Sök:

Sökresultat:

549 Uppsatser om Externt varumärkesarbete - Sida 36 av 37

DEN PARADOXALA JÄMSTÄLLDHETEN - En diskursanalys av talet om jĂ€mstĂ€lldhet i socialt arbete

Syftet med uppsatsen Àr att granska hur talet om jÀmstÀlldhet ser ut hos företrÀdare för socialtjÀnsten. Fokus Àr hur talet om jÀmstÀlldhet ser ut och vilka paradoxer som finns i det. Dessa diskurser analyseras och dekonstrueras sedan utifrÄn historiska, strukturella och maktorienterade perspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jÀmstÀlldhetsdiskurser kan legitimera för praxis.FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser diskurser om jÀmstÀlldhet ut hos företrÀdare för socialtjÀnsten? Vilka paradoxer föreligger i de jÀmstÀlldhetsdiskurser som finns hos företrÀdare för socialtjÀnsten?Det empiriska materialet utgörs av fem intervjuer med enhetschefer för socialtjÀnsten.

SprÄkriktighet : En studie av svensklÀrares uppfattningar om sprÄkriktighet i gymnasieskolan

Detta examensarbete handlar i allt vÀsentlig om attityder och strukturer i undervisningen pÄ gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering pÄ Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts pÄ yrkeslÀrarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrÄn dessa, speciellt i relation till den nu gÀllande lÀroplanen Gy 2000 och den förestÄende lÀroplanen Gy 2011, under förutsÀttning av att den sistnÀmnda kommer att godkÀnnas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkÀtform med diverse frÄgor till 15 yrkeslÀrare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. SÄ gott som samtliga yrkeslÀrare hade lÄng erfarenhet som kock och kocklÀrare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gÄng.Skolverket gav Är 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmÄl, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkÀten ta reda pÄ om nÀmnde program idag anvÀnds enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet Àr sÄ utformad att det Àr lÀtt att förstÄ och anvÀnda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

Arbetsmiljöarbete vid Forsmarks Kraftgrupp AB: provcertifiering av block 3

Forsmarks Kraftgrupp AB ingÄr i Vattenfallskoncernen, vilka har uttryckt att alla dotterbolag ska vara certifierade inom arbetsmiljöomrÄdet innan utgÄngen av Är 2012. Examensarbetets syfte var att genomlysa organisationen utifrÄn certifieringsstandarden OHSAS 18001 med en inriktning mot block 3. MÄlet med arbetet Àr att söka skillnaden i den arbetsmiljöstruktur organisationen har i dag och strukturen ovan nÀmnda standard har, det vill sÀga att genomföra en provcertifiering. DelmÄlet var att komma med konkreta förÀndringsförslag pÄ funna avvikelser. En litteraturstudie gjordes inom omrÄdena förÀndringar i organisationen, sÀkerhet och kultur samt SIS-OHSAS 18002:2009.

ÄR MATRISER ETT UNDERSKATTAT VERKTYG I ARBETET MED ATT SÄKERSTÄLLA LÄROPLANENS INTENSIONER I UNDERVISNINGEN PÅ GYMNASIETS YREKSINRIKTADE PROGRAM?

Detta examensarbete handlar i allt vÀsentlig om attityder och strukturer i undervisningen pÄ gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering pÄ Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts pÄ yrkeslÀrarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrÄn dessa, speciellt i relation till den nu gÀllande lÀroplanen Gy 2000 och den förestÄende lÀroplanen Gy 2011, under förutsÀttning av att den sistnÀmnda kommer att godkÀnnas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkÀtform med diverse frÄgor till 15 yrkeslÀrare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. SÄ gott som samtliga yrkeslÀrare hade lÄng erfarenhet som kock och kocklÀrare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gÄng.Skolverket gav Är 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmÄl, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkÀten ta reda pÄ om nÀmnde program idag anvÀnds enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet Àr sÄ utformad att det Àr lÀtt att förstÄ och anvÀnda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

FrÄn verkstad till industri: En fallstudie vid HÄkan Andersson Mekaniska Produktions AB

