Nackbesvär är vanligt förekommande vid datorarbete. Stående datorarbete har i visats ha en gynnsam effekt på nackbesvär. Nackflexion kan ge en ökad belastning på nacken. Syftet med studien var att jämföra flexion i nacken vid sittande och stående datorarbete för personer som utför datorarbete under en stor del av dagen i sitt ordinarie arbete.Sammanlagt tio personer, åtta kvinnor och två män, som arbetar på en företagshälsovård deltog i studien. De arbetade med datorarbete i växel, kundservice, sjukvårdsrådgivning eller sjuk och frisktjänst (en tjänst där arbetsgivare får hjälp att hantera sjuk och friskanmälningar, sammanställning av sjukskrivningsstatistik samt med rådgivning till sjukskrivna).

Detta examensarbete är gjort med syftet att undersöka elevers åsikter och attityder angående matematikläxor. Följande frågeställningar har använts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och föräldrar vid matematikläxor? Vilka är elevers åsikter och attityder angående matematikläxor? Skiljer sig åsikter om matematikläxor mellan pojkar och flickor? För att få svar på dessa frågeställningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.Examensarbetet består av två delar. Den första delen är en litteraturstudie innehållande tidigare forskning inom området åsikter och attityder angående läxor och matematikläxor. Den andra delen är en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad på en elevenkät.

Vi har valt att skriva om skiftarbete och främst hur man ska förebygga ohälsa i samband med det. Eftersom vi har valt ett yrke där skift ? och nattarbete är ofrånkomligt, känns det extra viktigt att veta hur kroppen kommer att reagera. Människan är och har alltid varit gjord för att arbeta på dagen och sova på natten. Detta innebär uppenbarligen en konflikt med nattarbetet och då vill vi genom detta arbete få fram kunskap för att minimera slitaget som uppstår på kroppen.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.

Mitt huvudsakliga syfte med denna studie är att få fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna på några skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgång?Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, två mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de särskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de båda mindre kommunerna är eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De båda mindre kommunerna har mindre grupper där eleverna med Asperger ofta går hela eller delar av dagen.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär.Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är:Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor.

Syftet med denna studie var att identifiera problem och behov som byggare i Sverige stöter på i sin vardag samt anordna en workshop där produktutveckling utifrån dessa behov diskuteras, samt hur denna information kan användas i produktutvecklingen. Studien grundar sig i teorier om innovation, behov och kvalitet, behovsidentifiering, innovationsspridning, produktlivscykel och metoden NABC: Need, Approach, Benefit, Competition. Grunden till arbetet är en föreställning att produktanvändare har behov som dem själva inte är medveten om. Genom att utgå från dessa omedvetna behov kan en bättre produkt utformas. Empatisk design (deltagande observation) användes för att kunna upptäcka outtalade behov samt skapa en god förståelse för byggarnas naturliga arbetsmiljö.

För att skapa möjligheter för elever att utveckla sitt språk samt sin läs- och skrivförmåga behöver de goda förebilder. Genom vår utbildning har vi tagit del av hur högläsning möjliggör för läraren att vara en läsande förebild och hur man genom att prata om ord, meningsbyggnad och det skrivna språket kan främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling. I vår studie har vi undersökt högläsning som verksamhet i skolans första år genom att identifiera samband mellan vad, när och varför lärare läser högt. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi genom intervjuer av lärare erhållit den data som ligger till grund för vårt resultat. Av resultatet framkom tre samband mellan vad, när och varför lärare använder högläsning i verksamheten. De rådande sambanden har att göra med de olikheter som visar sig utifrån om högläsning används som integrerad del av undervisningen eller inte.

Äldre äter ofta tre mål om dagen varav ett som är varmt/tillagat. Detta ställer höga krav pånäringsinnehållet. Under en lunch/middag bör äldre få i sig 430 -540 kcal samt 25 ? 30 gram protein enligt svenska näringsrekommendationer. Äldre med hemtjänst kan få färdigrätter av märket Varsågod tillverkade av Elite hotel levererade hem till sig via hemtjänsten i kommunen.

Studien är genomförd i sex åttondeklasser, från två högstadieskolor i Kalmar tätort. Utifrån undersökningens syfte har vi genomfört en kvalitativ enkätundersökning.Undersökningens syfte är att undersöka respondenternas upplevelser och reflektioner från temadagen Brott och Straff, som har genomförts på Kalmar slott i delad regi av slottet och Kalmar läns museum. Studien behandlar hur respondenterna uppfattar kulturmiljöpedagogiken som ett hjälpmedel i deras lärande. Det är en fallstudie, och inte en generell uppfattning från samtliga åttondeklasser i Sverige.Enkätsvaren, och tillika empirin, studerades utifrån två olika perspektiv, dels för att kunna föra en innehållsanalytisk diskussion, dels utifrån ett historiebruksperspektiv. Respondenterna har vid genomförandet av enkätundersökningarna uppgivit flera åsikter och reflektioner, men en tydlig majoritet har angivit att temadagen Brott och straff varit bra, spännande, rolig och lärorik.

Unga vuxna tenderar att spendera mer tid på sociala medier än på någon annan daglig aktivitet, där det populäraste sättet att kommunicera är genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hälsa och fitness hos allmänheten ökat de senaste åren. Tidigare studier påvisar att ett ständigt fokus på hälsa och fitness kan leda till låg självkänsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat på de negativa hälsoutfallen med sociala medier och påverkan på människors hälsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt påverkan av sociala mediers exponering av kost och träning.

SammanfattningBakgrundHögläsning har förekommit mellan den vuxna och det lilla barnet i flera hundra år. Förskolan har haft högläsning som företeelse under en lång tid men det är på senare tid som forskning har visat högläsningens betydande roll för barns utveckling. Forskning visar också att samspel har en betydande roll för barns utveckling och högläsning möjliggör detta. Genom högläsning kan människor utbyta tankar och erfarenheter om det lästa. Förskolan utgör en viktig roll för högläsningen då det förekommer allt mindre i hemmen.SyfteStudien syftar till att undersöka förekomsten av högläsning och vilka motiv som finns bakom detta i förskolan.MetodMed hjälp av kvalitativ metod intervjuades sex verksamma förskollärare på en förskola.

År 1995 genomfördes psykiatrireformen och dess syfte var att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Kommunerna har ansvaret för bland annat boende och sysselsättning och stödformerna ska anpassas och därtill även utformas efter den enskildes behov så att brukarna ska kunna bli så självständiga som möjligt. Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan vara i stort behov av att få mening i sin tillvaro, vilket för personalen är en stor utmaning att arbeta för. Syftet med studien var att, med fokus på personalens (inom socialtjänsten) upplevelser, belysa hur de arbetar för att skapa meningsfull sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. I studien används en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av personliga intervjuer.

Under dagen på förskolan finns många stunder för lärande, det sker lärande i omsorgssituationer, i leken och i de planerade aktiviteterna. Syftet med denna studie är att studera om och hur pedagoger tar vara på de lärtillfällen som finns i vardagen, fokus är att studera detta i tamburen. Vi har gjort en kvalitativ studie, samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse för hur pedagoger interagerar med barnen. Resultatet vi kom fram till är att det sker mycket lärande i tamburen, vid vissa tillfällen mer än vid andra. Pedagogerna vi studerade hade ett medvetet sätt att förhålla sig till lärtillfällena och tog vara på dessa i de flesta fall.