Sökresultat:
1749 Uppsatser om Extra övertid - Sida 20 av 117
Pedagogers syn pÄ Takk och dess betydelse i förskolan
Alla mÀnniskor har ett behov att kommunicera med varandra. DÄ inte alla har förmÄgan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag pÄ en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de anvÀnder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begrÀnsa studien till en förskola och ett arbetslag dÀr det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker Àven vÀva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för sprÄket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget Àr överens om att Takk Àr ett bra stöd för barnens sprÄkutveckling..
Omsorgskvalitet i Àldreomsorgen : Ett begrepp i utveckling
This study is based on interviews with heads of unit, care staff and senior representatives from a total of six people. We have in this study directed our focus on care quality in the elderly as a concept in development. It appears, when the elderly do not have any dependents, it is even more important that staff supports some extra where no relatives are involved.Quality of life is the broader concept of good quality care and where a good quality of care is a necessary condition for a good quality of life. According to the social services care is the target that older people will live a good life and be allowed to live in a safe environment, which we intend to investigate in this study. Opportunity for greater influence should now be given to older people and their families on how interventions should be designed and implemented.
Riskkapitalbolagens vÀrdeskapande : en fallstudie av KappAhl & Gant
I början pÄ 1980-talet kom den första riskkapitalvÄgen till Sverige men det var först under senare delen av 1990- talet som marknaden för riskkapitalfinansierade investeringar blev riktigt attraktiv. Detaljhandeln har fÄtt ett kraftigt uppsving pÄ börsen den senaste tiden vilket lett att noteringar av nya bolag inom framförallt klÀdindustrin har ökat kraftigt. TvÄ exempel pÄ detta Àr KappAhl och Gant. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur och pÄ vilket sÀtt riskkapitalbolagen Accent Equity och 3i har skapat ett ökat vÀrde i KappAhl respektive Gant som de har investerat i. För att finna svar pÄ detta har intervjuer genomförts med respektive riskkapitalbolag men Àven med noteringsprospekt.
"Vem blir jag i det hÀr landet"
PÄ grund av krig eller andra umbÀranden i hemlandet tvingas mÀnniskor pÄ flykt frÄn olika delar av vÀrlden. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste Ären har en ny grupp flyktingar kommit till vÄrt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp dÄ de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan ocksÄ genomgÄ den kris tonÄrsperioden med identitetssökande innebÀr. Syftet med föreliggande intervjustudie Àr att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gÀllande identitetsskapande under pÄverkan av migrationskris och tonÄrskris.
Motiverande belöningssystem : I kunskapsbaserade företag
Bakgrund och Problem: DÄ konkurrensen bland organisationer idag Àr tuffare strÀvar de stÀndigt efter utveckling- och förÀndringsarbete. För att kunna ligga steget före sina konkurrenter samt för att kunna nÄ uppsatta mÄl inom organisationen, krÀvs det styrmedel sÄsom belöningssystem. Belöningssystem motiverar de anstÀllda till att utvecklas samt att prestera utöver sina dagliga arbetsuppgifter. Det finns olika former av belöningssystem och de delas upp i monetÀra och icke-monetÀra. Exempel pÄ monetÀra belöningssystem Àr bonus och icke-monetÀra belöningssystem Àr utbildning och feedback.
IUP och interkulturellt ledarskap : individualitet med syfte att inkludera?
The aim of this essey is to examine how teachersÂŽ work with individual development plans (IDP) can contribute to an intercultural leadership and inclusion. The interwied teacherss ay that IDP forces them to reflect critically on their thinking on aspects as learning methods, gender and ethnicity. It makes them listen to -and think - in new and more including ways to adapt to each pupils individual possibilities to achieve the curriculum standards within the common area. That requires lots of resources like extra teachers and new material.An active reflection can make ethnocentrism develop into intercultural competence. That is a listening, critical and diversified thinking prepared to deconstruct and create new ways of thinking in relation to different pupils and situations.
MatematiksvÄrigheter : En studie av högfrekventa felomrÄden
Syftet med arbetet Àr att utreda vanligt förekommande fel och svÄrigheter i matematik hos elever med matematiksvÄrigheter i Ärskurserna 6-9. Syftet Àr Àven att undersöka hur medvetna eleverna Àr om sina svÄrigheter. Vilka kriterier anvÀnds för att bestÀmma vem som ska fÄ extra hjÀlp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklÀrare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lÀrare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att mÄnga elever med matematiksvÄrigheter har problem inom taluppfattning och de fyra rÀknesÀtten. Bristerna ligger pÄ elementÀr nivÄ vilket ger vidare svÄrigheter, nÀr de avancerar inom matematiken.