HÄkan Andersson Mekaniska Produktions AB (HAMEK) arbetar i huvudsak med metallbearbetning och har under kort tid genomgÄtt en stor expansion och befinner sig nu mitt i metamorfosen frÄn verkstad till industri. Denna process Àr inte helt friktionsfri. En serie problem har adderats till varandra under en lÀngre period och nu nÄtt en kritisk grÀns. Bland annat har utdragna bygglovsförhandlingar och övergÄngen till ett mer komplext affÀrssystem tagit mycket tid och energi. Hög personalomsÀttning och ökad arbetsbelastning har genererat mycket övertid, mÄnga projekt har försenats och stÀmningen i produktionen sargats.

Granskning av hÄllbarhetsredovisning : - Upplevelsen ur ett företagsperspektiv

Aspekter betrĂ€ffande miljö samt sociala förhĂ„llanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har pĂ„verkat mĂ€nniskan sĂ„som företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ?hĂ„llbar utveckling? diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfĂ„ngsrik redovisning, benĂ€mnd hĂ„llbarhetsredovisning vilken likvĂ€rdigt med konceptet CSR innehĂ„ller mer Ă€n endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 Ă€r denna redovisning obligatorisk att upprĂ€tta och granska för statligt Ă€gda företag och dess anvĂ€ndning vĂ€xer i företagsvĂ€rlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r det relativt fĂ„ som lĂ„ter granska sin hĂ„llbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjĂ€nst och vĂ„r studie utgĂ„r frĂ„n att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen.

Röster kring sprÄkutvecklande arbete i grundskolan

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde FÄr elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rÀtt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pedagogiska metoder för lÀrande i en dyslexiskola och om skolans metoder Àr överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet Àr att fÄ svar pÄ vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bÀst i sitt lÀrande utifrÄn följande preciserade frÄgestÀllningar: ? Vilka strategier anvÀnder eleven för sitt lÀrande? ? Hur upplever eleven lÀrmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger pÄ beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att anvÀnda tre teorier som pÄverkar elevens villkor och förutsÀttningar för lÀrande nÀmligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

KÀnslomÀssig intelligens i arbetslivet - en studie av 20 företags preferenser vid rekryterings- och urvalsarbete

Problemdiskussion I en snabbt förÀnderlig och turbulent omvÀrld inser mÄnga företag att lÄngsiktig och hÄllbar positiv utveckling endast kan uppnÄs genom att utnyttja en högpresterande personalstyrka. Men nÀr klimatet i nÀringslivet förÀndras, förÀndras ocksÄ de egenskaper och kvaliteter som krÀvs för att lyckas i företagsvÀrlden. PÄ den senaste tiden har karaktÀrsdrag som exempelvis uthÄllighet, kommunikationsförmÄga, optimism och anpassningsförmÄga och samarbetsvillighet varit efterfrÄgade i arbetslivet. SÄledes Àr dessa mjuka egenskaper viktiga komplement till den sakkunskap som befattningsinnehavaren förfogar över. Ett sÀtt att sÀkerstÀlla företagets tillgÄng pÄ kÀnslomÀssigt intelligent personal Àr att beakta detta redan vid rekryteringstillfÀllet.

Metoder för lÀrande i en skola för elever med dyslexi/ Methods of learning at a school for pupils with dyslexia

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde FÄr elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rÀtt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pedagogiska metoder för lÀrande i en dyslexiskola och om skolans metoder Àr överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet Àr att fÄ svar pÄ vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bÀst i sitt lÀrande utifrÄn följande preciserade frÄgestÀllningar: ? Vilka strategier anvÀnder eleven för sitt lÀrande? ? Hur upplever eleven lÀrmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger pÄ beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att anvÀnda tre teorier som pÄverkar elevens villkor och förutsÀttningar för lÀrande nÀmligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

HÄllbarhetsredovisning - En jÀmförelse av olika branscher

Denna uppsats berör hÄllbar utveckling och framförallt företags redovisning av detta externt. Begreppet nÀmndes första gÄngen av Brundtlandkommissionen, vilken skapades av FN Är 1983, och definieras som ?en utveckling som tillfredstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredstÀlla sina behov?. Miljöredovisning var det som först vann acceptans hos företagen, men idag rapporteras Àven ekonomiskt och socialt ansvar.VÄr studie har frÀmst fokuserats kring frÄgan om det finns nÄgon skillnad i vad olika branscher vÀljer att presentera i sina hÄllbarhetsredovisningar samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Dessa frÄgor har sitt ursprung i att kritik riktats emot att rapporteringen Àr frivillig, eftersom detta leder till att företagen fritt kan vÀlja innehÄll i hÄllbarhetsredovisningen.

