Skogsindustrin har de senaste decennierna ökat anslag och ansträngningar för att utveckla nya och mer högförädlade produktsegment för att motverka trenden att substitut tar marknadsandelar från träprodukter. Innovation, marknadsföring och kundrelationer är traditionellt områden som skogsbranschen har åsidosatt då ansträngningar och kapital investerats på processutveckling. De är därmed, överlag, mindre erfarna på dessa områden än andra industrisektorer vilket resulterat i att nya produkter och innovationer sprids långsamt på marknaden samt att medvetenheten om dessa produkter bland slutkunder ofta är bristfällig. Mellanstruken panel är en industriellt målad panel med två lager färg som började produceras 2007 och kan anses vara innovativ vidareutveckling av den grundmålade panelen. I dagsläget säljer de flesta byggvaruhus produkten via beställningssortiment eller lagerhållning men användningen bland hantverkare är mindre utbredd. Medvetenheten om produkten är bristfällig och en mycket liten andel av slutkunderna har vetskap om mellanstruken panel. Syftet med studien är att utreda vilka hinder det finns bland de byggvaruhus som klassas som sen majoritet, enligt teorin om spridning av innovationer, att introduceras för och därefter börja sälja mellanstruken panel.

Denna undersöknings syfte är att studera fenomenet mediekonvergens genom att jämföra två traditionella medieföretag, Aftonbladet och Expressen, som tidigare endast agerat på pressmarknaden. De har båda tagit steget in i den digitala världen genom att lansera nätupplagor av sina respektive tidningar. Jämförelsen fokuserar främst på webbplatsernas innehåll, layout, design och struktur och har som syfte att kartlägga och uppmärksamma tydliga skillnader för de två tidningarna. Jämförelsen av Internettidningarna sker i två steg, med en kvantitativ och en kvalitativ metod.Resultaten och analysen som framkom av studien visar att det finns skillnader mellan tidningarna i de fyra faktorerna innehåll, layout, design och struktur och dessa är som allra tydligast när det gäller den innehållsmässiga faktorn. Aftonbladet.se uppvisar tendenser till större nöjesfokusering.

Aktiebolagslagen (2005:551) reglerar samtliga aktiebolag. Spannet mellan aktiebolagen är dock väldigt stort, från det börsnoterade bolaget med stor omsättning och flertalet anställda till det lilla enmansaktiebolaget med en blygsam omsättning. Att aktiebolagslagen har ett stort och brett område att täcka in öppnar för problem, inte minst för mindre aktiebolag såsom fåmansbolag.Huvudregeln inom aktiebolagsrätten är att aktier ska kunna överlåtas och förvärvas fritt. Rättigheten att fritt kunna överlåta aktier kan bli illusorisk för aktieägare i fåmansbolag av den anledningen att det i regel inte finns någon marknad för ett fåmansbolags aktier.Aktiebolagslagens bestämmelser vad gäller exitmöjligheter är svårtillämpade och komplicerade, inte minst för fåmansbolag. Aktieägare i ett fåmansbolag behöver andra möjligheter till att kunna utträda ur bolaget samtidigt som en skälig ersättning för aktierna erhålls.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

En av de största affärerna vi gör i livet är förmodligen då vi köper bostad. Idag råder det en relativt hård konkurrens bland både fastighetsmäklarföretag och fastighetsmäklare. Det gäller därför att leverera tjänsten bättre än konkurrenterna, för att kunna bli ett framgångsrikt fastighetsmäklarföretag på dagens marknad. Ett lyckat koncept kan då vara word-of-mouth, det vill säga rekommendationer. Studier visar att rekommendationer påverkas av kundlojaliteten som i sin tur påverkas av kvaliteten som tjänsten erbjuder, tillfredställelsen kunden känner samt kundnyttan.

I en global värld där närmaste konkurrenten bara är ett musklick bort från den potentiella kunden är behovet av att kunna marknadsföra på ett bra sätt elementärt.Försäljaren vill behålla befintliga kunder inom företaget och behovet av att göra sighörd har ökat betydligt. Detta har bidragit till att en ny marknad vuxit fram med stöd från informationssystem med funktioner som tillhandahåller möjligheten att rikta sin marknadsföring mot en speciell kund. Systemen kallas CRM-system, CRM står för Customer Relationship Management. Många större organisationer känner behovet av att införa denna typ avsystem i den egna organisationen. Kompetensen och insikten om vilka förändringar ett CRM-system innebär för organisationen är ofta mycket låg och införandet resulterar ofta i utebliven framgång.

