Sökresultat:
536 Uppsatser om Externt stöd - Sida 22 av 36
Hur inkluderas personer med funktionsnedsÀttningar in i samhÀllet? - En kvalitativ studie av fyra intresseorganisationer som prÀglas av en omvÄrdnadsdiskurs
AbstraktStudien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som prÀglas av en omvÄrdnadsdiskurs, Àr till stöd för personer med funktionsnedsÀttningar att bli inkluderade i samhÀllet. Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur intresseorganisationer Àr till stöd för personer med funktionsnedsÀttning att bli inkluderade i samhÀllet. Det Àr Àven av intresse för studien att fÄ en förstÄelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna.De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsÀttningar, det som sÀrskiljer personerna frÄn allmÀnhetens eller det normala, kan fÄ en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhÀllslivet. Att aktivera, öka den samhÀlleliga acceptansen, avvÀrja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingÄr i omvÄrdnadsdiskursen Àr dÀrför i huvudsak organisationernas frÀmsta arbetsomrÄden för att inkludera individerna med funktionsnedsÀttningar till full delaktighet i samhÀllet. För att studera fenomenet utgÄr undersökningen ifrÄn en social konstruktivistisk utgÄngspunkt.
JÀmstÀlldhet, demokrati och metoder för jÀmstÀlldhet i arbetslivet
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hÀlsopedagoger inom den offentliga sektorn och nÀringslivssektorn i dagslÀget. Vi ville ta reda pÄ vilka arbetsomrÄden och företag som Àr aktuella för hÀlsopedagoger att söka anstÀllning inom. VÄra frÄgestÀllningar Àr:1.    Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.    Hur sÄg vÀgen till anstÀllning ut? MetodFör att sjÀlva fÄ en kÀnsla och upplevelse av hur det Àr att arbeta pÄ de arbetsplatser vÄra sju respondenter arbetade pÄ genomförde vi en intervjustudie pÄ plats. Vi bygger vÄr studie pÄ fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar frÄn respondenterna.
PrestationsmÀtning : Vad Àr prestation inom VA-avdelningen i VÀxjö kommun för abonnenterna?
SammanfattningExamensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitetEkonomistyrning, FE 3073, VT 2009 Författare: Linda Andersson, Sofie Brodin och Ulrika DietrichsonHandledare: Fredrik KarlssonFöretagets kontaktperson: Annelie Ekstedt, kvalitetschefTitel: PrestationsmÀtning - Vad Àr prestation inom VA-avdelningen i VÀxjö kommun för abonnenterna? Bakgrund: PrestationsmÀtning Àr ett mycket aktuellt Àmne i dagens samhÀlle och kraven pÄ organisationer och dess förmÄga att förmedla sin verksamhet till sina intressenter ökar stÀndigt. Inom den kommunala verksamheten för vatten och avlopp finns idag inget standardiserat sÀtt att mÀta prestationen inom verksamheten. Inom VA-avdelningen i VÀxjö kommun har det sedan lÀnge funnits en missnöjdhet kring verksamhetens prestationsmÀtningssystem vilken legat till grund för studien. Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att utveckla och ge förslag pÄ ett mÀtsystem för VA-avdelningen i VÀxjö kommun. Det hÀr innebÀr mer konkret att identifiera nya samt utveckla nuvarande nyckeltal ur ett externt abonnentperspektiv som speglar VA-avdelningens prestation samt resursanvÀndning. AvgrÀnsning: Analysen Àr avgrÀnsad till VA-avdelningens nyckeltal inom prestationsmÀtningen, vilket innebÀr att ingen vidare analys kommer att göras över avdelningens uppsatta verksamhetsmÄtt. Metod: Studiens referensram tar upp relevanta teorier som sedan ligger till grund för den insamlade empirin.
