Bakgrund. Kärnan i hälso- och sjukvården är mötet mellan vårdpersonal och patient. Det finns ett missnöje med vården bland patienter med diagnostiserad cancer. För att kunna förbättra vården är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och är medvetna om vad en diagnostiserad cancerpatient upplever som bra och dåligt vid mötet med vården. Syfte.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien.

Bakgrund: Att vårdas i hemmet istället för på sjukhus eller på vårdboende blir vanligare då antalet sjukhusplatser minskar och nya typer av vårdformer etablerats. Detta kan innebära att sjuksköterskor någon gång under sitt yrkesverksamma liv kan komma att vårda patienter i deras eget hem och på så sätt lämna den miljö som sjuksköterskan vanligtvis är van vid. Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt från; roll, relation och bemötande studera sjuksköterskors upplevelse av att vårda och bemöta patienter som får palliativ vård i hemmet. Metod: Empirisk intervjustudie med en deduktiv kvalitativ ansats, där semistrukturerade frågor utefter intervjuguide användes. Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Skillnader i upplevelsen mellan roll, relation och bemötande uppfattades då vård av patient bedrevs i hemmet i förhållande till på sjukhus. Klara skillnader av sjuksköterskerollen kunde ses då sjuksköterskan var civilklädd. I relationen till patienten upplevs det mer personlig när sjuksköterskan bjöds in till patienten hem.

SammanfattningDenna studie har som huvudsyfte att försöka förstå golfklubben som arbetsplats ur de anställdas perspektiv. Jag har arbetat hermeneutiskt med avsikten att förstå de anställdas upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Uppsatsen bygger på intervjuer av sex anställda på sex golfklubbar i Mellansverige. Min tolkning av den empiri jag haft tillgång till lyfter fram tre teman vilka är: Den problematiska golfklubben, den acceptabla golfklubben samt den ideala golfklubben. Resultatet pekar på en stor variation mellan golfklubbarna, men även likheter som ligger till grund för de teman jag definierat.Som förklaringsmodell har jag använt begreppet organisationskultur vilket innefattar aspekter av betydelse för respondenternas upplevelse av att vara anställd på en golfklubb.Organisationskulturen skapas och utvecklas ur de gemensamma värderingar, normer och verklighetsuppfattningar som existerar inom en organisation.

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska välbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och åklagare relaterade till psykiskt välbefinnande.En grupp bestående av 83 män och kvinnor besvarade en enkät, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och åklagare präglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade på ett signifikant sätt till sämre psykiskt välbefinnande än män och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trängde också i större utsträckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare återkommande obehagliga minnen av händelsen. Studien fann även signifikanta skillnader i psykiskt välbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar på att förhörsledare som uppträder på humanitärt sätt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska välbefinnandet..

Omorganisationer inom företag är vanligt förekommande och syftar oftast till att förbättra eller effektivisera verksamheten. Resultatet kan vara svårt att överblicka på planeringsstadiet och åtgärderna ger kanske inte alltid enbart den avsedda effekten. Syftet med det här projekt-arbetet har varit att undersöka vilka möjligheter det finns att påverka och engagera sig i beslut rörande förändringar på arbetsplatsen och hur dessa påverkar upplevelsen av arbetsmiljön.På Ascom AB i Herrljunga, där man tillverkar produkter för trådlös internkommunikation, intervjuades samtliga anställda vid en monteringslina ett år efter en omorganisation. Vid denna hade berörd personal själva planerat och genomfört förändringen som innebar att man gått från så kallad batchtillverkning till taktat enstycksflöde. Gruppen bestod av 11 personer som själva fick redogöra för sin upplevelse av förändringen.Valet av frågor inriktades på områden som berörde de anställdas upplevelse av inflytande och delaktighet i processen och hur detta påverkat deras attityd till förändringen, allmän trivsel, trivsel med arbetsuppgifter, förekomsten av belastnings- och stressrelaterade besvär samt graden av arbetstillfredsställelse.Resultatmässigt visade gruppen stor samstämmighet när det gäller ökad bundenhet efter förändringen, hög trivsel på arbetsplatsen och stor arbetstillfredsställelse.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag på den sociala medieplattformen Facebook. För att få en förståelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i två större delar. Den första delen syftar på att förklara konsekvenserna av att leva i en värld som präglas av medier. Utgångspunkten ligger i McLuhans välkända begrepp ?The medium is the message? (1964/2001) för att förstå hur de nya sociala medierna blir en förlängning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001).Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstå människors upplevelse av att leva i en värld som präglas av medier.