Marknaden för läroböcker är stor och för de bokförlag som förstår hur skolorna fungerar finns det pengar att tjäna. Skolvärlden är dock en marknad av speciell karaktär och skolor skiljer sig markant som kund jämfört med vanliga företag med vinstintresse. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieskolors inköpsprocesser ser ut för dataundervisningsböcker. Syftet är vidare att förstå vilka faktorer som påverkar inköpsprocesserna. Undersökningsmetoden som används är fallstudier och uppsatsen innehåller fallstudier på tre gymnasieskolor, nämligen Sigtuna humanistiska läroverk, Fyrisskolan och Vallentuna gymnasium.

Denna C-uppsats är ett resultat av ett examensarbete som fokuserat på design som är kritisk till industrins agenda för att producera en produkt. Den är kritiskt till produktdesignerns roll som bunden till att leverera vad marknaden säger sig önska. Den är också kritisk till produktdesignerns modus operandi, att om designfältstudier utförs, finns redan beslutet att något ska produceras ? inte tvärt om. Uppsatsen korrelerar en marknad i överflöd med ökad stress på arbetsplatsen.

Detta kandidatprojekt har skett på uppdrag av företaget Sund Birsta och har genomförts påChalmers tekniska högskola. Företaget utvecklar, tillverkar och säljer stålverksutrustning till eninternationell marknad. Syftet med projektet har varit att skapa en prototyp av en användarvänligoch lättnavigerad kundportal baserad på Sund Birstas behov.Arbetet inleddes med en förstudie bestående av en litteraturstudie och ett besök hos företaget iSundsvall för att få en förståelse och en bra grund för det fortsatta arbetet. En kravspecifikationtogs fram efter besöket för att få en bra överblick över vad som skulle ingå i prototypen.Implementeringen utfördes enligt extremprogrammeringsmetoden där parprogrammeringanvändes. Det grafiska gränssnittet togs fram med hjälp av mock-ups och ett färgschemaskapades med hjälp av olika webbverktyg.Slutresultatet blev en prototyp implementerad i programmeringsspråket PHP och ramverketCodeIgniter.

Den svenska mobiltelemarknaden har under årens gång innehållit endast ett fåtal företag. Mobiltelemarknaden har på grund av den svaga konkurrenssituation kommit att karakteriseras som en oligopolmarknad. Den svenska Post och Telestyrelsen har genomfört en rad konkurrensfrämjande åtgärder för att stärka marknadens konkurrens. Ett strategiskt viktigt beslut var att de nätägande operatörerna från och med den 1 juli år 2000 blev skyldiga att hyra ut ledig nätkapacitet till tredjepartsoperatörer, så kallade tjänstetillhandahållare. Syftet med denna uppsats har varit att göra en jämförelse av marknadskoncentrationen på den svenska mobiltelemarknaden, med avseende på GSM-nätet, för åren 1999 och 2004.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader.

Med parallellimport menas att en återförsäljare som inte är en del av varumärkesrättsinnehavarens vanliga, redan etablerade distributionsled, importerar de varumärkesskyddade varorna och har sedan rätt att sälja vidare dessa utan varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En förutsättning är dock att konsumtion måste ha skett. Med detta menas att varorna från början måste ha förts ut på marknaden med varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En sådan typ av handel möjliggörs tack vare principerna om en fri och gemensam inre marknad inom EU. EU är därför en tullunion som arbetar konstant med att upprätthålla ett starkt samarbete mellan medlemsländerna och skapa rättvisa förhållanden för alla aktörer. EU:s regler gällande den fria marknaden och den fungerande konkurrensen innebär större möjligheter för etablering och expandering för redan befintliga företag.

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrån Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byråkratisk logik samt professionell logik. För att få en rättvis uppfattning ingår både kritiska och förespråkande källor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade källor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förståelse av ombildningskonsulters yrkesutövande.