Outsourcing av ekonomifunktionen : Hur outsourcar smÄ företag sin ekonomifunktion
Syftet med denna studie Àr att fÄ en bredare förstÄelse kring hur smÄ företag outsourcar sin ekonomifunktion samt anledningarna till val av outsourcing av delar eller hela ekonomifunktionen. Vidare ska studien belysa hur smÄ företag behÄller styrningen över ekonomifunktionen nÀr den outsourcas.Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn semistrukturerade intervjuer med nio smÄ företag som outsourcar sin ekonomifunktion till en extern part. För att styrka undersökningen och fÄ ett perspektiv frÄn den externa parten har Àven tvÄ intervjuer pÄ en redovisningsbyrÄ och pÄ en bokföringsbyrÄ utförts, eftersom de erbjuder tjÀnster inom ekonomifunktionen. I studien har teorier och tidigare studier anvÀnts för att besvara problemformuleringen och syftet.Denna studie visar att alla smÄ företag anvÀnder sig av en splittrad outsourcing istÀllet för en integrerad outsourcing vid outsourcing av sin ekonomifunktion. Orsaken till detta Àr smÄ företag har möjligheten att utföra vissa delar av ekonomifunktionen internt.
Intrycksstyrning : Rekryterares upplevelser och hantering av kandidaters anvÀndning av intrycksstyrning i en arbetsintervju
Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.
Pole Position : En komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete pÄ grund avskillnad i varumÀrkesuppfattning
Titel: Pole Position ? en komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete pÄ grund av skillnad i varumÀrkesuppfattning.Författare: Robin Karlsson och Robert WibergHandledare: Thomas HelgessonNivÄ: Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 HP, vÄrtermin 2012Nyckelord: VarumÀrken, varumÀrkesidentitet, varumÀrkesuppfattning, mÀrkeskÀnnedom, positionering, positioneringsstrategierProblemstÀllning: Hur kan ett företag, verksamt pÄ olika geografiska marknader, anpassa sitt positioneringsarbete pÄ grund av skillnad i varumÀrkesuppfattning?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn den teoretiska referensramen genom kvantitativ och kvalitativ forskning förklara hur ett företag, aktivt pÄ olika geografiska marknader kan positionera sig pÄ de olika marknaderna pÄ grund av skillnad i varumÀrkesuppfattning.Metod: I uppsatsen har vi haft en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vi har jÀmfört ett företags verksamhet i tvÄ lÀnder och har sÄledes utfört en komparativ uppsats.Teoretiskt perspektiv: Inledningen av den teoretiska referensramen beskriver varumÀrken i allmÀnhet. Teorin övergÄr sedan till en förklaring av varumÀrken ur ett internt- samt externt perspektiv. Avslutningenav teorin belyser Àmnet positionering och strategier för ÀndamÄlet.Empiriskt perspektiv: Empirisk data Àr insamlad genom en kvalitativ intervju med Volvo Personvagnar AB i Sverige och en intervju via mailmed motsvarigheten i Brasilien.
Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter?
Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna LÀrosÀte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och SamhÀllsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgÄng till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sÀllan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som Àr det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.
Utvinning av lignin med lÄg natriumhalt ur svartlut
Vid tillverkning av pappersmassa pÄ sulfatmassabruk kokas vedflisen med
kemikalier för att frilÀgga fibrerna. Kokkemikalierna och andra Àmnen frÄn
veden, framförallt lignin, Äterfinns i svartluten efter koket. Ligninet Àr
vedens mest energirika förening som med fördel kan anvÀndas som energikÀlla
vid förbrÀnning. Idag förbrÀnns ligninet i svartluten i sodapannan.
För att skapa utrymme att förbrÀnna en större mÀngd svartlut i sodapannan
kan en del av ligninet i svartluten separeras, fÀllas ut, och sedan anvÀndas
som ett biobrÀnsle. Detta biobrÀnsle, det utfÀllda ligninet, kan anvÀndas
antingen internt pÄ bruket i mesaugnen och pÄ sÄ sÀtt minska
oljeförbrukningen eller externt i nÄgon annan typ av förbrÀnningsanlÀggning.
