Sök:

Sökresultat:

16064 Uppsatser om Färg och form - Sida 57 av 1071

Styrning - En form av jonglering? : En studie av styrningen inom Handelsbanken och Nordea

Syfte: Syftet med studien Ă€r att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmĂ„tt försöka skapa en förstĂ„else för hur styrningen skiljer sig Ă„t mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan bankerna. Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjĂ€lp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer frĂ„n tvĂ„ banker, Nordea och Handelsbanken. Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika Ă„sikter av hur styrningen pĂ„verkar respektive bank, utifrĂ„n deras olika befattningar och erfarenheter inom omrĂ„det. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig pĂ„ ett flertal punkter. Nordea Ă€r vĂ€rdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstĂ€nkande samt med budget medan Handelsbanken Ă€r kostnadsorienterad och arbetar med delmĂ„l samt med mĂ„lstyrning frĂ€mst. Överlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering.

GrÀnsen för partsautonomin i skiljeförfaranden

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Åldersintegrerad skola, Ur elevperspektiv

NÀr folkskolan infördes i Sverige Är 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera Äldrar gick i samma klassrum, med en lÀrare. Det Àr alltsÄ inget nytt pÄfund att barn av olika Äldrar med en gemensam lÀrare undervisas i ett och samma klassrum. Men Äldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den pÄ nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man rÀknar med att Är 2001 gÄr drygt 30%elever i de lÀgre Äldrarna i en Äldersintegrerad klass sina första skolÄr.

Retorik i psykoterapi : Hur en psykoterapeut etablerar sitt ethos

This paper aims to describe and discuss psychotherapy in rhetorical terms; in particular how psychotherapists can use their ethos, or person, as a means for convincing the patient, and subsequently discuss how these insights in turn can be useful for other rhetors.Classical rhetoric is commonly associated with one speaker exercising influence on an audience of many, but modern rhetoric is broader, and includes all situations where someone is attempting, by speech or in writing, to affect anyone, including the rhetor himself. With this broader definition, psychotherapy may also be considered a form of rhetoric. Psychotherapy does, however, highlight the aspect of power distribution, in that it is clear that it is up to the patient to determine whether the rhetoric will achieve its purpose or not, that is, if he will be influenced by it. In psychotherapy, it is also important to differentiate between persuading and convincing: for a permanent change to occur in the patient?s thoughts and actions, the deeper, "internal" form of conviction is necessary for change to take place.When attempting to convince an audience, it is important for the speaker to establish a credible ethos, that is, present a trustworthy persona.

Design av ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt : Ett befintligt system i förÀndring för anvÀndarnas bÀsta

Detta kandidatarbetet Àr utfört pÄ ett bolag som verkar i telekommunikationsbranschen. Operatörerna pÄ kundtjÀnst arbetar med att ta emot samtal frÄn Telekombolagets kunder, hjÀlpa dem med att lösa problem och ge tips och rÄd. En viktig del av arbetet Àr att operatörerna gör en analys av kunden för att kunna ge bÀsta möjliga rÄd. Rapporten behandlar hur en del av ett textbaserat program kan omarbetas till en grafisk applikation. Etnografiska metoder, i form av observationsstudier och intervjuer, och designtekniker, i form av mockup- och prototypmöten, har anvÀnts tillsammans med anvÀndarna av programmet.

Individanpassad undervisning

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Behovet av stöd hos nÀrstÄende till personer med allvarlig psykisk störning

Av Sveriges befolkning Àr det 20 till 40 procent som lider av nÄgon form av allvarlig psykisk störning. Tidigare forskning har studerat nÀrstÄendes upplevelser av att leva med en person som lider av allvarlig psykisk störning. I vissa av dessa studier framkommer Àven att stöd frÄn vÄrdpersonal till dessa nÀrstÄende Àr viktigt. Det har dock inte framkommit forskning som specifikt inriktar sig pÄ vilka former av stöd som nÀrstÄende Àr i behov av. Syftet med denna studie var att utifrÄn tidigare forskning sammanstÀlla och beskriva olika former av stöd som nÀrstÄende till allvarligt psykiskt störda Àr i behov av.

LÀrares förhÄllningssÀtt - eleven alltid i centrum

Denna studie handlar om lÀrares förhÄllningssÀtt dÀr syftet Àr att beskriva och analysera vilka strategier lÀrare anvÀnder för att utmana elevens lÀrande. Studien baseras pÄ kvalitativ undersökning i form av intervjuer av sju grundskolelÀrare. Vi valde att hÀmta vÄrt empiriska material pÄ olika skolor med hopp om att fÄ kvalitativt skilda utsagor.I teoridelen redogörs det dels för hur lÀraryrket styrs utifrÄn gÀllande politisk styrning samt ekonomiska aspekter. Studien belyser betydelsen av att variera metod och material för att bemöta alla elevers olikheter och olika inlÀrningsstilar. Individuell utvecklingsplan och portfolio Àr tvÄ redskap för lÀraren i syfte att dokumentera elevens lÀrande och utveckling.

