Sökresultat:
1107 Uppsatser om Fästingburna sjukdomar - Sida 48 av 74
Manus vs prosa, film vs litteratur
Sjukhusets interiör och design i patientrummet Àr en viktig del som kan förbÀttra det kÀnslomÀssiga vÀlbefinnandet och bli en tillgÄng för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön Àr bristfÀllig. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva vilka aspekter i vÄrdrummet som Àr av betydelse för patienters upplevelse av sin vÄrdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfÀr pÄverkar patienten bÄde fysiologiskt och psykologiskt Àr av intresse för oss som sjuksköterskor, dÀrför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell frÄn Axelsson (2008).
Socioekonomiska faktorers inverkan pÄ barns orala hÀlsa : En litteraturstudie
Introduktion: Enligt FN:s barnkonvention ska alla barn ha rÀtt till god hÀlsa och rÀtt till sjukvÄrd, som Àven innefattar tandvÄrd. Sveriges tandvÄrdslag beskriver hur tandvÄrden ska ge vÄrd pÄ lika villkor till hela befolkningen samt ansvara för gratis tandvÄrd till och med 19 Ärs Älder. Det finns olika orala sjukdomar bland barn och karies Àr den mest vanliga. Sjukdomsprevalensen ser olika ut i vÀrlden och förebyggande insatser som goda kost- och egenvÄrdsvanor, fluor och regelbunden tandvÄrd Àr avgörande.Syfte: Syftet Àr att beskriva hur förÀldrars socioekonomiska faktorer pÄverkar barns orala hÀlsa.FrÄgestÀllningar: Vilken betydelse har förÀldrars socioekonomiska faktorer för barns orala hÀlsa?Metod: En litteraturstudie baserat pÄ vetenskapliga studier frÄn databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet visar att barns oral hÀlsa kan pÄverkas av förÀldrarnas socioekonomiska faktorer.
StrÄlsÀkerhet i samband med Interventionella Radiologi undersökningar
Inledning: AnvÀndning av interventionella radiologin har ökat inom sjukvÄrden dÀrför stÀlls högre krav pÄ personalen att ha goda kunskaper om strÄlsÀkerheten i avsikten att öka medvetandet om risker för strÄlskador och metoder för att minska förekomsten av skadorna. Interventionella radiografi Àr i stÀndigt utveckling och ersÀtter kirurgiska behandlingar av mÄnga sjukdomar. Syfte: Àr att belysa vikten av strÄlskyddsÄtgÀrder för att öka strÄlsÀkerheten vid interventionell radiografi. Metod: En litteraturöversikt som innebÀr ett utforskande av det valda omrÄdet genom att undersöka befintlig forskning. Resultatet av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades i helheten och sorterades utifrÄn arbetets syfte till lÀmpliga teman.
Hur kan intensivvÄrdssjuksköterskan förebygga delirium?
Bakgrund: Delirium Àr ett vanligt tillstÄnd hos patienter pÄ intensivvÄrdsavdelning (IVA) och kÀnnetecknas av en akut förÀndring eller variation i patientens mentala status. TillstÄndet Àr mycket underdiagnostiserat, trots vedertagna bedömningsinstrument. Flertalet riskfaktorer Àr identifierade och innefattar patientens tidigare sjukdomar och levnadsvanor, aktuellt sjukdomstillstÄnd och den omgivande miljön. Delirium leder till ett lidande för patienten och har Àven negativa konsekvenser för samhÀllet.Syfte: Att studera vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som visats vara effektiva för att förebygga delirium och dÀrmed kunna lindra lidande.Metod: Litteraturstudie.Resultat: De omvÄrdnadsÄtgÀrder som visades kunna förebygga delirium resulterade i tre huvudomrÄden. Inom "Sömn, ljud och ljus" ledde ÄtgÀrder som reducerade ljud- och ljusnivÄer samt samordning av omvÄrdnadsÄtgÀrder nattetid till förbÀttring av patienternas nattsömn och lÀgre incidens och duration av delirium.
FörÀldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancersjukdom
Bakgrund: Ă
r 1993 identifierades adrenomedullin (ADM) som Àr en 52 aminosyror lÄngmultifunktionell peptid som utsöndras och syntetiseras frÄn flera olika organ i kroppen. Exakt hur ADM verkar och utsöndras Àr Ànnu inte helt klarlagt. Friska personer har normalt en lÄg ADM,koncentration men vid olika sjukdomar stiger den. ADM pÄverkar bl.a. hormonet insulin pÄ olika sÀtt och vid sjukdomen diabetes mellitus typ 2 (DM2) Àr insulinkÀnslighet och insulinfrisÀttning pÄverkade.