Upplevelser av inlÀrning av kristen troslÀra och praxis : en konfirmandgrupp berÀttar
I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..
Som att jumpa pÄ isflak : lÀrares reflektioner kring uppskattning i arbetet
I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..
Nej men, jag gör vÀl det dÄ, tÀnk inte pÄ mig! : sjÀlvpÄtagen offerroll - ytterligare en hÀrskarteknik?
I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..
Prediktering av fiendeintention, baserat pÄ bayesiansk hypotesprövning
I detta arbete beskrivs hur den bayesianska metodiken kan anvÀndas för att stödja en militÀr beslutsfattare, dÄ denne ska fatta beslut under osÀkerhet. Genom att analysera vilka parametrar som kan anvÀndas för att prediktera fiendens intentioner, tas ett bayesianskt nÀtverk fram, vilket implementeras och integreras i simuleringsramverket GTSIM. För att möjliggöra denna prediktering har extra funktionalitet lagts till i GTSIM, sÄsom att skapa olika typer av mÄl. Dessa mÄl kan sÀttas ut pÄ valfria platser och senare lÀsas in dÄ en fusionerad lÀgesbild skapas av de olika sensorer som placerats ut. MÄlen representerar dÄ de olika handlingsalternativ som en simulerad fiendestyrka har, och allteftersom fiendestyrkan rör sig uppdateras sannolikheten för att de olika mÄlen ska anfallas av den framtagna modellen.
Strategisk produktutveckling ur ett designperspektiv - formgivning av hörselkÄpa
Detta projekt Àr ett första utkast för företagets eventuella satsning pÄ en ny modell inom segmentet jakt. Projektet innefattar en förundersökning som visar att det finns en stor brist i anvÀndningen av hörselskydd bland jÀgare, trots att mÄnga bÄde medvetna om riskerna och i mÄnga fall dessutom redan fÄtt en försÀmrad hörsel pÄ grund av jakten. Ett trendbrott kan dock ses dÄ allt fler faktiskt har börjat anvÀnda skydden under de senaste 10 Ären, fortfarande en alldeles för liten del av dem totala gruppen jÀgare. Som tillverkare av hörselskydd kan man hÀr se en potentiell marknad. Ett trendbrott bland en grupp mÀnniskor som mer Àn gÀrna lÀgger lite extra pengar pÄ senaste tekniken dÀr fortfarande endast cirka 40 % av gruppen anvÀnder produkten borde ses som en god affÀrsmarknad.Genomförd anvÀndarstudie har gett ett gott underlag för vidare produktutveckling och slutligen modellframtagning..
LÀs- och skrivsvÄrigheter ur pedagogens perspektiv
Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden som vi har anvÀnt oss av i vÄr undersökning för att samla in information frÄn vÄra respondenter Àr via en enkÀtundersökning med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter innebÀr finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillrÀckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd Ät dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har lÀs- och skrivsvÄrigheter och mÄnga av dem fÄr specialhjÀlp, men behovet av hjÀlp finns hos fler elever. VÄr slutsats utifrÄn vÄr undersökning Àr att behoven av extra stöd bland eleverna Àr större Àn vad vi i början trodde.
Vem vill ha en 70-Äring? : Uppfattningar om Àldre arbetskraft i ett organisationsperspektiv.
Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar Àldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta lÀngre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om Àldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsÀttningarna Àr olika mellan tjÀnstemÀn och yrkesmÀn. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hÀlsa och kompetens. Studien visade ocksÄ pÄ olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.
Implementering av historia som kÀrnÀmne i gymnasiet
Sammanfattning
Historia blev ett kÀrnÀmne pÄ gymnasiet 2011, vilket innebÀr att Àmnet nu Àr obligatoriskt Àven pÄ yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlÀgga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kÀrnÀmne. KartlÀggningen genomfördes vÄrterminen 2011 genom att fyra lÀrare som undervisar pÄ den nya kÀrnÀmneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lÀrarna sÄg det som positivt att historia blivit ett kÀrnÀmne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för fÄ undervisningstimmar, vilket ansÄgs medföra svÄrigheter att ge eleverna förstÄelse för den historiska utvecklingen.