Sökresultat:
264 Uppsatser om Extrema miljöer - Sida 18 av 18
Anpassning av befintlig bebyggelse samt omrÄden i planeringsstadiet med hÀnsyn till höjda vattennivÄer : metoder för skydd med Gullbergsvass och Norra Masthugget som exempel
MÄnga klimatforskare i vÀrlden Àr överens om att en klimatförÀndring Àr pÄ vÀg. I Sverige kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smÀlter vilket bidrar till att havsnivÄn höjs. Exempel pÄ konsekvenser av det förÀndrade klimatet Àr översvÀmning och erosion. I framtiden anses effekterna intrÀffa allt oftare framförallt i kustomrÄden.
Hydraulisk och hydrologisk dagvattenmodellering i tidiga planskeden: Fallstudie med undersökning av framtida förÀndringar
Den senaste tidens utveckling av modelleringsverktygen pÄ marknaden har öppnat upp för VArelaterade tillÀmpningar i mÄnga avseenden. Dagvattenmodellering i stadsplaneringsprocessen bedöms ge betydelsefull information som kan ligga tillgrund för beslutsunderlag i tidiga planskeden.Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka effekter framtida förÀndringar har pÄ den hydrauliska kapaciteten i ett urbant dagvattensystem. Framtida förÀndringar som avses Àr: (1) KlimatförÀndring ? som ökad regnintensitet,(2) Urbanisering - som ökning av andelen hÄrdgjorda ytor och (3) FörÀndring av ledningsnÀtets kondition ? som reducerad genomströmning. MÄlet Àr att ge förslag pÄ hur denna typ av information/undersökning kan anvÀndas tidigt i planeringsprocessen och dÀrmed öka möjligheten att skapa och upprÀtthÄlla en hÄllbar stadsmiljö.
Anpassning av befintlig bebyggelse samt omrÄden i planeringsstadiet med hÀnsyn till höjda vattennivÄer - metoder för skydd med Gullbergsvass och Norra Masthugget som exempel
MÄnga klimatforskare i vÀrlden Àr överens om att en klimatförÀndring Àr pÄ vÀg.
I Sverige kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det
varmare
klimatet medför bland annat att havs- och landisar
smÀlter vilket bidrar till att havsnivÄn höjs. Exempel pÄ konsekvenser av det
förÀndrade klimatet Àr översvÀmning och erosion. I framtiden anses effekterna
intrÀffa allt oftare framförallt i kustomrÄden.
Effektivisering av ledtiderna för nyorderprocessen pÄ Stora Enso Packaging AB
Stora Enso Packaging Àr ett av Sveriges ledande företag inom wellpapptillverkning. Företaget tillverkar specialdesignade förpackningslÄdor och har fabriker i Vikingstad, Jönköping och Skene. DÄ alla företag i branschen har samma rÄvara, papper, har Stora Enso Packaging identifierat service mot kund som ett sÀtt att skapa konkurrensfördelar. Leveransledtiden mot kund Àr ett serviceelement som detta examensarbete avser att titta nÀrmare pÄ.Examensarbetets syfte Àr att utreda möjligheten att gÄ frÄn en ledtid pÄ femton dagar till tio dagar för nyorderprocessen pÄ Stora Enso Packaging i Vikingstad, kartlÀgga denna process samt föreslÄ rutiner och systemstöd för minskningen av ledtiderna.För att lösa uppgiften har kartlÀggning av Stora Enso Packagings nyorderprocess genomförts. KartlÀggningen har tagits fram via intervjuer av anstÀllda som Àr inblandade i nyorderprocessen samt av material pÄ Stora Enso Packagings intranÀt.DÄ nyorderprocessen analyserats har en rad olika teorier fungerat som stöd.
Stranderosion i BjÀrred, Lomma kommun -en undersökning av pÄverkan frÄn vÄgor och vattenstÄnd / Coastal Erosion in BjÀrred, Lomma Municipality - a Study on the Impact of Waves and Water Level
ProblemstĂ€llning: Erosion Ă€r ett problem lĂ€ngs mĂ„nga strĂ€nder i Sveriges. Ett flertal strĂ€nder i Lomma kommun (sydvĂ€stra SkĂ„ne) har eroderat under en lĂ€ngre tid, vilket har negativt pĂ„verkat kustnĂ€ra infrastrukturer och aktiviteter. Föreliggande studie fokuserar pĂ„ erosionsproblemen lĂ€ngs en kuststrĂ€cka definierad av ĂresundsvĂ€gen och V:a KennelvĂ€gen i BjĂ€rred, belĂ€get i norra delen av kommunen. DĂ€r hotas bebyggelse och infrastruktur av vĂ„gor som skapas av stormar vilka mestadels upptrĂ€der under höst- och vinterperioden. Stormarna bidrar till höga uppspolningshöjder genom vĂ„gorna som tillsammans med höga vattenstĂ„nd eroderar material frĂ„n strandbankarna.
Den kommunala skolan : Riksdagspartiernas Äsikt i frÄgan dÄ och nu
Syftet var att utreda partiernas stÀllning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasÄsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehÄllet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehÄllet handlar omhuruvida kommunaliseringen Àr bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras pÄ ettvettigt sÀtt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i mÄnga fall.
Författaren & boken i medierna : SjÀlvframstÀllningsstrategier i marknadsföring pÄ Internet
Syftet var att utreda partiernas stÀllning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasÄsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehÄllet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehÄllet handlar omhuruvida kommunaliseringen Àr bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras pÄ ettvettigt sÀtt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i mÄnga fall.
Rain gardens i staden : att vÀlja rÀtt vÀxter för tillfÀlligt torra och vÄta miljöer i Göteborg
Det du hÄller i din hand Àr ett examensarbete som handlar om vegetation passande för rain gardens. Arbetet vÀnder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. Söks en djupare kunskaper i Àmnet vÀlkomnas du anvÀnda dig av referensförteckningen i slutet av arbetet.
?Jordens klimat hÄller pÄ att förÀndras. För Sveriges del innebÀr det stigande medeltemperaturer, förÀndrade nederbördsmÀngder, förhöjda vattennivÄer och mer frekventa extrema vÀdersituationer.
NÀmndemÀnnen i Ljusdals socken 1601-1699
I denna uppsats har jag försökt finna spÄren av en eventuell bonde-elit i Ljusdal under 1600-talet genom att kartlÀgga nÀmndemÀnnens förhÄllanden eftersom de innehade ett förtroendeuppdrag, och för att de av flera forskare sÀgs komma frÄn de mest ansedda och rikaste bondslÀkterna. Jag vill börja med att sammanfatta metoden som anvÀnts: NÀmndemÀnnens namn och by har antecknats för varje förekommande Är 1600-1699. NÀmndemÀnnen har förts in i en databas nÀr de förekommer första gÄngen i protokollen vilket har resulterat i 120 unika nÀmndemÀn. MantalslÀngder, jordeböcker och tiondelÀngder har samkörts för att identifiera nÀmndemÀnnen. Antalet identifierade nÀmndemÀn Àr 88 stycken.