Dödfödda grisar och smågrisdödlighet under diperioden leder till både produktionsförlust och innebär dessutom försämrad djurvälfärd. Förluster orsakade av dödfödslar, smågrisar som kläms ihjäl av suggan och som svälter ihjäl kan förebyggas genom god skötsel, bra djurstallar ochavelsurval. För att lyckas med detta krävs att riskfaktorer för smågrisdödlighet kan identifieras.Syftet med den här studien är att undersöka variationen i förekomsten av dödfödda smågrisar och dödligheten under digivningsperioden beroende på kullnummer, kullstorlek, säsong och besättning. Ett andra syfte är att fastställa om det finns någon upprepbarhet för suggor vad gällerförekomst av dödfödda smågrisar. Data erhölls från fyra kommersiella grisbesättningar, belägna i centrala Sverige, som använder sig av besättningsövervakningsprogrammet ?PigWin Sugg?.

Tidig kastration, i detta arbete definierat som kastration före leverans, är ei skrivande stund ett mycket omdebatterat ämne. Trots rådande rekommendation om kastration från sex månaders ålder förekommer en ökande efterfrågan om tidig kastration bland uppfödare. Syftet med den genomförda studien var att identifiera bakomliggande orsaker bland svenska uppfödare till denna önskan. Arbetet syftar fortsatt till att, utifrån vid studien inkomna svar, identifiera potentiella risker tidig kastration kan medföra på avelsmaterialet samt fastställa om eventuella djurskyddsmässiga fördelar vid tidig kastration kan underlätta djurskyddsorganisationernas arbete. Material till studien insamlades via enkäter som sändes ut till uppfödare, katthem och veterinärer.

Detta är en litteraturstudie av sjukdomen Devil Facial Tumour Disease (DFTD) som drabbar tasmansk djävul. De lever i vilt tillstånd på ön Tasmanien som ligger utanför Australiens södra kust. Tasmanska djävular är köttätande pungdjur i ungefär samma storlek som en rödräv. De är nattaktiva och lever ensamma, förutom vid konkurrens om föda och under parningsperioden då de möter andra tasmanska djävular. Vid dessa möten blir det ofta slagsmål för att göra upp rangordningen. DFTD ger stora tumörer i munhåla, ansikte och halsregion samt eventuella metastaser.

Vid bedömning av finansiering till lantbruksföretag har ett kunskapsgap uppmärksammats mellan banksektorn och lantbrukssektorn. Vi har avgränsat oss till området grisproduktion. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka produktionsnyckeltal som har störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och som expertisen anser ha störst betydelse vid kreditbedömning. För att få fram vilka dessa nyckeltal är har vi genomfört kvalitativa intervjuer. För att få en bred uppfattning om vilka de mest relevanta nyckeltalen är vid kreditbedömning har vi använt oss utav flera informantgrupper. I intervjuerna har informanterna fått ranka produktionsnyckeltal mellan 1 till 10 utifrån nyckeltalets relevans vid kreditbedömning. Den totala rankingen sammanräknades och de nyckeltalen med högst totalranking antogs ha störst relevans med en lönsam och konkurrenskraftig grisproduktion. Vi valde informanter inom Götaland och inom diverse yrkesroller inom grisnäringen. Det nyckeltal inom smågrisproduktion som fick högst ranking var Producerade smågrisar/ årssugga och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Det nyckeltal som fick näst högst ranking var Antal avvanda/ kull. Det nyckeltal inom slaktsvinsproduktionen som fick högst ranking var Tillväxt, g/dag och MJ per kg tillväxt och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Nyckeltalet som fick näst högst ranking var Slaktvikt, kg. I resultatet av studien kom vi fram till att vissa nyckeltal var viktigare än andra när det gäller dess relevans att undersöka nyckeltalet närmare vid en kreditbedömning.

Blandning av främmande grisar med varandra i samband med avvänjning kan leda till aggressioner och allvarliga skador. Vid uppfödning av okastrerade hangrisar kan problem i samband med blandningen försvåras ytterligare och kan bli ett potentiellt djurvälfärdsproblem. Genom att låta de smågrisar som ska gå ihop efter avvänjning träffas redan vid två veckors ålder kan aggressionerna reduceras. Två veckor är den ålder då smågrisar naturligt lämnar boet och slår följe med den övriga gruppen. Vid den perioden kan smågrisarna skapa nya kontakter utan att det involverar aggressioner.

Varje höst börjar en ny kull av barn i skolan och möts av skolgården på den allra första skoldagen. Skolgården är skolans visitkort och ansikte utåt och berättar något om hur skolan ser på barns utomhusvistelse. Det föräldrar och barn idag möts av är vanligen en mycket steril yta som inte signalerar till någon kreativ verksamhet. Skolgården har även visat sig vara en av de mest eftersatta utomhusmiljöerna i Sverige idag och är samtidigt en av de platserna barn spenderar större delen av sin vakna tid på. Utomhuspedagogik är ett omdiskuterat begrepp som idag blivit ett allt mer vanligt forskningsämne. Forskning visar på att det är bra för barn att vistas utomhus och att det medför många positiva effekter som god hälsa, ökad koncentrationsförmåga och motoriska färdigheter.

I Sverige ökar antalet levande födda smågrisar, vilket har lett till en ökad smågrisdödlighet. 80 % av de smågrisar som försvinner fram till avvänjning dör under de första 2-3 levnadsdygnen. I Danmark arbetar man mycket med amsuggor i samband med grisningen för att minska smågrisdödligheten och har bedrivit forskning i många år. I Sverige finns det inga försök, bara rekommendationer om hur man kan gå till väga med flytt av ammor i två steg. Syftet med vår studie var att se hur amsuggor fungerar i Sverige, hur suggor och smågrisar påverkas i vårt system. Och om det lönar sig att använda amsuggor rutinmässigt ute i besättningarna. Försöket genomfördes i två besättningar med två-veckorsystem och fem veckors ditid.

Tikens skendräktighet kan ställa till med mycket problem för djurägaren och även förvirring hos hunden. Många ser kastrering som en lösning på problemet men det kan i sin tur ge biverkningar. Därför undersöks i denna uppsats vad man idag vet om skendräktighet, varför bara vissa tikar visar de typiska skendräktighetssymptomen och vad man potentiellt skulle kunna göra för att minska dessa i framtiden. Frågan belyses utifrån hundens specifika fysiologi, hormonerna, ursprunget från vargen, och vad användning av denna kunskap kan leda till i framtiden. Hunden har, oavsett dräktighet eller ej, alltid en kvarstående gulkropp efter östrus. Detta ger förhöjda progesteronnivåer vilket kan leda till symptom som, bobygge, mjölkbildning och modersbeteende.

Igf2 (insulin-lik tillväxtfaktor 2) och H19 är präglade gener hos däggdjur. Präglade gener uttrycks ojämnt; den allel som ärvts från den ena föräldern uttrycks mer än den från den andra. Igf2-genen kodar för en viktig embryonal tillväxtfaktor och uttrycks till protein bara från den paternella allelen. H19 transkriberas bara från den maternella allelen, men translateras inte till protein. Igf2 spelar en viktig roll under dräktigheten, då den bidrar till tillväxten av både placenta och foster och reglerar såväl näringstillgång och tillväxthastighet för embryot. Enligt en teori kallad ?the genetic conflict theory? (~konflikten mellan genomen) så ligger det i honans intresse att fördela resurserna jämnt mellan alla syskon.