Ungdomar och stress - en studie om gymnasieelevers upplevelse av stress
Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle och allt fler folkhÀlsorapporter pekar ut denna ohÀlsa som ett av de största folkhÀlsoproblemen. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiet upplever sig stressade och i sÄ fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress pÄ yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. KÀnner de sig stressade, och i sÄ fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna sjÀlva gör för att motverka stressen och om eleverna kÀnner oro inför sin framtid.
Jag Àr nÄgon annan : Psykiatrikerna Karl Jaspers och Viktor Emil von Gebsattels filosofiska perspektiv pÄ depersonalisation
Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers förestÀllningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive förestÀllningar om fenomenet med sÀrskilt tonvikt pÄ skÀrningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tÀnkare som att kroppen och jaget upplevs som frÀmmande, automatiskt, externt och iakttaget frÄn utsidan pÄ ett tvÄngsmÀssigt sÀtt. Jaspers och Gebsattels förestÀllningar stÄr i motsÀttning till ett biologiskt och psykologiserande förstÄende av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tÀnkare en konflikt mellan att Ä ena sidan vilja undvika att förtingliga mÀnniskan och hennes lidande till faststÀllda definitioner, och att Ä andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..
Att ge liv och hÀlsa: Upplevelser av att vara levande donator
Vissa livshotande sjukdomar i njure och lever kan idag behandlas genom att organ eller delar dÀrav tas frÄn levande friska donatorer och ges till en svÄrt sjuk mottagare. Donatorn kan alltsÄ rÀdda livet pÄ en annan mÀnniska, och bidra till att ge nÄgon hÀlsa. Tidigare forskning visar att donatorer har bÀttre livskvalitet och hÀlsa i jÀmförelse med genomsnittsbefolkningen. Dock framkommer dÀr ocksÄ att det fanns upplevelser hos donatorerna som var mindre positiva. För att sjuksköterskan skall kunna vÄrda dessa patienter pÄ ett bra sÀtt behövs en djupare förstÄelse för donatorernas upplevelser av donationen.
Den Àldre mÀnniskans psykiska hÀlsa : med fokus pÄ fysisk aktivitet
SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohÀlsa Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de Àldre dÄ Äldrandet innebÀr bÄde biologiska, psykologiska och sociala förÀndringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan. Förklaringarna till detta Àr mÄnga, allt frÄn att det motverkar Älderns sjukdomar till att det hjÀlper mÀnniskan att hantera stress. Aktivitetsteorin Àr en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det bÄde inre och yttre hinder mot att den Àldre mÀnniskan Àr fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.
Distriktssköterskors reflektioner och upplevelser av sin roll i relation till nÀrstÄende vid palliativ vÄrd i hemmet : En kvalitativ studie
Palliativ vÄrd definieras enligt VÀrldshÀlsoorganisationen som ett förhÄllningssÀtt som ska syfta till att förbÀttra livskvaliteten för patienter och deras familjer som drabbas av problem som kan uppstÄ vid livshotande sjukdom. Det blir allt vanligare att mÀnniskor med obotliga sjukdomar vÄrdas hemma den sista tiden i livet och nÄgra av förutsÀttningarna för att vÄrdas hemma Àr att det finns fungerande stöd frÄn hemsjukvÄrden samt att nÀrstÄende Àr delaktiga i vÄrden. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterkans reflektioner och upplevelser av sin egen roll i relationen till nÀrstÄende vid palliativ vÄrd i hemmet. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Det Àr en intervjustudie genomförd med Ätta distriktssköterskor som arbetade med hemsjukvÄrd och palliativ vÄrd i hemmet.