Stroke är den vanligaste orsaken till långtidssjukvård och leder bland annat tillnedsatt balans. Personer som haft en stroke utgör en av de största målgrupperna för fysioterapeutisk behandling, som framförallt består av träning av personens funktionsnedsättningar exempelvis rörlighet, styrka och balans. Den nedsatta balansen som uppstår efter en stroke medför en försämrad gångförmåga och ökad risk för fall. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan balans och bålstabilitet samt att en förbättrad balans medför en förbättrad gångförmåga och minskad fallrädsla. Redcord® är ett koncept sominnefattar instabil träning i slingor och bålstabilitetsträning med instabila redskap har visat på signifikanta förbättringar gällande balans hos personer som haft en stroke.

Anknytningsmönster och förmågan till mentalisering står i en nära relation. Dessa två system påverkas då individen står under affektiva påfrestningar, vilket då försvårar för individen att på ett adaptivt sätt navigera sig i sin omgivning. Hur väl dessa utvecklas är beroende av arv och miljö och kan därmed överföras mellan generationer. Behandlingsmetoden Theraplay syftar till att stärka samspelet i föräldra- barnrelationen, vilket kan nå positiva effekter på dessa system, hos både förälder och barn. Studien undersökte föräldrars upplevelse av Theraplay mot en jämförelsegrupp utifrån positiva behandlingseffekter via kvantitativ och tematisk analys.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsättningar som bor på gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker också hur de boende på gruppbostäder hanterar de hindren de upplever. Studien består av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av närvaron av de andra grannarna, allt från att se dem som vänner till att inte lägga någon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet är personalen kan fungera både som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror på hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gäller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att få tillgång till emotionellt stöd.

Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstånd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen från 665 000 till 800 000 ton kartong per år. Villkoren för tillståndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utsläpp till omkringliggande vatten.Syftet med examensarbetet var att kartlägga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende på komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraättiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaättiksyra), kväve samt fosfor.Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.För att få en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes även en molekylviktsfraktionering på inkommande och utgående avloppsvatten.Komplexbildare används inom pappers- och massaindustrin för sin förmåga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av väteperoxid i blekningen och påskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpåverkan.EDTA och DTPA anses vara stabila ämnen, vilket innebär att de är biologiskt svårnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsägande uppgifter angående nedbrytningen av komplexbildare, där vissa menade att de genomgår biologisk nedbrytning, men att det sker mycket långsamt.

Arbetet behandlar rumslighet i trädgården och utgår ifrån Norberg-Schulz (2003) essä om fenomenet plats. Essän beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsättet ofta avspeglas i trädgårdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Det är så vi också gärna beskriver trädgård, genom att dela med oss av vår upplevelse av trädgården. Platsens struktur delas upp i rum, som är den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktär, som är den allmänna atmosfären hos platsen.

Njuren är det organ som är vanligast att transplantera och det är även det organ flest personer står på väntelistan för att transplantera. Njuren har en viktig funktion i regleringen av kroppsvätskorna och den har även en viktig endokrin funktion. Efter transplantationen förändras vardagen för den transplanterade. Syftet med litteraturstudien är att belysa patientens upplevelse av att leva som njurtransplanterad de första åren efter transplantation. Litteraturstudien är baserad på analyser från nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Intensivvård definieras av högspecialiserad och högteknologisk vård. Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är så kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vårdas på en vanlig vårdavdelning. Vårdmiljön utsätter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smärta och illamående. Intensivvårdssjuksköterskans specialistkompetens är att identifiera omvårdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvårdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebär flera läkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist på sömn.