde uppdateras ytterligare. Resultatet visade att inlÀgg med underhÄllande innehÄll fick mer engagemang frÄn följarna, inlÀgg med information hade större rÀckvidd. Bilder ökade engagemanget, de tidpunkter som var bÀst att publicera var mitt pÄ dagen eller tidigt pÄ kvÀllen..
Ut och mÄ bra! : Utevistelsens pÄverkan pÄ förskolebarns hÀlsa
Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskolebarns hÀlsa ? fysiskt, psykiskt och socialt pÄverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av BarnhÀlsovÄrdens personals syn pÄ utevistelsens pÄvekan pÄ barns hÀlsa. Resultatet frÄn vÄr studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hÀlsa hör ihop pÄ ett tydligt sÀtt.