Symptombild och förekomst av överkÀnslighetsreaktioner vid administrering av intravenöst och intraarteriellt jodbaserat icke-joniskt kontrastmedel : En allmÀn litteraturöversikt
Introduktion: Jodbaserade röntgenkontrastmedel Àr bland de vanligaste anvÀnda lÀkemedel som administreras intravenöst. Kontrastmedel vid radiologiska undersökningar kan ge upphov till olika typer av överkÀnslighetsreaktioner, dÀrför Àr det viktigt för röntgensjuksköterskor att kunna vara förberedda och observanta pÄ symptom för att kunna tillgodose en patientsÀker vÄrd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att studera symtombild och hur ofta överkÀnslighetsreaktioner intrÀffar, samt vilka patienter som Àr mest utsatta för kontrastmedelsöverkÀnslighetsreaktioner vid radiologiska undersökningar med intravenös eller intraarteriell administrering av jodbaserat icke-joniskt kontrastmedel. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturöversikt inom omrÄdet radiografi och utfördes systematiskt för att sortera ut vetenskaplig forskning som kunde ge svar pÄ syftet. 15 artiklar analyserades.
Har probiotikabehandling effekt p? symptom vid atopisk dermatit? En systematisk ?versikt ?ver det vetenskapliga underlaget bland barn och ungdomar.
Syfte:
Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka om intaget av probiotika minskar symptomen vid diagnostiserad atopisk dermatit (AD) m?tt med SCORing Atopic Dermatitis (SCORAD), hos individer sex m?nader till 19 ?r.
Metod:
Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. S?kningen genomf?rdes som en avancerad s?kning med fyra s?kblock. Block ett riktades mot populationen, block tv? mot AD och block tre mot probiotika.
Kolostrums inverkan pÄ immunförsvaret hos neonatala föl
PÄ grund av placentans uppbyggnad hos hÀst överförs inga immunoglobuliner under drÀktigheten utan föl föds immunokompetenta men immunförsvaret Àr samtidigt otillrÀckligt utvecklad. Sepsis Àr dÀrför en vanlig orsak till neonatala dödsfall. Tills den förvÀrvade immuniteten har hunnit utvecklas Àr fölet dÀrför i stor utstrÀckning beroende av den medfödda immuniteten för att försvara sig mot patogener.
Tidigare studier har visat att intag av kolostrum Àr viktigt för att förhindra sjukdom hos det neonatala fölet och denna positiva effekt har framför allt tillskrivits IgG. Kolostrum innehÄller dock flera nyttiga och viktiga komponenter, sÄsom cytokiner, enzymer och hormoner samt olika cellulÀra komponenter.
IgG stöttar den medfödda immuniteten som opsonin pĂ„ intrĂ€ngande patogena agens, vilket underlĂ€ttar fagocytos av neutrofiler. Ăven komplementfaktorer har denna funktion, men verkar inte överföras via kolostrum och möjligtvis kompenserar IgG för den bristande endogena komplementsyntesen.
Att tÀnka sig frisk : En kvalitativ studie om upplevelsen av mental trÀning som behandlingsmetod vid stressrelaterad ohÀlsa
Stressrelaterad ohÀlsa har ökat kraftigt i mÄnga lÀnder över hela vÀrlden, och Àr en av de vanligaste orsakerna till lÄngtidssjukskrivningar. Det finns mÄnga faktorer som pÄverkat denna ökning, och en stor bidragande orsak Àr ökade krav i bÄde arbetslivet och privatlivet. Vid stressrelaterad ohÀlsa anvÀnds bland annat mental trÀning som behandlingsmetod, dÄ studier visar att mental trÀning kan frÀmja den psykiska hÀlsan och motverka stress. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av mental trÀning som behandlingsmetod hos en grupp personer med stressrelaterad ohÀlsa. En frÄgestÀllning var Àven vilka bakomliggande orsaker till stressrelaterad ohÀlsa som intervjupersonerna beskriver.
Genusperspektiv pÄ sjuksköterskeutbildningen i Uppsala : En kvalitativ studie
Syfte: Att utforska studenters upplevelse av sjuksköterskeutbildningen i Uppsala ur ett genuspesrpektiv.METOD: Vald forskningsmetod var en kvalitativ metod med fokusgruppsintervju samt semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultat: Deltagarna i studien ansÄg att sjuksköterskeutbildningen Àr könsstereotyp. Sjuksköterskan var en kvinna med stereotypt kvinnliga egenskaper. Informanterna upplevde att bilden av sjuksköterskan var svÄr att leva upp till, dÄ de inte kunde relatera och kÀnna igen sig sjÀlva i bilden som mÄlats upp. Sjuksköterskestudenter som bryter mot könsnormen pÄ utbildningen upplevde detta som mycket pÄtagligt och frustrerande. Andra vÄrdyrken upplevdes inte lika tydligt könsprÀglade som sjuksköterskan Àven om hierarkin ansÄgs vara mycket tydlig och frustrerande.