Inspirationen till föreliggande studie väcktes av en situation under VFU som ledde till vidare frågor och diskussion oss skribenter emellan, om hur lärare använder värderingsbegrepp. Vid närmare undersökning av kursplanen för ämnet slöjd står det att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att ?analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp? och ?tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck? (Skolverket, 2011a, s.213). Vad innebär det? Hur arbetar slöjdlärare mot de målen?Studiens syfte är att undersöka hur lärare undervisar elever för att ge dem förutsättningar att analysera och värdera resultat och analysera slöjdföremåls estetiska uttryck.

Denna kvalitativa studie behandlar matematiska uttryck hos förskolebarn. Syftet med studien är att undersöka och beskriva flickors och pojkars matematiska uttryck i förskolan samt vilka eventuella skillnader som kan iakttas i deras uttryckssätt. Detta mot bakgrund av att matematiken har fått ett allt större utrymme i förskolans verksamhet efter att förskolan fick sin första läroplan, Lpfö 98, med uttalade mål att sträva mot. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskolan. Kan det ha att göra med att de uttrycker sig olika? Med detta som grund ville vi undersöka om det finns skillnader i flickors och pojkars matematiska uttryck.Matematik är ett språk och barn i förskolan utvecklar matematisk förståelse genom upplevelser i lek och sociala sammanhang.

Kan reclinern med ett nytt uttryck men med bibehållen funktion, tilltala nya målgrupper? Kan möblers uttryck överordnas av dess funktion? Skulle detta i sin tur kunna visa på att uttryck är viktigare än funktion i valet av möbel? Med utgångspunkt i den amerikanska reclinern arbetar jag med att behålla dess funktion men förändra uttrycket genom att lägga till historiska och personliga värden.Mitt syfte är att skapa en recliner som uttrycker mina värderingar och min livsstil. Vidare påverka min föreställning om reclinern som möbel och på det viset öppna upp för nya frågeställningar kring möbler i allmänhet.Mitt mål med ?Min svulstiga, tjocka fåtölj? är att visa ett nytt sätt att använda befintlig mekanik och teknik med ny form och ytskikt. Fåtöljens utformning skall utgå ifrån de idéer jag har om var reclinern står idag, hur den uppfattas och vad jag själv vill ge fåtöljen för uttryck.

Solkatt är ett arbete inom textildesign som undersöker hur vävd shibori kan användas i en textil utsmyckning. Arbetet vidareutvecklar en förstudie, i vilken tekniken vävd shibori undersöktes genom handvävning, från materialundersökning till design, genom industriell vävning. De mönstrade strukturerna skapas av extra mönstertrådar som vävs med krympgarn. Textilierna är inspirerade av solkatter; hur det intensiva ljuset dansar, reflekteras och blänker. Strukturernas uttryck förstärks i två steg, först med folietryck och därefter med ljussättning.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass ? åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

Syftet med studien är att beskriva förskollärares förhållningssätt gentemot naturvetenskap och hur ämnet kommer till uttryck i verksamheten. Respondenterna arbetar i en kommun i Norrbottens län, med barn i åldern 1-6. Metoden som har kommit till användning är kvalitativa intervjuer, som även har spelats in för att underlätta efterarbetet. Respondenterna har gett uttryck för hållbar utveckling och de traditionella ämnena som kemi, biologi och fysik när de väljer att beskriva hur de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. I hållbar utveckling är det främst källsortering och att tänka på miljön som förskollärarna nämner.

Denna undersökning visar hur några utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser också vilka former mobbning kan ta sig i uttryck på samt hur begreppet definieras. Frågeställningar är enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom våra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jämfört med varandra för att upptäcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjälp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en längre tid och att det kan ta sig i uttryck på ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sätt.Det visar också att man på våra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och föräldrar för att få fram ett gemensamt förhållningssätt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning..

Syftet med vår studie är att undersöka om det förekommer motorikundervisning i skolan och hur denna i så fall ser ut. Vi vill även undersöka vilka orsaker som kan finnas till att det ser ut som det gör. Eftersom vår utbildning har inriktning mot grundskolans tidigare år, bygger vår studie på undersökningar gjorda på grundskolor. Vi valde ut tre grundskolor, där vi intervjuade och observerade pedagoger som arbetar med idrott och hälsa-undervisning. Våra resultat visar att de skolor vi undersökt arbetar med medveten motorikträning i idrott och hälsa-undervisningen och att det förekommer extra motorikundervisning för de barn som behöver det.

Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på..

Den här uppsatsen beskriver en del av det lesbiska språkbruket, det vill säga särskilda ord och uttryck som personer som identifierar sig som lesbiska använder sinsemellan. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning där personer som identifierar sig som lesbiska fick svara på vilka ord och uttryck som de använder och känner till om olika företeelser som är kopplade till sexualitet.Konstruktionen av enkäten och analysen av materialet utgår ifrån ett konstruktivistiskt och queerteoretiskt perspektiv på språk. Resultatet av undersökningen är att personer som identifierar sig som lesbiska använder två typer av lesbiska ord. Dels ord som mestadels används inom den egna gruppen och som bygger upp och stärker den gemensamma lesbiska kulturen och den egna sexuella identiteten, dels ord som används utåt i konfrontation med majoritetskulturens heteronormativa föreställningar. Eftersom språket är präglat av och präglar heteronormen saknas ord och uttryck i standardspråket för företeelser bortom det som anses ?normalt?, men standardspråket plockar sakta men säkert upp ord eller nya betydelser av ord som kan sägas vara lesbiska..

   SammanfattningI detta examensarbete granskade författarna Jean Marc Brocards vin Chablis Saint Claire Vieilles Vignes, för att undersöka hur känslor, uttryck och ambitioner vidareförmedlas.Syftet är att studera en vintillverkares känslor, uttryck och ambitioner bakom sitt vin och hur de vidareförmedlas till importör, vidare till restaurang och hur det sedan förmedlas ut till gästerna i Sverige.Metoden som författarna använde var kvalitativstudie där öppen intervjuteknik användes som grund. Författarna har intervjuat tre undersökningsgrupper som består av importör, producent och restauranger.Examensarbetet visar att mellan producent och importör förmedlas känslor, uttryck och ambitioner väl, medans restaurangintervjuerna visar att vägen bryts och att förmedlingen stannar av.Resultatet visade att känslor, uttryck och ambitioner vidareförmedlas från producent till restaurang i Sverige, men att vägen bryter mellan restaurang och gäster.NyckelordNyckelorden till författarnas examensarbete var: Catering, Knowledge, Restaurants, Sommelier & Wine.    .

Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på..

Alla pedagoger har sin personliga ledarstil och utformar sin undervisning därefter. Syftet med denna undersökning är att vinna en ökad förståelse för hur pedagoger utformar sin undervisningen. För att nå vårt syfte har vi intervjuat pedagoger i både förskola och skola, där de, ur sin egen synvinkel, fått rangordna sin egen undervisningspedagogik efter Howard Gardners fem utgångspunkter. Dessa har vi sedan kopplat ihop med Gardners teori om de sju intelligenserna. Det resultat vi fick fram efter bearbetning, analys och tolkning var att majoriteten av både förskollärare och grundskollärare anser sig använda den berättande utgångspunkten allra mest.

Uppsatsens syfte är att definiera fritidspedagogernas roll och kompetens under skoltid utifrån fyra lågstadielärares åsikter. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att fritidspedagogen har under skoltid lägre status än lärare och benämns ofta som "hjälplärare" eller en "extra vuxen" i klassrummet. För att få grepp om detta har det genomförts fyra intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige.Resultatet pekar åt att de intervjuade lärarna har synen på fritidspedagogen som "en extra vuxen" i klassrummet, samt som en resurs till bland annat den praktiska undervisningen och barnens sociala utveckling. Lärarna nämner även att fritidspedagogens största uppdrag under skoltid är att ansvara för halvklass, elevrådsansvarig, kamratstödjare och andra sociala skolprojekt. Kortfattat kan vi utifrån undersökningen påstå att fritidspedagogen benämns som hjälplärare och som en extra vuxen under skoltid och har lägre yrkesstatus än lärarna.

Att växa upp i en miljö där två eller flera språk talas blir allt vanligare. Dock finns det begränsade kunskaper om hur språket hos flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmågan hos en grupp flerspråkiga barn i Sverige med typisk språkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 år som talade svenska och engelska fick berätta sagor till två bildserier samt besvara ett antal förståelsefrågor om bilderna.