IFRS 2 : En mer rÀttvisande redovisning

FrÄn och med den första januari 2005 ska svenska företag följa en ny internationell redovisningslagstiftning, IFRS/IAS, och dÀrmed Àven IFRS 2, som reglerar hur företagen ska behandla aktierelaterade ersÀttningar i sin redovisning. Denna standard krÀver att företagen ska ta upp dessa ersÀttningar som en kostnad i resultatrÀkningen till dess verkliga vÀrde och med en direkt effekt pÄ eget kapital. Ekonomiskt deltagande kan exempelvis ske i form av vinstutdelning, bonus eller tilldelning av aktier. Aktiebaserade incitamentsprogram Àr en relativt ny ersÀttningsform dÀr det ekonomiska deltagandet Àr sÀrskilt stort, eftersom ersÀttningsnivÄn direkt avspeglas i aktiekursens utveckling. Motivet för dessa ersÀttningsformer Àr i ett bredare perspektiv att förena företagets, arbetstagarnas och aktieÀgarnas intressen i ett trepartsförhÄllande, och i ett snÀvare att attrahera, behÄlla och motivera personalen, ofta placerad i ledningsposition.

Knowledge Management Strategy : Hur intern kunskapsöverföringsstrategi i managementkonsultföretag pÄverkar vilka hinder som uppkommer vid överföringen

Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger pÄ fyra managementkonsultföretag varav tvÄ tillÀmpar en codification strategi och de andra tvÄ tillÀmpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av bÄda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgÄr att kunskapssystem och strategier hÀnger tÀtt ihop, och Àr beroende av vilken vikt företaget lÀgger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillÀmpade stÀlldes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, anvÀndarvÀnlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. TillÀmpade företagen en personalization strategi stÀlldes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammantrÀden, telefonsamtal och e-post..

Riskbedömning och abonnemangstandvÄrd

I Sverige finns en betalningsform för tandvÄrd som kallas ?AbonnemangstandvÄrd? som innebÀr att du som patient har möjlighet att ingÄ ett avtal om tandvÄrd till ett fast pris. I VÀrmland var man tidigt ute med denna modell och kallar den för frisktandvÄrd för att belysa att man inte enbart ser det som en betalningsform utan Àven som ett sÀtt att bedriva vÄrd. TandlÀkaren genomför en initial riskbedömning inom fyra olika huvudomrÄden och för respektive omrÄde allmÀn risk, teknisk risk, karies risk samt parodontal risk sÀtts en siffra 0-4 för att representera olika risknivÄer. Ett sammanfattande mÄtt leder i sin tur leder fram till en abonnemangsklass för patienten.

Hur ser elever pÄ Àmnet matematik? : En jÀmförelse mellan lÀrarstyrd och elevstyrd undervisning

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers reation till matematiken som Àmne i en lÀrarstyrd klass i Ärskurs Ätta samt en elevstyrd klass i Ärskurs Ätta och undersöka de skillnader som finns mellan de bÄda klasserna utifrÄn intresse och kunskap.Med hjÀlp av texter frÄn andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lÀrarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin bestÄr av enkÀter i form av pappershÀfte som tvÄ klasser i en Ärskurs Ätta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkÀt som en klass i Ärskurs Ätta i en lÀrarstyrd skola fick fylla i. DÀrefter har en jÀmförelse mellan dessa bÄda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgÄende positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansÄg matte vara roligt, ansÄg att de hade lÀtt för matte samt att deras betyg var högre jÀmfört med den lÀrarstyrda klassen. DÀremot verkar den lÀrarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshÀmtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lÀrarstyrt för att bÀttre tillÀgna sig kunskap..

Jag vill, men hur? Ett utforskande av den kreativa processen.

I want to, but how? My work is a research of the creative process. I have asked myself how ideas take form and how materials can become bearers of ideas. The work has been treated as an action rather than an object. The result shows my research and my interpretation: the process and result are the same..

Redovisning i smÄföretag : tvÄng eller verktyg?

Att lÀra Àr nÄgot som man gör sjÀlv och detta ansvar kan man inte lÀgga över pÄ nÄgon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tÀnkande. MÀnniskor har olika sÀtt att lÀra ? en del lÀr genom att skriva. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr att vi ser lÀrande pÄ detta sÀtt.

Gentrifiering : En trendkÀnslig klasskamp

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur diskursen om gentrifiering framstÀlls i tidningsmedier, dÀr Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel pÄ en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillÀmpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestÄende av sociologiska teorier angÄende urbanitet och social stigmatisering. HÀr tillÀmpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn pÄ etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rÀtten till staden. Analysen bestÄr av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och frÀmst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsÀljning av hyresbostÀder, skapandet av en ny medelklass, och populÀrkulturella trender.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->