VarumÀrkesbyggande : - i teori och empiri

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av rÄdande teoribildning gÀllande varumÀrkesuppbyggnad ur mÀrkesinnehavarperspektiv. Uppsatsen uppkom ur tesen att det i dagens globaliserade ekonomi rÀcker det inte alltid med varor och tjÀnster i sig sjÀlv som effektiva konkurrensmedel och att det dÀrför har blivit av allt större vikt att företagen aktivt arbetar med varumÀrken. Teoribildningen redovisas med hjÀlp av tvÄ mera ingÄende teoripresentationer. DÀrefter testas teorin pÄ deduktiv vÀg genom en kvalitativ studie av varumÀrket "HÀstens". Den teoretiska delen av arbetet Àr dÀrför av beskrivande natur, medan den empiriska delen tolkas in i flera modeller och Àr av kontrollerande art.

Börsnoterade fastighetsbolags finansiella situation och kapitalstruktur före och efter finanskrisen

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk lÄngivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstÄtt mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den frÀmsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 dÄ den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tillÀts gÄ i konkurrs. Botten nÄddes sannolikt under 2009 som prÀglades av en global recession.

Strategier och budskap i CSR-kommunikation : En studie av tva? konsumentfo?retags tillva?gaga?ngssa?tt och anseende

Att ta ett större ansvar inom miljömÀssiga, ekonomiska och sociala frÄgor blir en allt viktigare punkt pÄ mÄnga företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hÀnsyn till nÀr de övervÀger köp av produkter eller tjÀnster. Företagsansvar, internationellt benÀmnt som corporate social responsibility eller CSR, har ocksÄ fÄtt ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ sÄsom FN och EU, som jobbar för att underlÀtta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. FristÄende intresseorganisationer har ocksÄ en viktig del i CSR-frÄgan, bÄde som samarbetspartner och som granskare. MÄnga av företagens intressenter Àr intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar pÄ CSR-frÄgor? Hur kan företag anvÀnda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stÀrka sitt varumÀrke och nÄ ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregÄs av noggranna strategiska övervÀganden och diskussioner om hur CSR pÄverkar varumÀrket, Àr det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjÀnster riktar sig mot ­? konsu­menterna.

SmÄföretagares attityder till tillvÀxt

SammanfattningI dagens förÀndringssamhÀlle, med en ökad globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hÀnga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv instÀllning till tillvÀxt, de bör hela tiden tÀnka framÄt och se vad de kan göra för att, inte bara hÀnga med utan, ta ledningen och visa vÀgen in i framtiden. Företagarna (FR) i BollnÀs kom dÀrför pÄ idén att lÄta en student genomföra ett arbete om tillvÀxten bland smÄ företag.Det finns tvÄ syften med uppsatsen. Det ena Àr en övergripande bild för att se hur företag inom BollnÀs kommun ser pÄ tillvÀxt pÄ företag. Det andra Àr att se hur företag inom kommunen ser pÄ tillvÀxten för sitt företag.

MetsÀ-Serla, Norske Skog och Södra Cell : Àgarstrukturer i förÀdlingsföretag till skogsÀgarföreningar

Inom skogsnÀringen sker idag en omfattande strukturomvandling. FrÄn att ha varit en fragmenterad bransch med mÄnga smÄ aktörer gÄr nu företagen samman i internationella koncerner. Bland kooperativa företag sker Àven en utveckling mot alternativa former av kooperativa företag. Dessa bildas för att bÀttre möta omvÀrldens krav. Bland annat Àgar-strukturen Àr under förÀndring genom att externa Àgare bjuds in i olika utstrÀckning.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->