I detta examensarbete har metoder att fÀlla ut lignin ur svartlut genom pH-
sÀnkning med CO2(g) eller genom tillsatts av Ca2+-joner studerats.
Hur redovisas socialt ansvar i konfektionsbranschen?
Bakgrund och Problem: FrÄgan om företags miljöpÄverkan och hur de tar sitt sociala ansvardiskuteras allt mer i samhÀllet. Redovisningen av socialt ansvar Àr frivillig, men efterfrÄgas iallt större utstrÀckning av företagets intressenter. Riktlinjer för hur utformningen av detta kangöras har tagits fram av Global Reporting Initiative, GRI, och inkluderar frÄgor som rörekonomi, miljö, arbetsvillkor, mÀnskliga rÀttigheter, samhÀlle och produktansvar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur nÄgra av de störstaklÀdkedjorna redovisar sitt sociala ansvar. Med utgÄngspunkt frÄn GRI vill vi se hur vÀlföretagens rapportering stÀmmer överens med dessa riktlinjer. Vi syftar ocksÄ att jÀmföra deolika företagens redovisning gÀllande socialt ansvar.AvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar oss till att titta pÄ H&M, Inditex och Gap och jÀmföra dessamed de delar av GRI:s riktlinjer som kallas ?core indicators?.
Vertikala samarbeten : Vad hindrar aktörerna pÄ den svenska marknaden för dagligvaruhandel att samarbeta avseende informations- och kunskapsutbyte?
Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i vÀrdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men pÄ den svenska marknaden förekommer samarbete i begrÀnsad utstrÀckning. Syfte: Studiens syfte Àr att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer pÄ den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien Àr en komparativ fallstudie med explorativ inriktning.
Representation av aktiva regler i ett systemvetenskapligt perspektiv
En aktiv databas reagerar automatiskt pÄ hÀndelser som genereras internt eller externt i databasen. Det aktiva beteendet i ett databassystem kan ses som övervaknings-funktioner för databasen. Det innebÀr att kritiska system som stridsledning, sjukvÄrd och kÀrnkraftverk har stor förtjÀnst i att anvÀnda aktiva databaser. En passiv databas, vilket Àr det vanligaste idag anvÀnder sig av polling och embedded code för att Ästadkomma aktiviteter som finns i den aktiva databasen. Dessa lösningar genererar dock redundans, överbelastning av systemet och tidvis inkorrekt information.Vid ett systemutvecklingsarbete anvÀnds oftast en eller ett antal bestÀmda metoder som tillför riktlinjer och tekniker till utförandet av arbetet.
Att vara en visselblÄsare i Sverige : En uppsats om rÀttigheter och skyldigheter
Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.
Teknik i bruksmiljö
Idag Àr personalen en allt viktigare tillgÄng för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgÄngar, i form av personal, som inte fÄr synas i balansrÀkningen. PÄ 1960-taletbörjade man anvÀnda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, dÄ man ansÄg att Àvenföretagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgÄng ibalansrÀkningen. Trots detta Àr det sÀllsynt med personalekonomiska balansrÀkningar,förutom i idrottsvÀrlden dÀr mÄnga fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt somimmateriella tillgÄngar. I Sverige finns nÄgot som heter elitlicensen, vilken reglerar hurexternt förvÀrvade fotbollsspelare fÄr redovisas och vÀrderas.
Jobbcoach - modern arbetsförmedlare eller traditionell coach? : En kvalitativ studie i hur jobbcoacher ser pÄ sin yrkesroll.
Studien tar sin utgÄngspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den sjÀlvklara aktören för arbetssökande i jakt pÄ ett jobb, idag finns möjligheten att fÄ en jobbcoach, Sveriges snabbast vÀxande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna pÄ sin yrkesroll? Syftet med studien Àr att undersöka vad jobbcoach innebÀr som yrkesroll utifrÄn jobbcoachernas eget perspektiv, ett omrÄde som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser pÄ sin yrkesroll.
Strategier för nyligen listade bolag pÄ First North - Vad Àr det som styr?
First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.